Sjön 878 har nu blivit 871 !
- Trådstartare tore47
- Start datum
Aktuellt
Det är ju alldeles utmärkt att Fjällkartan nu stämmer med den nya verkligheten, men den är inte fullständig. Fokus ligger på den svenska sidan och det som berör Sverige, med nytt utlopp och det gamla på sjöns södra strand är borttaget.
I sjöns västände är terrängen flack och där har sänkningen av sjöytan på ca sju meter betytt en hel del. Norska kartor är ännu inte uppdaterade, men det har funnits nya flygbilder rätt länge. Jag har genom att pussla ihop de nya flygbilderna med kartan ritat in den nya strandlinjen i sjöns västra del. Ett stort område har torrlagts (torr är nog inte rätt ord, det är gyttjigt och blöt gammal sjöbotten).
Det västra utloppet ur sjön (som var en av kraftbolaget grävd kanal genom Sulitjelmaisens sidomorän) har torrlagts. Jokken som rinner ner till Låmivatnet har nu betydligt mindre vattenföring, endast snösmältning och regnvatten lokalt.
Den fina hängbron över den jokken är inte längre lika viktig som tidigare, man kan med lätthet gå över jokken på sidan om bron.
När sjön 878 genom glaciärens avsmältning bildades på 1950-talet förlorade det lokala kraftbolaget smältvattnet från Sulitjelmaisen som då började rinna genom Lairojokken. Det var därför man grävde en kanal för att återställa flödet västerut. Nu har naturen än en gång styrt över detta vatten mot den fritt rinnande Piteälven (med ett litet undantag i Sikfors några mil uppströms Piteå.
I sjöns västände är terrängen flack och där har sänkningen av sjöytan på ca sju meter betytt en hel del. Norska kartor är ännu inte uppdaterade, men det har funnits nya flygbilder rätt länge. Jag har genom att pussla ihop de nya flygbilderna med kartan ritat in den nya strandlinjen i sjöns västra del. Ett stort område har torrlagts (torr är nog inte rätt ord, det är gyttjigt och blöt gammal sjöbotten).
Det västra utloppet ur sjön (som var en av kraftbolaget grävd kanal genom Sulitjelmaisens sidomorän) har torrlagts. Jokken som rinner ner till Låmivatnet har nu betydligt mindre vattenföring, endast snösmältning och regnvatten lokalt.
Den fina hängbron över den jokken är inte längre lika viktig som tidigare, man kan med lätthet gå över jokken på sidan om bron.
När sjön 878 genom glaciärens avsmältning bildades på 1950-talet förlorade det lokala kraftbolaget smältvattnet från Sulitjelmaisen som då började rinna genom Lairojokken. Det var därför man grävde en kanal för att återställa flödet västerut. Nu har naturen än en gång styrt över detta vatten mot den fritt rinnande Piteälven (med ett litet undantag i Sikfors några mil uppströms Piteå.
