Varför skulle det vara orealistikt utan stängsel och en mindre hjortstam? Det funkade utmärkt fram till en 15-20 år sedan? Jag misstänker att det blev mer pengar i jakten vid den tidpunkten? Då såg man hjort nån enstaka gånger om året, nu ser man det varje gång man går ut.
Stödutfodra i 1½ månad
- Trådstartare aktiv-jägare
- Start datum
Varför skulle det vara orealistikt utan stängsel och en mindre hjortstam? Det funkade utmärkt fram till en 15-20 år sedan? Jag misstänker att det blev mer pengar i jakten vid den tidpunkten? Då såg man hjort nån enstaka gånger om året, nu ser man det varje gång man går ut.
Varför upprepar du denna fråga hela tiden? har jag hamnat på ett dagisforum?
Vem har sagt att ni skall plantera tallskog?
utdrag från jägarförbundet: (för gris)
Sedan finns ju andra jordbruksprodukter som potatis, sockerbetor, morötter och andra rotfrukter. Dessutom finns frukt.
Men då kan det börja bli svårigheter med hanteringen. Att tippa ett lass med sockerbetor du köpt billigt kan upplevas som en bra lösning, men det ser lätt ut som en avskrädeshög, i synnerhet när betorna börjar ruttna. Och högen kan dra till sig allehanda andra djur. Vill du ha dem där?
-foder är en prisfråga........
Hade jag haft 2% betesskador på mina planteringar hade jag varit överlycklig och inte klagar det minsta på viltet. Jag har testat en del trädslag för att komma fram till vilket som inte blir betat. Det som jag har testat är bland annat:
Vanlig tall Pinus sylvestris, 90% betesskador
Weymouthtall Pinus strobus 95% betesskador
Makadonsk tall Pinus peuce 90% betesskador
Svarttall Pinus nigra 25% betesskador och dålig tillväxt
Bergstall Pinus mugo 10% betesskador blir bara en buske, inga stammar
Vanlig gran Picea abies 15-20 % betesskador
Blågran Picea pungens < 5% betesskador
Lärk Larix decidua 90% betesskador
Sibirisk lärk Larix sibirica 90% betesskador
Dahurisk lärk Larix gmelinii 90% betesskador
Japansk lärk Larix kaempferi 90% betesskador
Coloradogran Abies concolor 95% betesskador
Berggran Abies lasiocarpa 50 % betesskador
Nordmannsgran Abies nordmanniana 80% betesskador
Koreagran Abies koreana 10% betesskador
Fujigran Abies veitchii 20% betesskador
Jag vet inte hur många procent av plantorna som blir betade varje år men dessa siffror är uppskattade tills plantorna är upp till 1,5 m höjd. Jag tycker det är helt ok om det är 20% av plantorna som blir förstörda av klövvilt men när mer än hälften försvinner börjar det bli tråkigt. En del av plantorna går att "rädda" om man klipper bort dubbeltopparna och det gör jag varje år.
Jag har även testa att plantera olika lövträd men bland dem är det en större andel som försvinner eller hålls ner till en buske på en meters höjd. Björk fungerar ganska bra om man låter den självstå sig och gallrar första gången när de är två meter. Därefter igen när det är 3 m osv. Självsådda säljar, aspar och rönnar försvinner direkt och det fungerar inte heller att låta dem stå tätt för de blir betade ändå. Det är även problem med bok och ek men för dem så kan man plantera in dem i täta björksnår för de klarar sig även i svagt ljus. Bland de planterade lövträden är det manchurisk valnöt som klarar sig bäst. Det verkar som om viltet inte gillar smaken.
En av markägarna som gränsar till mitt stödutfodrar rådjur, vildsvin och älg året runt. Han stödutfodra med betor, potatis, morötter och ensilage. Jag tror att detta hjälper till att hålla viltstammarna upp på väldigt höga nivåer.
Jag har gett upp hoppet att föra ett skogsbruk i södra Sverige utan viltstängsel. Kommer att sätta upp det när snön och tjälen är borta. Finns inte så mycket mer att göra om man inte vill odla rådjur.
/Stellan
Jag brukar göra betesinventeringar via jaktklubben ibland.
Granen är aldrig betad. Glasbjörk är även oskadad.
Ofta är det mer än det rekommenderade 2 % som är betad.
Jag har ett skifte på grannlaget där det är betydligt mer. Jag brukar påpeka att det ska skjutas mer.
Vem äter gran hos er?
Kronhjort?
Det verkar inte stämma riktigt...jakten måste vara en mycket betydelsefull sak för
markägarna eftersom dom tillåter sån nivå på skador
Det låter som ni behöver:
-mera avskjutning
-fortsatt instängsling t v. eller ta bort alla....
-troligen fortsatt stödutfodring året runt för att minska på betesskador.
- varg är knappast att rekommendera i ett så tättbebyggt område
Ni har kommit in i en ond cirkel. Det blir för lite bete utanför inhägnaderna.
Granen är aldrig betad. Glasbjörk är även oskadad.
Ofta är det mer än det rekommenderade 2 % som är betad.
Jag har ett skifte på grannlaget där det är betydligt mer. Jag brukar påpeka att det ska skjutas mer.
Vem äter gran hos er?
Kronhjort?
Det verkar inte stämma riktigt...jakten måste vara en mycket betydelsefull sak för
markägarna eftersom dom tillåter sån nivå på skador
Det låter som ni behöver:
-mera avskjutning
-fortsatt instängsling t v. eller ta bort alla....
-troligen fortsatt stödutfodring året runt för att minska på betesskador.
- varg är knappast att rekommendera i ett så tättbebyggt område
Ni har kommit in i en ond cirkel. Det blir för lite bete utanför inhägnaderna.
Senast ändrad:
Jag tror det inte hjälper att ta bort inhägnaderna. Det är en liten del av marken som är inhägnad och det handlar mest om nyplanteringar. Det är nyplanteringarna som tar skada och har man inte det på sina egna marker kan man ha en stor viltstam. Mycket av skogarna runt min mark består av plantera gran eller bok. I dessa skogar finns nästan inget för viltet att äta. Gillar man jakt och har bara äldre planterad granskog på sina skogsmarker så gör inte viltet någon ekonomisk skada. Man har även i regel någon mindre åker där man odlar exempelvis jordärtskockor, raps eller något sädesslag. Bra gröder som lockar viltet till åkrarna så att man kan skjuta dem. Att odla jordärtskockor har blivit mer populärt de senaste åren.
Vem som äter granen vet jag inte men jag gissar på älg och rådjur. Det är oftast på våren då de nya skotten kommer som de blir avbetade. På höst och vinter är det mer tallen som betas. Kronhjort finns men de är inte vanliga och man skjuter inte dem. Vill först få upp en större stam. Vildsvinet gör inga större skador på planteringarna. Visst kan vissa nyplanterade plantor bli uppbökade men det låga antalet gör att jag inte bryr mis så mycket.
Har du vägarna förbi södra Halland eller nordvästra Skåne så är du välkommen. Du vet själv när man får mörda djuren
Det fanns en varg och björn i området förra året men de stannade inte. Gjorde bara ett kort besök.
/Stellan
Älg och rådjur äter absolut inte gran häruppe.Jag vet inte om det är annorlunda där(knappast)
Däremot lär kronhjort ha en ovana att barkflänga granen. Vi har inga här än så jag har inte
sett det själv.
Jag ska tänka denna tråd nästa gång jag besöker södra sverige.
Det är klart att det skall vara balans mellan vilt och betestillgång.
Ni borde sammarbeta mera mellan olika intresseområden.
Däremot lär kronhjort ha en ovana att barkflänga granen. Vi har inga här än så jag har inte
sett det själv.
Jag ska tänka denna tråd nästa gång jag besöker södra sverige.
Det är klart att det skall vara balans mellan vilt och betestillgång.
Ni borde sammarbeta mera mellan olika intresseområden.
Försökte nå ner till din nivå. Släpp det så länge så ska jag försöka komma på en enklare fråga som du kanske klarar.
Fråga mig inte varför, men det var du som trots mina protester envisades med tallplantering i dina orealistiska alternativ som du sen tvingade andra att ta ställning till. Tallplantering är inget realistiskt alternativ häromkring.
Kul att du har skaffat en bok. Testa även att läsa under dovhjort (Halvstort djur med klövar under de fyra fötterna och ibland horn framtill. Som en liten älg ungefär.) så ska du se att även de utfodras med sockerbetor.
Bra bok som fler jägare borde läsa! Avskrädeshögarna är en del av min kritik mot stödutfodring. Men är man bara ute i skogen vid jakt och då blir skjutsad ut till jakttornet, så störs man sannolikt inte av de stinkande avskrädeshögarna.
Att det finns stora pengar i att föda upp hjort och svin utanför inhängnad är uppenbart. Min teori är att de stora markägarna på ca 90-talet(?) insåg den ekonomiska potentialen i hjort- och svinuppfödning och upptäckte att grönklädda män betalar mycket bra för att få avliva de halvtama djuren under jaktlika former. Det var iaf vid denna tiden man började med utfodring (avskrädeshögarna) i stor skala och hjortstammen och fästingarna ökade lavinartat. Några år senare kom viltstängslen. Eftersom jag är med och betalar för både ökade viltolyckor och fästingrelaterade sjukdomar så förbehåller jag mig rätten att kritisera denna form av viltvård. Personligen hade jag känt mig mycket tryggare med varg än fästingar, viltolyckor och beväpnade direktörer.
Tråkigt att det ska behöva vara så. En skog full med viltstängsel ger ett tråkigt intryck. Men ser det ut som här förstår dig fullt ut och hade gjort precis samma sak själv. Det är uppenbart utfodrarna som dikterar villkoren för alla andra. De har inget incitament för att visa hänsyn som regelverket ser ut nu. Den typen av uppfödning hör hemma i hägn.
Ja då föreslår jag att ni tar upp frågan på något politiskt möte eller liknande.
Men skicka inte anders262 -det verkar som han brister lite i debattekniken.
Nu kanske jag föregår mig själv lite och har inte ork att försöka "komma ifatt" skogsdebatten här men:
Det är markägaren som är jakträttsinnehavare!
Det är han som väljer att arrendera ut jakten till den han vill och även vilka krav han ställer på viltvård/utfodring mm.
Det är alltså helt OK för en markägare att ställa kravet att den som arrenderar jakten på hans mark inte får utfodra vare sig hjort eller gris och att viltstammarna skall skjutas ner till minst hälften.
j_stellan,
Du verkar vara en aktiv skogsägare. Har du gjort något för att öka mängden alternativt bete?
Det är markägaren som är jakträttsinnehavare!
Det är han som väljer att arrendera ut jakten till den han vill och även vilka krav han ställer på viltvård/utfodring mm.
Det är alltså helt OK för en markägare att ställa kravet att den som arrenderar jakten på hans mark inte får utfodra vare sig hjort eller gris och att viltstammarna skall skjutas ner till minst hälften.
j_stellan,
Du verkar vara en aktiv skogsägare. Har du gjort något för att öka mängden alternativt bete?
I de fall viltet bedöms vålla skada så är det ju tillförordnad myndighet, oftast länsstyrelsen. I annat fall så är ingår jakträtten i äganderätten och med jakträtten följer ansvaret för viltet. Jakträtten kan utlåtas till annan och då medföljer ansvaret.
Men jag antar att din fråga är mer filosofiskt menad?
När är det för mycket rådjur (vi kanske väljer denna art som diskussionsunderlag) och hur drabbar det andra? Man kan säga att det har blivit för mycket rådjur men man kan också säga att det har blivit för lite sälg. Skall viltet minskas så att sälg och rönn inte blir helt uppbetat så blir det knappast varken rådjur eller lodjur i markerna. Att påverka skogs- och jordbruket kanske är att börja i mer rätt ända?
Ang. att "sluta hymla" så har jag mer försökt att säga samma sak på olika sätt.
Jag vidhåller mitt påstående att en skånejägare som anlägger ett viltvatten för att gynna jaktbara änder har större sannolikhet att hjälpa den grönfläckiga paddan än ickejägaren som sitter hemma. Om jägaren dessutom sätter upp några fladdermusholkar när han ändå är ute och gör sina andreden så har han både direkt och indirekt gynnat icke jaktbara och hotade arter.
Jag väntar fortfarande på att någon skall argumentera för att detta inte är vanligt förekommande.
Men jag skall ge dig rätt på en punkt, vildsvin.
Här har spridning och etablering gått mycket snabbare än kunskapsinhämtningen vilket lett till en sammanblandning av åtgärder för spridning, förvaltningsåtgärder och jaktmetoder.
Detta kombinerat med en slags "Klondykestämning" över det nya, spännande viltet har lett till en urspårning för vilken jägarna (de som det berör) förtjänar all kritik!
Jag har inte jägarexamen så jag vet inte hur man ska få viltet att äta något annat. Jag har lämnat ganska mycket rönn, asp, vide och sälg och oftast betas detta först. Ofta håller viltet buskarna på en låg nivå men det betas mest på kanterna på buskarna. När buskarna eller snåren blir för breda kommer mittenpartiet att bli obetat. Jag brukar försöka hålla buskagen på lagom höjd och bredd så hela blir betat. Jag försöker även öka andelen vildapel i området och det gillas av viltet. Vilka andra alternativa beten kan man locka med?
Att ställa krav på arrendatern går att göra och försöka få dem att skjuta fler rådjur. Vad är en rimlig avskjutning? De senaste åren har avskjutningen utslagen på min mark 1 rådjur/4 ha. Jägarna tycker att det är tillräckligt högt för att inte "ta" för mycket vilt från markerna som gränsar till mitt.
Kanske borde jag själv ta jägarexamen så att jag kan mörda fritt
/Stellan
Liknande trådar
| Trådstartare | Titel | Forum | Svar | Datum |
|---|---|---|---|---|
|
|
1:a björnen skjuten | Jakt | 67 |
Liknande trådar
Sova ute en natt i månaden
Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.