Vad skapar ett vandringscentrum?

Bron Kamajokk

Enl vad jag fått veta så har länsstyrelsen frågan om bron på sitt bord, men tyvär är det ju lång handläggningstid och pengabrist som styr...
Dessutom vill INTE alla i Kvikkjokk ha en bro.

Staten har ju ett ansvar för "de stora lederna" men naturvårdsverket har för lite pengar att dela ut lokalt för att underhålla ledena. De förfaller i allt snabbare takt och frågan är ju om man vill utveckla t.ex ett område som Kvikkjokk vem skall då betala de upprustningar som behövs ?

Kommunen har ju säkert ingen pott för sådant men har kanske med lite fantasi och handlingskraft möjligheter att söka bidrag från t.ex EU...

"Att vilja är att kunna"

Ha de
 
Nu jobbar jag ju inom It-branschen. Men där gör företaget investeringar i att utveckla en programvara som vi sen kan sälja. Kanske kan samma ide appliceras på turistföretagarna i Kvikkjokk? De köper sig en bro om de tror det ökar deras möjlighet att dra dit fler turister.
 

Lästips

Helgelandskusten – Tio äventyr längs Norges dolda pärla

Helgelandskusten räknas till världens främsta destinationer för havskajak. Här är tio höjdpunkter för dig som vill utforska den norska kustskatten.

Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro

Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...

Månadens fråga: Värmebölja under vandringen - hur gör du?

Hur tänker du om höga temperaturer väntar under din planerade långtur: genomför vandringen, planerar om – eller ställer in?

Paddla i sommar: Tips och inspiration från Utsidans medlemmar

Utsidans redaktion tipsar om fem bloggar och forumtrådar som får oss att längta efter att färdas fram på vattenytan.
Inkomster

Tyvärr är det ju så att bla de som har vissa inkomster från Båtturerna inte är intresserade av en bro.
Frågan är ju hur de i framtiden skall kunna få inkomster av turismen och kunna överleva i Kvikkjokk.?
 
De som kör båtar ska självklart inte finansiera en bro. det gör ju de som tror de kan ha nytta av den. Om man sen bygger en bro och det innebär att båtarna får sluta gå så får man söka inkomst på annat sätt.

Om man inte bygger broar för att de som kör båtar ska ha jobben kvar hade man aldrig byggt Öresundsbron, Stora bält bron eller tunnels under engelska kanalen.
 
Het fråga i byn.

Jag vet inte om just detta med båttrafikens framtid har nått med den sega hanteringen att göra. Men jag vet att jag själv fått ta emot en del skit då jag bl.a föreslog bro.
Tror personligen att många kommer att nyttja båtmöjligheten även om det blir en bro.. OM båtfolket tar chansen och marknadsför sig, kanske hittar på spännande turer osv...
 
Om en bro medför att det blir fler besökare i omrâdet sâ far väl bâtägarna bredda sina vyer lite och erbjuda mertjänster. Fiske, dykning? eller helt andra aktiviteter. Renburgare verkar ju poppis :)

Nu är det väl skoterförbud i största delen av omrâdet, men vintertid tror jag att skidturer i grupp med nâgra dagar pâ fjället skulle vara bättre att titta pâ än alpin skidâkning, det finns ju redan i mängder och innebär trista ingrepp i miljön.
 
Het fråga i byn.

Jag vet inte om just detta med båttrafikens framtid har nått med den sega hanteringen att göra. Men jag vet att jag själv fått ta emot en del skit då jag bl.a föreslog bro.

Tror personligen att många kommer att nyttja båtmöjligheten även om det blir en bro.. OM båtfolket tar chansen och marknadsför sig, kanske hittar på spännande turer osv...
 
Investera för framtiden

En liknelse:
När man för ett antal år sedan införde skoterförbud och byggde ett avgiftsbelagt ledsystem i Funäsdalsfjällen blev det ett ramaskri bland de företag som levde på skoteruthyrning, " det här tar kål på vår näring, vi blir ruinerade och arbetslösa ".
Redan andra vintern märktes en ökad efterfrågan att få köra på dessa välpreparerade leder och nu är det en stor succe med utvidgad verksamhet.

Så en bro över Kamajokken och ett nytt modernt vandrarcentrum med utökat utbud till andra människor än enbart tältande fjällrävar skulle antagligen dra till sej så mycket turister att båtförarna i Kvikkjokk måste utöka sin verksamhet istället för att gå under. Det skulle också automatiskt ge underlag för förbättrade kommunikationer.
Sen måste ju Kvikkjokksborna se lite in i framtiden för att försörja sej, det håller inte att bara köra på som de alltid gjort, det leder bara till stagnation som ju redan märks ganska tydligt.
 
Bron

om båttrafiken skulle vara helt avhängig den eventuella brons tillkomst,varför åker då flertalet vandrare till Bobäcken;de kan ju faktiskt idag bara åka till kamajokkens andra sida.
Så att gå längs ronningarna kanske inte tilltalar så många ändå=många fortsätter att ta båt till och från leden upp i tarradalen.
Men hur och var skulle en bro byggas så den inte spolas bort?
 
Brofrågan

Finns det inte en efterfrågan av en bro bland lokalbefolkningen i övrigt? Om jag bodde i en by där ett stort vattendrag drog fram i dess utkant, skulle jag finna det naturligt att det gick en bro över det. Om inte annat för att jag skulle kunna gå på kvällspromenader.

Och vad beträffar teknologin är den ingenjörskonst som ligger bakom resandet av broar rätt så vedertagen.
 
Och vad beträffar teknologin är den ingenjörskonst som ligger bakom resandet av broar rätt så vedertagen.

Det är nog ingen som tvivlar på mänsklighetens förmåga att bygga en bro som står fast oavsett vårflod. bara tillräckligt mycket stål och betong så. det kommer bli skitdyrt men det kommer stå kvar.

Frågan är väl snarast om man kan sätta upp en bro så som man brukar i fjällen av standard hängbromodell och var den då ska stå samt hur lång den behöver vara för att inte tas av fårfloden.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips