Sulitelma
- Trådstartare Maritha
- Start datum
Om du behöver stegjärn eller inte i Sulitelma beror helt på vilken tur du tänker ta.
Livskamraten och jag gjorde en vandring i Sulitelma som du kan läsa om här.
Vi hade stegjärn med oss men hade knappast behövt dem. Livskamraten använde dem
i de brantaste partierna på upp på Labba söderifrån samt på nervägen från 1420 norrut ner i Miehttjevagge.
När sonen och jag gjorde en tur i ungefär samma område använde vi inga stegjärn.
HåkanF
Livskamraten och jag gjorde en vandring i Sulitelma som du kan läsa om här.
Vi hade stegjärn med oss men hade knappast behövt dem. Livskamraten använde dem
i de brantaste partierna på upp på Labba söderifrån samt på nervägen från 1420 norrut ner i Miehttjevagge.
När sonen och jag gjorde en tur i ungefär samma område använde vi inga stegjärn.
HåkanF
Aktuellt
ANNONS
Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro
Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...
Tack för svar. Det första jag tänkt är Kvikkjokk Sulitelma Staloluluokta enligt markerad led. Går ensam så jag försöker gå så säkert som möjligt. Har läst era turbeskrivningar vilka jag uppskattar! Ägnar den här perioden på året åt inläsning av olika områden och det är verkligen mycket som lockar.
På den rutten behövs inga stegjärn. Om du tänkt gå runt massivet via gruvbyn Sulitjelma på norska sidan finns ett lurigt brant snöfält precis innan Sorjushytta, men enligt uppgift har man nu anlagt broar som gör det lättare att kringgå det. Se även här.
Vid dalkorset i västra Siŋŋivággi, där Dürlings led viker norrut, finns en "fotbollsplan" som stundtals brukar stå värd för riktiga tältläger. Längre upp i dalen (vissa kallar hela dalen nerifrån Siŋŋivággi för Kaffedalen, medan andra anser att det bara är den översta delen norr om Vierranvárri som är värd namnet) finns någon enstaka ungefär vid svängen, men sedan är det bara sten. Det finns dock några röjda plättar där västra leden från Kebnekaise fjällstation passerar, men jag kan inte direkt säga att jag rekommenderar dem:
Hej majjen och livskamraten!
Hr läst er turbeskrivning och ställer mig lite frågande till på vilken höjd ni gick over Otervatnet? Likaså fortsättningen, 1000 m höjs syd om Vagnatjåkkå ser rätt skarp ut. Har ni dragit ner till 900 eller upp till 1100 meter? Sedan utflöder från sjön 878 var nådde ni den och var tog ni er över?
Hr läst er turbeskrivning och ställer mig lite frågande till på vilken höjd ni gick over Otervatnet? Likaså fortsättningen, 1000 m höjs syd om Vagnatjåkkå ser rätt skarp ut. Har ni dragit ner till 900 eller upp till 1100 meter? Sedan utflöder från sjön 878 var nådde ni den och var tog ni er över?
hej Maritha
Här kommer några tips om din senaste undring:
1. Min färdväg i området.
2. Otervatnet passeras lättast norr om sjön där jokken rinner över en mycket bred grus- och stenbädd.
3. 900-metersnivån är väldigt trevlig att gå på.
3. Strax utanför den höga sidomoränen som syns i bildens högerkant går det bra att vada.
4. Här är ett lämpligt vadställe om man vill gå upp mot Salajaknas isbräcka. Platser är alldeles nedströms ett tjugo meter högt vattenfall.
/Hans
Här kommer några tips om din senaste undring:
1. Min färdväg i området.
2. Otervatnet passeras lättast norr om sjön där jokken rinner över en mycket bred grus- och stenbädd.
3. 900-metersnivån är väldigt trevlig att gå på.
3. Strax utanför den höga sidomoränen som syns i bildens högerkant går det bra att vada.
4. Här är ett lämpligt vadställe om man vill gå upp mot Salajaknas isbräcka. Platser är alldeles nedströms ett tjugo meter högt vattenfall.
/Hans
Bilagor
Senast ändrad:
Jag ser att du redan fått samtliga svar as HansP. Exakt den vägen gick vi. (Fast vi lämnade ryggsäckarna vid sjöns västände för en tur fram till glaciärkanten. Vi vadade inte heller jokken efter sjön - som HansP - utan fortsatte på SV-sidan av Lairojokken.
HåkanF
