Tål tält mera vind på högre höjd?

En rubrik som ser idiotisk ut, men relaterat till en slumpmässig fredagsfundering..

Ju högre höjd, desto lägre lufttryck. Lägre lufttryck = mindre massa luft per lämplig enhet.

Det bör ju innebära, rimligen, att "stormstyrka" på ett högt berg, säg över 5000 meter, inte är så dramatiskt som på havsnivå? Dvs, kraften i 20 m/s på hög höjd är betydligt lägre än på låg höjd?

Iofs kanske det är egalt då vindhastigheten också tenderar att öka med höjden, så när tält plattas till och folk faller omkull nere i dalen i 20m/s så kanske situationen är densamma uppe på berget i 30 eller 40 m/s? :)

Atmospheric_Pressure_vs._Altitude.png


-Folk här som spenderat mer tid än jag på hög höjd i hårt väder kanske kan bekräfta praktiken.
 
Naturligtvis är det så.

T.ex ju högre ett flygplan flyger ju fortare måste man flyga för att inte falla rakt ned.
På låg höjd är ju stallfarten mycket lägre - i tunn luft högre.

Ni vet airfrance 447 hamnade i sådan stall på hög höjd och började falla på mage.

Tälta på mars skulle vara fint med 10mbar som högst
 

Lästips

Helgelandskusten – Tio äventyr längs Norges dolda pärla

Helgelandskusten räknas till världens främsta destinationer för havskajak. Här är tio höjdpunkter för dig som vill utforska den norska kustskatten.

Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro

Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...

Månadens fråga: Värmebölja under vandringen - hur gör du?

Hur tänker du om höga temperaturer väntar under din planerade långtur: genomför vandringen, planerar om – eller ställer in?

Paddla i sommar: Tips och inspiration från Utsidans medlemmar

Utsidans redaktion tipsar om fem bloggar och forumtrådar som får oss att längta efter att färdas fram på vattenytan.
Med tunnare luft på högre höjd minskar givetvis också luftmotståndet för flygplan, och med det bränsleförbrukningen;)
 
Med tunnare luft på högre höjd minskar givetvis också luftmotståndet för flygplan, och med det bränsleförbrukningen;)

Stämmer ju inte för en vanlig passagerarjet - man får gå upp i fart för ens flyga (går bränsle) - man faller platt annars.

Vettiga flygnivåer är sådär 8000-12000 meter och sedan mer eller mindre med lågt pådrag
glidflyga mot tänkt fpl - sparar soppa inte hög höjd.
 
Högre höjd

= mindre luftmotstånd och därmed mindre bränsleåtgång vid samma hastighet som på lägre höjd. Högre höjd ger också möjlighet att få medvind i Jetströmmmarna.

I och för sig behövs högre hastighet för att flyga på hög höjd men till mindre bränsleåtgång.

Thure
 
Man måste ligga mycket över stallgränsen - det heter "airspeed" (farten mot luft) och i båtsammanhang "fart över grund" - som att gå upp i en älv med strömmande vatten - planingsfarten är den som vattnet du möter , nedströms får man dra som fan om det skall plana.

Vinsten med hög höjd och bra ekonomi ligger i ett fönster sådär en mil uppåt och nedåt sen börjar man förlora på motoreffektivitet och aerodynamiskdesign som ju även måste fungera på låg höjd och låga farter.
 
Intressant fråga!

Från Wikipedia:
"The standard equation for drag is one half the coefficient of drag multiplied by the fluid mass density, the cross sectional area of the specified item, and the square of the velocity."

Mina sovande och mediokra mattekunskaper leder mig att tro att det innebär att tex den dubbla luftdensiteten ger det dubbla luftmotståndet men det innebär ju inte att 20 m/s motsvaras av 40 m/s vid dubbla densiteten eftersom hastigheten är i kvadrat i formeln. Luftfuktighet och temp påverkar också vikten på luften och därmed luftmotståndet.

Hade varit intressant med ett konkret exempel, tex vilken vindhastighet motsvarar 10 m/s 0 möh vid 2000 möh för att luftmotståndet ska vara detsamma, allt annat lika (vilket det sällan är i verkligheten)

Någon mer mattekunnig får gärna rätta mig och kanske till och med räkna ut ett exempel!
 
Sönderblåsta tält på Mount Everest

Jag har varit sängliggande ett tag och då plöjt igenom lite böcker som jag länge haft liggande.

Tenzing : Son av Everest (1953)
Göran Kropp: 8000+ (Solo till Mount Everest)
Monika Kristensen: Mot 90 grader syd.
Reinhold Messner. Mount Everest till toppen utan syrgas.

Nu kommer jag tyvärr inte ihåg vilken/vilka som råkade ut för att tälten blåste sönder på hög höjd. Om det var 6000 m, 7000 m eller > 8000 m kommer jag inte heller ihåg. Och hur bergsklättrarna bestämmer hur mycket det blåser framgår inte i någon av böckerna.

Per
 
Intressant fråga!

Från Wikipedia:
"The standard equation for drag is one half the coefficient of drag multiplied by the fluid mass density, the cross sectional area of the specified item, and the square of the velocity."

Mina sovande och mediokra mattekunskaper leder mig att tro att det innebär att tex den dubbla luftdensiteten ger det dubbla luftmotståndet men det innebär ju inte att 20 m/s motsvaras av 40 m/s vid dubbla densiteten eftersom hastigheten är i kvadrat i formeln. Luftfuktighet och temp påverkar också vikten på luften och därmed luftmotståndet.

Hade varit intressant med ett konkret exempel, tex vilken vindhastighet motsvarar 10 m/s 0 möh vid 2000 möh för att luftmotståndet ska vara detsamma, allt annat lika (vilket det sällan är i verkligheten)

Någon mer mattekunnig får gärna rätta mig och kanske till och med räkna ut ett exempel!

Skillnaden är inte så stor vid vettiga höjder så man behöver bry sig.

A 31m/s wind on Mars (density = 0.02 kg/m3) generates almost 300 Watts per square metre. This is equivalent to 7.9 m/s (18 mph) on earth

Då skall du tänka på att mars inte ens har 10mbar - det är väl som en bergstopp på 35km eller så - blodet skulle koka - dykarsjuka deluxe
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips