Smala däck på grus
- Trådstartare Pendlaren
- Start datum
Det finns grus och grus
på lös sand så gräver smala däck ned sig för mycket. Men normal grusväg är inget problem IMHO. Fälgslitaget blir lite större speciellt vid blötväder och frekvent bromsning.
Risken för punktering samt rullmotståndet gör att du alltid skall ha rätt tryck i däcken och det är speciellt viktigt med smala och grunda däck. Undantaget är MTB och vissa extrema fören.
Thure
på lös sand så gräver smala däck ned sig för mycket. Men normal grusväg är inget problem IMHO. Fälgslitaget blir lite större speciellt vid blötväder och frekvent bromsning.
Risken för punktering samt rullmotståndet gör att du alltid skall ha rätt tryck i däcken och det är speciellt viktigt med smala och grunda däck. Undantaget är MTB och vissa extrema fören.
Thure
Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
Öh, när ska man inte ha rätt tryck i däcken på en MTB?
Det kanske handlar mera om att vad som är "rätt" tryck kan variera mer för en MTB än för en cykel som främst körs på väg. Ju större skillnader man kan ha i underlaget desto mer kan man vinna på att anpassa däckstrycket - och då leder ju MTB-n starkt.
Ännu mer off-topic:
Mjo, det var ordet "rätt" som jag hakade mig lite på. Rätt är mycket mindre av en konstant när man ger sig ut i terrängen.
I teknisk terräng där framfartens glädje beror av hur mycket grepp och dämpning man har är rätt så gott som alltid "strax över genomslag". Dvs. däcket är mjukt nog att deformeras runt ojämnheter så cykeln inte behöver lyftas över dem i samma grad, men samtidigt hårt nog att man inte får punktering.
Var den gränsen går beror på massor av faktorer som ekipagets vikt, kombinationen av däck och fälg, terrängens karaktär och hur fort man åker. För att nämna de mest uppenbara.
Det finns en annan undre gräns också, när däcket blir för sladdrigt och inte vill stanna på fälgen eller där man känner att däcket "kavlar" under cykeln i kurvorna.
På mjuka underlag som lera och snö kan man så klart ha lägre tryck utan att få punka. Är det djup lera eller snö ger det dessutom bättre bärighet men på tunna skikt är det istället bättre att ha smala däck som tar sig igenom till fast mark.
Breda däck med tjocka sidoväggar tillåter lägre lufttryck och ökar både grepp och komfort, men väger mer vilket ger bl.a. sämre acceleration. Breda däck ger dessutom mer luftmostånd.
På hårda underlag som asfalt och välpackat grus går det snabbare med hårt pumpade däck som ger mindre anläggningsyta, mindre däcksdeformation men stötigare framfart.
Jag tror det var Schwalbe som gjorde en undersökning på området men jag kan inte hitta den just nu.
Så långt däckets storlek, gummits tjocklek och lufttrycket. Sen kommer vi in på de roliga detaljerna som gummits mjukhet och däckets mönster.
Mjo, det var ordet "rätt" som jag hakade mig lite på. Rätt är mycket mindre av en konstant när man ger sig ut i terrängen.
I teknisk terräng där framfartens glädje beror av hur mycket grepp och dämpning man har är rätt så gott som alltid "strax över genomslag". Dvs. däcket är mjukt nog att deformeras runt ojämnheter så cykeln inte behöver lyftas över dem i samma grad, men samtidigt hårt nog att man inte får punktering.
Var den gränsen går beror på massor av faktorer som ekipagets vikt, kombinationen av däck och fälg, terrängens karaktär och hur fort man åker. För att nämna de mest uppenbara.
Det finns en annan undre gräns också, när däcket blir för sladdrigt och inte vill stanna på fälgen eller där man känner att däcket "kavlar" under cykeln i kurvorna.
På mjuka underlag som lera och snö kan man så klart ha lägre tryck utan att få punka. Är det djup lera eller snö ger det dessutom bättre bärighet men på tunna skikt är det istället bättre att ha smala däck som tar sig igenom till fast mark.
Breda däck med tjocka sidoväggar tillåter lägre lufttryck och ökar både grepp och komfort, men väger mer vilket ger bl.a. sämre acceleration. Breda däck ger dessutom mer luftmostånd.
På hårda underlag som asfalt och välpackat grus går det snabbare med hårt pumpade däck som ger mindre anläggningsyta, mindre däcksdeformation men stötigare framfart.
Jag tror det var Schwalbe som gjorde en undersökning på området men jag kan inte hitta den just nu.
Så långt däckets storlek, gummits tjocklek och lufttrycket. Sen kommer vi in på de roliga detaljerna som gummits mjukhet och däckets mönster.
Hur klarar fälgarna sig om man kör ner i ett "typiskt grusvägshål"? Skall groparna undvikas till varje pris eller klarar fälgarna det?
För mig som är novis infinner sig följdfrågan om vad som är rätt tryck. På mina däck står ett maxtryck. Ska man satsa på det när man ska ut på grusvägen?
Det är inga problem. Det som förstör fälgar är kombinationen av fart och en hård kant, t.ex. en trottoarkant eller kanten på de tjocka plåtarna som man lägger över hål i vägen vid vägarbeten. Ett cykelhjul med spända ekrar och ett välpumpat däck är starkt och tål mycket stryk i form av ojämnheter, grus, kullersten, osv., även med en tung last. Sw t.ex http://farm4.static.flickr.com/3289/3147453727_166bde1c6d_o.gif
Bak maxtryck. Fram kan du om du vill åka lite mindre stötigt välja något lägre tryck. Det är normalt betydligt mindre belastning på framhjulet varför mindre lufttryck där inte är någon nackdel.
Thure
