Träning dan efter blodgivning......

Hej!

Jag har en 6 km. sträcka som jag brukar springa efter pulsklocka och i dag tog det ca. 3 min. längre än det brukar på samma snittpuls. Jag lämnade blod i går men tycker inte att det borde märkas så tydligt eller.......? Jag har nog aldrig tränat dagen efter förr men tycker att man rent allmänt brukar kännas piggare.

Vill gärna höra om nån har erfarenheter eller åsikter om detta.

VH/Anders
 
Det låter väl rimligt. Det är ju det som bloddopare gör fast tvärtom. Och om du minskar din kapacitet med ca 10% så är väl inte det omöjligt. Fast för att veta borde du få en nål i armen och varannan gång ta blod och varannan inte, fast du inte ser. Typ 100 gånger och sen se ;)
 
Det låter ju helt rimligt att du presterar sämre, du har ju en mindre mängd blod, och därmed syretransporterande röda blodkroppar, i systemet. Själv tar jag det lugnt i alla fall dagen efter blodgivning då jag vid ett tillfälle svimmat efter en långpromenad i samband med just detta...
 
Det finns en finsk studie på hur blodgivning påverkar prestationsförmågan och enligt den kunde man inte påvisa någon skillnad. Ska se om jag kan hitta den i morgon.

Studien var f ö en dubbelblind-studie så även kontrollgruppen fick en nål i armen och fick inte veta om de blivit tappade på blod eller inte.
 
Har inte märkt nåt,,,

Hej,

Jag har inte märkt att jag presterar märkbart sämre efter blodgivning. Jag har till och med kört intervaller vid lunch efter att ha tappats på morgonen. Jag tänkte att det nog skulle kännas/ta stopp, men nej, inte då. Varför? Omvänd bloddopning? Jo, säkert, fast om det skall påverka måste ju blodvärdet vara den begränsande faktorn, och det verkar det inte vara i mitt fall. Annat slår stopp tidigare.

Vid löpning är sällan den centrala syrepuutagningsförmågan begränsande, och det är väl där en tillfällig ändring av blodvärdet skulle spela roll. Istället brukar det vara mjölksyratåligheten som sätter stopp för löparen. Annat är det med WC-längdåkare i backig teräng,,, och vi får nog komma ihåg att vi spelar i en helt annan division,,, men allt är väl individuellt.

/Lars
 
Nä, det är sant att syretransporten inte behöver vara begränsande faktor. Men det kanske är det för trådstartaren och då är han en väldigt bra kontrollgrupp mot sig själv.
 
Han skulle dock lika gärna ha drabbats av effekten att tror man att man kommer prestera sämre så gör man det?
 
Jag lyssnar numer på sköterskorna och hoppar över träning samma dag. Ibland märks inget och andra gånger har jag helt tappat pusten i flera dagar efteråt.

Tänkte lämna på blodbussen på jobbet igår men kom på att jag tänkt styrketräna så jag lämnar imorgon istället.
 
Jag gjorde det omvända första gången jag kände av det. Jag hade inte en tanke på att det skulle kunna påverka så jag kom inte på förrän efter löpningen varför det gick så in i helsike segt. Tror det mycket beror på dagsformen också; allmäntillstånd, hur mycket sömn man fått och stress m.m.

Han skulle dock lika gärna ha drabbats av effekten att tror man att man kommer prestera sämre så gör man det?
 
Jag hade inte en tanke på att det skulle kunna påverka så jag kom inte på förrän efter löpningen varför det gick så in i helsike segt. Tror det mycket beror på dagsformen också; allmäntillstånd, hur mycket sömn man fått och stress m.m.

Jag påverkas ganska mycket direkt efter blodgivningen, har jag börjat lära mig det den hårda vägen. Iofs har jag oftast blodvärde (Hb) på gränsen för vad som rekommenderas för att lämna också. Mina värsta/dummaste är spinning samma dag, urk. Och nu förra veckan så var det extra segt att cykla MTB även 2-3 dagar senare, benen blev otroligt tunga och sega.

Men det finns nog stora individuella skillnader. Klart är ju dock att 10% av blodvolymen plötsligt försvinner, nog borde det ju kunna märkas direkt efter? Man får väl lära sig hur man själv funkar.

Men fördelarna med att lämna överväger ändå! :)
 
Lite allmänt

I jobbet har jag hunnit sticka en hel del "vanliga" människor (dvs ta blodprover mm utanför vården, inom olika forskningsprojekt), och det är förvånande hur få friska vuxna som övervägt att lämna blod! Jag skulle uppskatta att ca 5% av de jag träffat någon gång tänkt på att man faktiskt kan gå och lämna blod och på så sätt dra ett litet strå till stacken.

Jag brukar uppmuntra de med rejäla vener (och som inte är direkt spruträdda!) att gå och kolla upp hur och var de kan lämna blod. Det är ju förj-ligt att de stora sjukhusen varje sommar måste ställa in planerade operationer pga blodbrist! De flesta jag pratar med är inte alls negativa, många blir närmast lite entusiastiska, men jag slås av hur lite många tycks veta om hur enkelt det är att lämna blod. Så, jag tycker man borde informera mer på skolor (t ex alla gymnasietvåor och -treor) och gärna på arbetsplatser, så allmänheten får upp ögonen.

Sen detta med spruträdsla. Av de jag pratat med som är blodgivare, så är det påfallande många som - precis som jag - började ge blod delvis som "självterapi" mot nålrädsla! Och i mitt fall har det iaf fungerat. En parallell är att jag för flera år sen hörde nån forskare på radio, som studerat vilka som söker sig till "scenyrken", dvs musiker, teaterfolk, presentatörer mfl. Bland dessa finns en överrepresentation av människor som tidigare haft scenskräck, men som söker sig till estraden för att få bukt med denna (alt. för att det ger en kick att övervinna rädslan, vad vet jag).

För att återvända till ämnet: När jag gett blod så brukar jag vara rätt sänkt resten av den dagen, bara att jogga efter bussen får mig att känna mig som en gravt överviktig, hjärtsjuk storrökare. Dagen efter brukar jag vara lite "torr", men mot kvällen går det bra att träna. Andra jag pratat med känner inte ett smack, så det är väl olika hur snabbt våra kroppar stabiliserar blodvolymen och -trycket.
 

Liknande trådar


Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...