Som ledare har jag brukat den till att planera rastnivåer, häng och fika vid uppåtövningar samt planera tidsåtgång. Först höjden sen resten..
go tur
go tur
Vad används en clinometer till?
- Trådstartare The Crow
- Start datum
Om vi nu har uppskattat avståndet till berget och sedan vet lutningen till toppen från marknivå genom kompassens klinometer och sedan kom ihåg att vi räknade på sånt här i skolans mattelektioner men glömt bort hur man räknade vad gör man då?
Jo man frågar någon här på forumet.
Fast frågan är om det är någon som vet?
🤓
Jo man frågar någon här på forumet.
Fast frågan är om det är någon som vet?
🤓
1 Var är du, orientering på kartan.
2 Bergets/Dalens topp respektive botten, kartmätning i ditt plan.
3 Clinometerns lutningsvinkel, avläsning.
4 https://sv.wikipedia.org/wiki/Trigonometri.
5 Resultat nu har du höjdskillnaden.
Nu återstår tankemödan hur många raster, hur lång tid, etc.
go tur
2 Bergets/Dalens topp respektive botten, kartmätning i ditt plan.
3 Clinometerns lutningsvinkel, avläsning.
4 https://sv.wikipedia.org/wiki/Trigonometri.
5 Resultat nu har du höjdskillnaden.
Nu återstår tankemödan hur många raster, hur lång tid, etc.
go tur
Senast ändrad:
Aktuellt
Du inledde med att ställa frågan vad man använder en klinometer till på kompassen och du har fått svar. Du tycker användningsområdet är ointressant. Så, då vet vi det.
Beträffande min fråga till övriga på forumet, någon som vet hur uträkningen lyder rent konkret?
Om vinkeln x är känd kan triangelns proportioner beräknas med funktionerna sin, cos och tan, hmm...??? 🤓
Jag hade faktiskt inte tänkt på att ungefärlig höjd går att mäta och det var kul att få reda på.
29351
Avslutat
En rätvinklig triangel är gjord av två ben (kateter) i en rät vinkel, vinkelräta mot varandra (90°). Sen har vi hypotenusan (den längsta sidan). Summan av vinklarna i en triangel är alltid 180°. Längderna på trianglens sidor kan fastställas via Pythagoras sats och vinkelstorlekarna via trigonometriska funktioner.
Mvh troswe
Mvh troswe
29351
Avslutat
Bilagor
stavarna
Man kan nyttja sina skidstavar för grova uppskattningar. Håll ena staven lodrätt -t ex genom att låta den hänga och dingla i sin rem. Håll den andra staven vägrätt och låt ena änden nudda snön. Bilda en triangel med backen och de två stavarna och se var på den lodräta staven som den vågräta träffar. möts de på högst upp på lodräta staven har du en triangel med lika långa kateter och tan@= 1 -> 45grders lutning. det är brant men inte oåkbart för en god utförsåkare, t ex Väggen i Sälen, Chocken i Idre och Eksperten i Trysil har den lutningen. Få åkare står och mäter lutning med stavarna i den backen.
Möter den vågräta staven istället mitt på den lodräta så har vi tan@ = (1/2) / 1 = 1/2 -> lutningen drygt 25 grader. Ungefär där gränsen för att backen ska bli svart börjar och ungeför där risken för laviner också börjar enligt
http://svelav.se/lavinkunskap/lavinkunskap/del-4-var-uppmarksam/del-41-sakra-vagval-i-lavinterrang/
Vill man förfina detta hemma kan man sätta mäta hemma och sätta små tejpremsor på sina stavar för var femte grad eller så, givet att man inte har teleskopstavar -då blir det lurigare....
Förr i tiden (förra årtusendet) fanns en gratis papperstidning som hette fjällsäker som beskrev detta.
Nu hittade jag bilden jag sökte som beskriver texten ovan mycket bättre:
http://www.fjallsakerhetsradet.se/forberedelser/laviner/
/Patrik
Man kan nyttja sina skidstavar för grova uppskattningar. Håll ena staven lodrätt -t ex genom att låta den hänga och dingla i sin rem. Håll den andra staven vägrätt och låt ena änden nudda snön. Bilda en triangel med backen och de två stavarna och se var på den lodräta staven som den vågräta träffar. möts de på högst upp på lodräta staven har du en triangel med lika långa kateter och tan@= 1 -> 45grders lutning. det är brant men inte oåkbart för en god utförsåkare, t ex Väggen i Sälen, Chocken i Idre och Eksperten i Trysil har den lutningen. Få åkare står och mäter lutning med stavarna i den backen.
Möter den vågräta staven istället mitt på den lodräta så har vi tan@ = (1/2) / 1 = 1/2 -> lutningen drygt 25 grader. Ungefär där gränsen för att backen ska bli svart börjar och ungeför där risken för laviner också börjar enligt
http://svelav.se/lavinkunskap/lavinkunskap/del-4-var-uppmarksam/del-41-sakra-vagval-i-lavinterrang/
Vill man förfina detta hemma kan man sätta mäta hemma och sätta små tejpremsor på sina stavar för var femte grad eller så, givet att man inte har teleskopstavar -då blir det lurigare....
Förr i tiden (förra årtusendet) fanns en gratis papperstidning som hette fjällsäker som beskrev detta.
Nu hittade jag bilden jag sökte som beskriver texten ovan mycket bättre:
http://www.fjallsakerhetsradet.se/forberedelser/laviner/
/Patrik
