UL eller inte

Re: Sy tarptält

alven; sa:
NUI, finns det nån bra beskrivning om hur du sytt ditt tarptält? Du har ju bilder och så på din hemsida, men jag tänker på hur du sytt sömmar (fällsöm?) etc. Måste man ha speciella nålar? Tråd? Hittar man sånt i vanliga sybehörsaffärer? Jag är askass på att sy o har inte ens en symaskin -- men man är väl inte sämre än att man kan lära sig. (Tänker jag, men jag är iofs inte säker på att min gamla syslöjdslärarinna skulle hålla med ;) )

Nä, finns ingen bra beskrivning, jag har sytt på frihand. Men jag har alltså använt ett gammalt tält som förlaga.

Jag skär silnylon med lödkolv och har sytt med fällsöm. Det finns ett antal varianter på fällsöm i litteraturen. Kolla den här länken för topstitched fell seam:
http://www.thru-hiker.com/workshop.asp?subcat=11&cid=16
Den innebär att man syr tre gånger i varje söm. Låter starkt och bra tyckte jag.
Tarp är lätt att sy. Bara raka sömmar. Om du vill så starta med att sy en rektangulär variant för skogsbruk. Bra övning.

Jag använde vanliga nålar och vanlig pólyestertråd från sybehörsaffären. Det har funkat bra. Man bör nog ha så tunna nålar som möjligt, typ 60-70.

Jag är inte speciellt duktig på att sy, men man lär sig. Att sy kläder är svårare.

Det är viktigt att tänka på att man alltid kan sprätta upp en söm och sy om. Det är sällan kört om man syr fel. Lite känsligare med en tarp förstås, där man vill ha så få hål som möjligt, men de går alltid att täta med lite silikon.

Jag kan maila måtten på min tarp separat till dig om du vill. Men kolla gärna http://www.andersj.se så får du många praktiska tips. Ett är att spänna upp en modell av snören. Då kan man testa hur stort det hela blir och mäta längden på alla sidor. Sedan är det bara att skära till.

Jörgen
 
Re: Re: Empiri, energi, ryggor och skodon

joru; sa:
Raskesven; sa:
Jag tycker att det ger mycket mer att läsa om och diskutera NUI:s praktiska erfarenheter än att diskutera testresultat utan referens till studiens upplägg, dvs. att det går att minska vikten även på skodon UNDER vissa premisser. Kan för övrigt, borsett från mitt inlägg om skodon på sidan 22 i den här tråden, hänvisa till likartad diskussion och mitt inlägg i denna tråd istället för att upprepa mig: http://www.utsidan.se/vb_forum/showthread.php?threadid=32269&pagenumber=2

Raskesven

Studien finns att ladda ner, har inte adressen här men kan posta den om intresse finns.

I studien nämns flera gånger att det absolut viktigaste vid bärning av packning är att bärsystemet ska medge att packningen bärs så nära lodlinjen som möjligt och att packningen avlastas från axlarna till höfterna genom ett bärbälte och en ram. Med ram menas både externa och interna ramar, det avgörande är att ramen tål den belastning som man kommer att lägga på den. Förekomsten av toppstramare och bröstrem befanns i studien vara positivt eftersom det medgav att lasten kunde hållas närmare kroppen och även att belastningen kunde flyttas mellan olika delar av kroppen.

Att tyngre skor upplevs som jobbigare att gå med och drar mer energi förklaras med mekanik (som jag inte kan tillräckligt om för att ens försöka förklara ;) ).

Det hänger i alla fall samman med att vikten belastar en del av kroppen som måste sträckas ut och iväg från lodlinjen vid varje steg (om vi inte ska börja ta små myrsteg).

Slutsatsen i studien när det gäller skor är att de ska vara så lätta som möjligt men utan att göra avkall på andra krav som ställs, stabilitet och skydd.


//J

Har något vagt minne av någon snubbe på NZ eller i Australien som har helt motsatt uppfattning mot resten av världen när det gäller ryggsäckar. T ex att man inte skall bära med höfterna. Han tillverkar visst ryggsäckar.

Någon som vet mer om detta?

Jörgen
 

Lästips

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.

Prisade prylar: här är vinnarna av Scandinavian Outdoor Award

Bland de vinnande produkterna finns bland annat en slittålig lättviktsryggsäck och en designklassiker i rostfritt stål.

Tänk säkert i Sarek – fjällräddarens bästa råd

Sareks vackra natur lockar många. Men här är civilisationen långt borta. Utsidan har frågat fjällräddaren Mikael Oja om råd för en säker Sarektur.
Re: Re: Empiri, energi, ryggor och skodon

joru; sa:
Studien finns att ladda ner, har inte adressen här men kan posta den om intresse finns.

Finnes!

Slutsatsen i studien när det gäller skor är att de ska vara så lätta som möjligt men utan att göra avkall på andra krav som ställs, stabilitet och skydd.

Detta blir ju i så fall ganska poänglöst. Klart som f-n att det bör vara lätta skor givet kraven som ställs. Det som jag tycker är intressant med NUIs ståndpunkt är det att våra krav på stabilitet etc till viss del kanske kan ses som effekter av "indoktrinering" i vissa moden, överdrivet säkerhetstänkande och en friluftsindustri som hellre tillverkar skor för busskön än för fjället (fler står i busskö än går i fjällen).

Dvs, det mest intressanta är inte lättheten i sig utan våra (inbillade?) krav på stabilitet etc. Sedan blir det en fråga om att hitta lätta skor givet kraven. Vi är tillbaka på kravspecarna alltså :)
 
Malindo; sa:
Jag tror du börjar se dubbelt och bli helt galen nu Jörgen.. march i säng nu, och upp i morgon med nya och fráscha idéer! ;-)

Vad jag menar är att det blir mer cash nu med alla dessa látta manicker som inte hâller.. de byts ut med mycket tätare intervall än rediga, tunga prylar som hàller och hâller och aldrig vill gà sönder.

Alltsâ, ju lättare och klenare gear, báttre fór oss fabrikanter, eftersom lagret roterar mycket raskare.

(Sà, varför envisas jag egentligen med att förorda lite redigare grejs?)
[Ändrat av Malindo 2005-10-17 kl 21:19]

Det handlar inte heller om stora prisskillnader.
Mina fjällskor kostade 140 euro, ett par
löparskor går ledigt på en tusenlapp.
 
Inom cykelvärlden finns en relativt vanlig uppfattning som skiljer på död vikt (i cykelns ram) och roterande vikt (i hjulen). Kontentan är att samma vikt i hjulen sägs dra flera gånger mer energi än i ramen. (För ref. => Google e.dyl.)

Så helt gripen ur luften känns inte jämförelsen mellan vikt på ryggen och vikt på fötterna.
 
Malindo; sa:
Alltsâ, ju lättare och klenare gear, báttre fór oss fabrikanter, eftersom lagret roterar mycket raskare.

(Sà, varför envisas jag egentligen med att förorda lite redigare grejs?)

Äsch, det där har ni ju redan löst genom att trycka in membran och syntetfoder även i de rediga skorna - så att de slits ut lite snabbare. ;)
 
Re: Re: Re: Empiri, energi, ryggor och skodon

alven; sa:
joru; sa:
Studien finns att ladda ner, har inte adressen här men kan posta den om intresse finns.

Finnes!

Slutsatsen i studien när det gäller skor är att de ska vara så lätta som möjligt men utan att göra avkall på andra krav som ställs, stabilitet och skydd.



Dvs, det mest intressanta är inte lättheten i sig utan våra (inbillade?) krav på stabilitet etc. Sedan blir det en fråga om att hitta lätta skor givet kraven. Vi är tillbaka på kravspecarna alltså :)

Ska posta den när jag kommer hem.

Alltså, är det verkligen inbillat? Jag använder själv OL-skor för vandring i vissa fall, men skulle inte vilja använda dessa i ruffig terräng och med tyngre rygga (som jag ibland dras med på långa turer) eller när jag måste gå mycket på snöfält. I den senare situationen går också gummistövlar bort, pga alldeles för dålig spark- eller kantningsförmåga.

Att nybörjare kan utrusta sig overkill vet jag av egen erfarenhet ;), men man lär sig ju med åren vad som funkar och vad som inte funkar.

//J
 
Re: Re: Re: Re: Empiri, energi, ryggor och skodon

joru; sa:
Alltså, är det verkligen inbillat? Jag använder själv OL-skor för vandring i vissa fall, men skulle inte vilja använda dessa i ruffig terräng och med tyngre rygga (som jag ibland dras med på långa turer) eller när jag måste gå mycket på snöfält. I den senare situationen går också gummistövlar bort, pga alldeles för dålig spark- eller kantningsförmåga.

Att nybörjare kan utrusta sig overkill vet jag av egen erfarenhet ;), men man lär sig ju med åren vad som funkar och vad som inte funkar.

Jag tror inte att det är inbillat. Men det finns ju i alla fall skäl att ifrågasätta sitt troende/vetande emellanåt. Därför planerar jag nu en liten korttur här i november där jag tänkte hoppa över kängorna till förmån för ett par låga skor. Det blir ingen fjälltur dock, men det kan ge mig en indikation på vad mina vrister och fotsulor gillar saken. (Helt UL lär det inte bli, jag lär få släpa på en massa vatten. (Eller ska man köra med klortabletter... hmm...))

Malindo, du hävdade tidigare att det fanns lätta lågskor med sulor motsv mina Lundhangs Professional. Kan du ge tips (eller tvingar din blygsamhet dig till att avstå)?
 
Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Det värsta som kan hända med tarp

NUI; sa:
ping; sa:
Jo,men om man reser ett tält i en sandlåda,som har en god naturlig dränering,så skyddar tältgolvet.


peter

Hehe, jag har gjort det misstaget en gång, nära Dease Lake i BC. Slog upp tältet i en uttorkad bäckfåra av finaste sand. Regnet under natten ledde inte till översvämning, men sanden luckrades upp så att tältpinnarna släppte och hela tältet föll ihop över mig. Det blev en joggintur i kalsongerna efter stenar att lägga på pinnarna. Sedan gick det bra.

Jörgen

Men blev du blöt genom tältgolvet,eller skyddade det?


peter
 
Jag har funderat lite pà hela den här debatten med kängorna, och jag antar att vi alla har rátt, men att vi pratar om olika saker.

NUIs idé att vandra med látta gymnastikskor eller liknande är ju sákert helt rätt för honom givet de förutsättningar han utgâr ifrân: enkel, ledad terráng (stigar?) och lätt packning.

Vidare verkar det som NUIs tidigare utrustning (vadmalsbyxor, pansarpjáxor etc) var sâ pass överdrivet tung att han med stor iver vill värna alla andra för dessa styggelser.

Vidare är det onekligen som sà att det finns en hel uppsjö produkter som ligger mellan "extremerna" UL och tunga prylar; kángor, kláder etc. som ger en bra funktion till en rimlig vikt.

Som nâgon sade: jag tror de flesta av oss utgàr fràn den verklighet de vistas i under sina áventyr, och försöker válja det láttaste alternativet fór den krav-spec- de sátter upp för att kunna genomföra just detta äventyr.

Det kommer naturligtvis alltid finnas folk som inte lyckas pricka in precis rátt, och kanske väljer fór avancerad, eller för enkel utrustning. Dessa personer kommer sákert lära sig av sina misstag, samt eventuellt genom diskusioner som denna.

Som fabrikant bör man försöka göra en sâ pass tydlig produktbeskrivning som möjligt, för att den som söker ska finna det den verkligen behöver. Denna information bör gà vidare genom kedjan, och slutligen finnas hos expediten som sáljer varan.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips