UL...

[nermander]

Är faktiskt lite tveksam till teorin Peter. Jämför med cyklar exemeplvis, på en cykel ska ett hjul vara så lätt och styvt som möjligt för att minimera energiåtgången (effektförlusterna). Ju tyngre hjulet är desto mer krävs det för att driva runt det, dvs desto mer måste cyklisten trampa. Borde vara ännu viktigare med lätta skor eftersom rörelsen är en pendelrörelse (i bästa fall!), och inte en jämn cirkelrörelse.

Är du säkert på att hjulen behöver vara lätta av denna anledning? Handlar det inte om att de behöver vara lätta bara för att lätta vikten på cykeln? Smala ska de vara för att minimera luftmotståndet.

Ska man jämföra detta måste man ha en cykel och två uppsättningar hjul, när man cyklar med de lätta hjulen måste cykeln förses med tyngder som motsvarar viktskillnaden.

Såväl ett roterande hjul som en svängande pendel bygger på lagrad energi. Större tyngd ger mer lagrad energi. Visserligen krävs det mer att få det den där energin men om man får tillbaka det mesta av den gör det inte så mycket.

Om vi tittar på vandraren när han står med fot A framme och fot B bak. Då ska han lyfta fot B, flytta fram den samtidigt som han för fot A bakåt (och därmed kroppen framåt). Att lyfta foten är lättare med lätt fot. Att föra fram den går av sig självt med pendelpincipen. Det GÅR att göra foten framåt fortare än pendelrörelsen men då ger man foten en massa rörelseenergi som man måste bromsa bort när man ska sätta ner den. Använder man pendelrörelsen så är det den upplagrade energin bara som man använder för att pendla fram foten.

(Snacka om urspårad tråd... Förlåt!)

 

[Malindo]

Min teori alltså. Utöver min personliga upplevelse att lätta kängor gör det lättare att gå.

/ G

Att látta skor/kángor automatiskt gör att det krávs mindre energi för att ta sig framàt ár inte alltid helt matematiskt.

Ity.. hmm, hur ska man förklara detta nu..

1: Med foten i en stabil kánga med bra stöd ár det láttare att ta sig framât án en sladdrig dito (det krävs mindre energi fór att gâ rätt, undvika feltramp etc) Detta framför allt i mer eller mindre ojámn terráng samt med packning pà ryggen.

2: Med en styvare kánga med bra rull krávs det mindre energi att ta sig framàt án med en flexiblare kánga dár foten böjs vid varje steg. Dessa böjningar kráver sin tribut de med vad avser energi-àtgàng.


1+2=3: Stabilare och styvare kángor ár dock oftast nàgot tyngre án flexiblare och ostabilare diton. Och tvärtom. Sà att sága.

4: Kan alltsà vara en smula förrádiskt att berákna den exakta energi-vinsten/förlusten vid lángre vandringar ENBART genom att se pà olika kángors vikt.

Det básta vore, sàlunda, att finna ett skodon som kombinerar en maximal kombination av stabilitet/stöd, styvhet/rullning och vikt. (Detta är min teori)

Mvh / Mats

 

[tafone]

Är faktiskt lite tveksam till teorin Peter. Jämför med cyklar exemeplvis, på en cykel ska ett hjul vara så lätt och styvt som möjligt för att minimera energiåtgången (effektförlusterna). Ju tyngre hjulet är desto mer krävs det för att driva runt det, dvs desto mer måste cyklisten trampa.

Är du säkert på att hjulen behöver vara lätta av denna anledning? Handlar det inte om att de behöver vara lätta bara för att lätta vikten på cykeln?

Nej Gunnar har rätt, men det går att utveckla hans resonemang . Hjulen ska vara så lätta som möjligt men fram för allt så gäller det att vikten är så centrerad som möjligt. Dvs att ju längre från axeln som det roteras runt vill man ha så lite vikt som möjligt.

Ex: Vi tar två hjul som båda väger 1kg total vikt.

Hjul A: Nav 150g + ekrar 50g + fälg 600g + däck m slang 200g.

Hjul B: Nav 400g + ekrar 50g + fälg 400g + däck m slang 150g.

I detta exempel så är den "yttre" roterande massan avsevärt högre för hjul A (fälg + däck) och därmed är hjul B att föredra.

/mats

 

[avslutatmedlemskap1004]

Är du säkert på att hjulen behöver vara lätta av denna anledning? Handlar det inte om att de behöver vara lätta bara för att lätta vikten på cykeln? Smala ska de vara för att minimera luftmotståndet.

Nja, Nu hann ju Tafone före med svaret på frågan om hjulvikt. Att landsvägsdäck är smala och hårt pumpade (för de som inte fått punka och aldrig förut testat pumpen...) beror inte så mycket på att man vill ha lågt luftmotstånd som på att man vill minimera friktionen mot underlaget och deformationen hos däcket.

Såväl ett roterande hjul som en svängande pendel bygger på lagrad energi. Större tyngd ger mer lagrad energi. Visserligen krävs det mer att få det den där energin men om man får tillbaka det mesta av den gör det inte så mycket...
(Snacka om urspårad tråd... Förlåt!)

Jo, men man rör ju inte fötterna i perfekta pendelrörelser hela tiden. En hel del energi går ju i oländig terräng åt att LYFTA fötterna över stenar etc, och att placera dem rätt, vilket ger ständiga uppbromsningar och accelerationer av fötterna / skorna. Enligt denna teori (snarare en hypotes) blir det jobbigare / kräver mer energi att ha tunga skor än lätta.

Att látta skor/kángor automatiskt gör att det krávs mindre energi för att ta sig framàt ár inte alltid helt matematiskt.

Ity.. hmm, hur ska man förklara detta nu..

1: Med foten i en stabil kánga med bra stöd ár det láttare att ta sig framât án en sladdrig dito (det krävs mindre energi fór att gâ rätt, undvika feltramp etc) Detta framför allt i mer eller mindre ojámn terráng samt med packning pà ryggen.

2: Med en styvare kánga med bra rull krávs det mindre energi att ta sig framàt án med en flexiblare kánga dár foten böjs vid varje steg. Dessa böjningar kráver sin tribut de med vad avser energi-àtgàng.


1+2=3: Stabilare och styvare kángor ár dock oftast nàgot tyngre án flexiblare och ostabilare diton. Och tvärtom. Sà att sága.

4: Kan alltsà vara en smula förrádiskt att berákna den exakta energi-vinsten/förlusten vid lángre vandringar ENBART genom att se pà olika kángors vikt.

Det básta vore, sàlunda, att finna ett skodon som kombinerar en maximal kombination av stabilitet/stöd, styvhet/rullning och vikt. (Detta är min teori)

Mvh / Mats

Håller helt med, och som vanligt strålande Mats. Stabilitet och styvhet underlättar gången, till en viss gräns naturligtvis. Såg ett program på Discovery i söndags kväll om en expedition till det inre av Kongo (faktiskt ett av de bästa natur- / geografiprogram jag har sett, i klass med Den blå planeten och Den ryska björnens rike). De enda människor som fanns där i jungeln var barfotagående pygméer, och de rörde sig långa sträckor i vildmarken.

Tycker det var intressant när vi nu pratar så mycket om val av skor / kängor för friluftsliv. Tydligen kan man gå barfota också. I alla fall där.

Säger bara: H_llo Africa!



/ G

 

[raderad04]

Orkar inte ens läsa, har ni blitt helt galna? Pendla mig hit eller dit, det är bara att gå.
Fick mig att tänka på boken om svenskarnas bestigning av Hidden Peak där författaren skrev om de pakistanska bärarna som gick dubbelt som fort som han, med dubbelt så mycket börda i slitna gympadojor när ha använda kängor och stegjärn. Var det skorna eller flåset som avjgorde.
Anatoli Boukrev lubbade omkring med dubbade skor på glaciärerna, där andra använde storskor å järn, detta för att kunna röra sig snabbare. Var det både skor och flås som avgjorde?
Mina jörnkängor väger 642g/styck - totalt 1284g inkl kängsnören. Teva sandalerna väger 301g/styck - totalt 602g men jag vandrar hellre i Jörnkängorna med rygga på än i de lättare sandalerna. Å här är det inget flås alls och jag kan inte hitta lättare kängor, kan någon annan?
Skon efter person// Roland

 

[jamo]

Integrerade system för UL

Mats resonerar förstås rätt, även om det inte är ett argument för att en UL-vandrare ska ha kängor. Sportsandaler & terränglöparskor ger tillräckligt med stöd & styvhet om du är tränad & har tillräckligt lätt packvikt.
-----------

För att pressa ner packvikten ytterligare funderar jag en del kring integrerade system, där större del av utrustningen används till flera saker och samverkar i funktionerna.

Tex har min Golite Gust en skumskiva för dämpning mot ryggen. Ska prova om det går lika bra utan, eftersom jag ändå har liggunderlaget som en rulle i ryggsäcken. -Eller är det bättre att korta liggunderlaget och ordna så att det går att kroka ihop med ryggsäcken? Förmodligen inte i mitt fall, då top bagen fungerar bäst med liggunderlaget inuti.

Vidare kan man fundera om ryggsäck helt kan skrotas som en separat funktion? (Nu hickade Vulkanisterna till ) Nedanstående länk visar tex hur ett liggunderlag kan bli en ryggsäck (Eller tvärt om), dock skall det kunna göras snyggare och bättre än så här: http://www.thepacka.com/strappack/index.html

Skulle själv hellre sy fast bärremmarna "på tvären" istället, packa i en vattentät säck inuti "rullen". Med någon eller några spännremmar tror jag inte ens man behöver en botten, möjligen 2 remmar i ett kryss. Kanske man kan nå 350-400 gram för funktionen liggunderlag+ryggsäck? (Plus vattentät säck, ca 100-200 gram.)

Kan man ta det ett steg till och sy på silite nylon från ena sidan av liggunderlaget & lite myggnät så att det med 2 korta pinnar även blir en tarp/bivvy? Designat då som ett litet gapskjul ungefär, med snedtak & kilar för fotända & huvudända. Totalvikt under 550 gram? Vore kul att testa...
[Ändrat av jarlmoden 2003-10-22 kl 18:47]

 

[Malindo]

Säger bara: H_llo Africa!



/ G

Vad hände med utlovade "Hellö Mallorca?"

För övrigt en intresant ort áven för att jämföra sko-val: hár bestigs berg och vandras det med alltfrân tyska monster-boots (tyska prylgalna vandrare med "full equip") till super-UL flip-flop-sandaler (engelska strandturister pà villovägar)

Mvh / mats
[Ändrat av malindo 2003-10-22 kl 18:29]

 

[Raskesven]

Re: Integrerade system för UL

Mats resonerar förstås rätt, även om det inte är ett argument för att en UL-vandrare ska ha kängor. Sportsandaler & terränglöparskor ger tillräckligt med stöd & styvhet om du är tränad & har tillräckligt lätt packvikt.
-----------

.....
[Ändrat av jarlmoden 2003-10-22 kl 18:47]

Vänta lite nu. Utöver form och packvikt finns väl ytterligare minst en parameter att ta hänsyn till vid val av skodon, nämligen typ av terräng. T.ex för vandring i vresig kuperad skogsterräng med stenar, blötmark, rötter, snår osv. är i alla fall för mig sandaler uteslutet. Genom stenskravel och videsnår i fjällen tycker jag inte heller att sandaler duger.

När det gäller skodons vikt kontra lätthet att gå, så kan jag bara instämma med tigertämjaren att det är lättare att gå med en lättare känga än med en tyngre, givet att man uppfattar allt annat, som vridstyvhet etc, lika.

 

[jamo]

Darkhippos tråd heter UL. Ska vi kanske diskutera det då istället för lämpliga kängor för tungpackare sida upp och sida ner?

Och vart tog han vägen förresten?

 

[raderad04]

Darkhippos tråd heter UL. Ska vi kanske diskutera det då istället för lämpliga kängor för tungpackare sida upp och sida ner?
Och vart tog han vägen förresten?

Ja å han frågade vad man skall ha för grejer i skog å fjäll men skog å fjäll är inte bara skog å fjäll. Det är stor skillnad mellan att ULá i skogen utanför stan eller ULá väster om Övre Soppero.
Man kan ULá utmed kungsledan å runt Keb men att ULá väster om de stora Sjöarna i Padjelanta eller inne i Sarek är en helt annan femma.
Har får vara mer tydlig i sin fråga, alla är intresserade av att hitta lättare grejer och få ner viktern men det finns UL å UL.
I hemmaskogen finns ingen UL debatt för är man ute ett par dagar behöver man ju inte ta med sig mer än en fjärt å den kan man släppa.
Å var fan är Lukas med sin UL rygga, har han blivit kvar i Sarek?
_______________________// Roland

 

[Raskesven]

Darkhippos tråd heter UL. Ska vi kanske diskutera det då istället för lämpliga kängor för tungpackare sida upp och sida ner?

Och vart tog han vägen förresten?

Darkhippo nämner också skogsterräng. Man måste väl få kommentera generella påståenden som att sandaler räcker bara för att låg vikt eftersträvas? All utrustning anpassas väl efter vad den ska användas till, oavsett var någostans på UL-tungpackaraxeln man befinner sig? Det finns också en stor variation vad gäller vikt bland kängor. Jag avsåg inte att snacka UL kontra tyngre, men även UL-vandrare måste väl ha på fötterna? ;-)

 

[Malindo]

Darkhippos tråd heter UL. Ska vi kanske diskutera det då istället för lämpliga kängor för tungpackare sida upp och sida ner?

Darkhippos trâd heter mycket riktigt UL, men om vi ska márka ord sà kan vi áven konstatera att samme mans första konkreta fràga lyder:

"1. Vad kan ni UL-fanatiker rekommenderar att ha på fötterna vid t.ex. fjällvandringar eller skogsvandringar?? Vad har ni på er?"

varför skodon-snacket nog trots allt fàr sägas ha visst fog för sig.

Vad gáller Raskesvens komentar att det är báttre med látta än med tunga skor förutsatt att alla andra parametrar, sàsom vridstyvhet etc, är lika: visst ár det sà; kruxet ár bara att ju styvare och stabilare en kánga ár, desto tyngre blir den oftast pga de material resp. design man dà màste anvánda. Detta ár alla káng-tillverkares dilemma, och det man numera pà alla tánkbara sätt fórsöker àtgárda, dvs skapa kángor som ár stabila, styva, hâllbara etc. SAMT sà látta som möjligt. Dock svàrt att fà allt pà en gàng.

Sen finns det ju de som skippar kángor helt och hàllet, och hellre vandrar i sandaler, gympaskor etc.. Detta ár ju sákert en individuell bedömning som var och en fàr göra.

God kväll / Mats