Tur från kvikkjokk upp på pårtetjåkko och observatorie

[matito]

Observatoriet

Det finns många härliga berättelser om observatoriet på Pårte. En av dom bättre (och som dessutom sägs vara åtminstone någotsånär sann) är nog historien om den nybyggare från Kvikkjokk som hjälpte till vid byggandet. Han ska visst ensam, på ryggen ha kånkat upp den järnspis som finns (fanns?) i observatoriet ända från Kvikkjokk. Spisen ska visst ha vägt 60 kg. För att orka med bedriften behövde han dock förses med kaffe under vandringen. Detta löste man genom att en ung pojke gick bredvid, eldade i spisen och kokade kaffet på den. En platta mellan spis och mannens rygg isolerade från värmen.

Samme man ska även ha burit upp inte mindre än 80 kg byggnadsmaterial i ett lass på ryggen. Visst kan dessa vikter ha saltats lite med åren, men nog var folk var hårdare förr... Bra historia att tänka på när man knatar upp mot toppen

 

[kr-val]

Hur mycket orkar man bära i fjällen?

...Han ska visst ensam, på ryggen ha kånkat upp den järnspis som finns (fanns?) i observatoriet ända från Kvikkjokk. Spisen ska visst ha vägt 60 kg...
...Samme man ska även ha burit upp inte mindre än 80 kg byggnadsmaterial i ett lass på ryggen...

Börjar bli lite off topic, men kan ändå inte hålla mig från att fundera på om detta är sant. Mitt personliga rekord ligger på 48 kg ca. 15 km (Riksgränsen - Vadvetjåkka), men då gick vi långsamt och tog många korta raster. Jag är inte speciellt stark eller kraftig, så jag tror nog att en starkare person borde klara åtminstone 60, kanske t.o.m. 80. Hur mycket bär en sherpa?

 

[pfjell]

Nja,
det där med järnspisen är (tyvärr) en riktig skröna. Det fanns ingen järnspis på Pårtetjåkko. Man eldade med fotogen - rätt naturligt eftersom ingen ved fanns på nära håll.
Men det gör inte bärarnas bedrifter sämre. Byggnadsmaterialet fraktades juni 1911 med ren på vårens skarsnö till foten av Pårtetjåkko. Sen började bärandet: mellan 26 juni och 5 juli bar samerna Lars Nilsson Tuorda och Amma Finnberg upp materialet i omgångar: några vändor upp på toppen, därefter sömn, sen nya vändor osv. (Som mest gick man 6 vändor utan sömn.)
Hamberg skattar själv det uppburnas vikt till 1785 kilo. Den 14 juli firades takresningen med en konjak.

Efter att förra veckan ha gått uppför Pårtetjåkko-stenskravlets 600 höjdmetrar EN gång med LÄTT packning inser man vilket slit det måste ha varit. Även för den s.k. hantlangaren, som året runt skulle försöka ta sig upp dit en gång i veckan med fotogen, mat och post. Inte så konstigt att det fallerade ibland.

Hyddan står dock kvar intakt, kunde vi konstatera, trots snart 100 år av ständiga stormvindar och värsta tänkbara klimatpåverkan. Dock helt tömd på sitt innehåll efter en bedrövlig "renovering" utförd av fjällenheten...

 

[svartöra]

Re: Observatoriet

Det finns många härliga berättelser om observatoriet på Pårte. En av dom bättre..

Den och en del andra lika bra står i en gammal årgång av Till Fjälls som finns på biblioteket i Abisko Turiststation. Höll på att skratta ihjäl mig. Så nästa gång ni väntar på tåget, gör det på biblioteket..