• Vi har ju bytt forum och det finns säkert en del att förbättra. Har du problem? Titta först i forumet Felrapporter om felet redan är känt. Om inte så kan du starta en ny tråd där. Har du förslag på förbättringar eller andra synpunkter så passar ett inlägg i Funktionsförslag bättre.

Rida norrut.

Beror på var och i vilka områden, skogar som är klara för avverkning kan ha 20 meter mellan träden i snitt.
Det har jag inte ifrågasatt, det jag har ifrågasatt är hur du ska hitta vilka skogar som är lätt gångbara och inte. Detta syns inte på kartor.

Och som sagt varm ett område som nyss är avverkat brukar vara ett rent h-e att ta sig igenom. Ris och oanvändbara torra stammar ligger kors och tvärs. Såna områden syns inte heller på kartorna.
 
Man får gå runt helt enkelt.
Han som red från Luleå till Västerås tyckte det var jobbigt, och nästa gång skulle han inte göra det ensam igen.
Stigar finns i skogen som man kan följa, om man försöker hålla norr, nordväst, nordöst kan man inte komma fel.
Att hitta en stig som går spikrakt till norr blir nog omöjligt.
Så är det som sagt ingen tävling med tidspress, och att man måste nå ett visst mål eller inte.
Risken är ganska stor att man måste avbryta för vila och återhämtning en viss tid, för att sedan fortsätta.
Men det är ingen förlust, utan bara en del i upplevelsen.
Man kan omöjligt förutsäga allt, och det går oftast inte som planerat.
Ta med det nödvändigaste, och rid norrut kort sagt, så får vi se vad som blir.
Om man inte har någon annan målsättning än att rida norrut, är chansen man klarar uppgiften mycket enklare.
Vad som oroar mig är nyfikna björnar, så av den anledningen är en liten grupp helt nödvändig.
 
Mycket möjligt det finns terränggående slädar för djup snö, men det finns inte terränggående hästar för djup snö!!
Häst och släde i djup snö och långfärd är en MYCKET dålig kombination.
Och oskodd häst på långfärd i obanad barmarksterräng är minst lika dåligt.
Tyvärr verkar kunskapen om och erfarenheten av hästar och hästskötsel vara ytterst begränsad.
 
Dessvärre

Mycket möjligt det finns terränggående slädar för djup snö, men det finns inte terränggående hästar för djup snö!!
Häst och släde i djup snö och långfärd är en MYCKET dålig kombination.
Och oskodd häst på långfärd i obanad barmarksterräng är minst lika dåligt.
Tyvärr verkar kunskapen om och erfarenheten av hästar och hästskötsel vara ytterst begränsad.
Ja, dessvärre måste jag hålla med dig. Jag tycker synd om de hästar som eventuellt kommer att tvingas in i den här situationen. Är det islänningar så kommer dom troligtvis att vägra gå vidare även om dom brukar vara mycket samarbetsvilliga.

Dessutom verkar det saknas en hel del baskunskaper om hur det ser ut i våra skogar. Myrar, kalhyggen, stenskravel, snårskog och omöjligt att se från höjder på grund av skogen som växer osv. Björnar -som är det skyggaste djur vi har- utgör inget hot. Stickande insekter typ bromsar, knott och mygg är ett reellt hot som kan göra vissa hästar mycket svåra att hantera.

Jag tycker fortfarande att TS kan sikta på en tur men det krävs nog ett antal "övningsturer" av varierande längd i terräng som inte har ridleder. Man måst komma ihåg att de turer som erbjuds av olika arrangörer sker på i förväg rekognoserade och iordningställda ridleder, det är inte fullt så lätt som det verkar.
 
Stickande insekter typ bromsar, knott och mygg är ett reellt hot som kan göra vissa hästar mycket svåra att hantera.
Fast kanske inte vintertid? :)

Men vintertid döljer snön extremt många faror som mindre gropar och liknande där hästen kan råka kliva ner och bryta benet. För att inte tala om översnöade och delvis frusna sankmarker. På vintern kan ju t.o.m. en liten sjö vara lätt frusen och översnöad, att gå ner i en sjö med en häst på vintern lär vara en betydligt med sannolik risk än att råka ut för björn. (Särskilt på vintern när de flesta björnar ligger i ide.)
 
Ändrat sig

Efter lite tankeverksamhet har jag fått tanken att rida på vintern utan säkra platser som ger hö till hästen är uteslutet.
Man kan inte chansa och hoppas nästa bondgård absolut har hö till salu.


Nej, ska man rida på vintern gäller det att i förväg lägga ut hö på stoppplatserna för att vara säker, och då har ju hela vitsen med upplevelsen blivit förstörd, och frihetskänslan är noll, om man följer ett förutbestämt spår där allt är planerat i förväg.
Jag tolkar TS inlägg (2018-12-22 17:14) som att han ändrat sig och tänker rida på sommaren. (Citatet är förkortat).
 
Helt rätt, Rikard! Det är kul att folk engagerar sig men man ska nog läsa hela tråden innan man uttalar sig om man inte svarar på en direkt fråga i föregående inlägg. Det blir lätt rundgång annars.

Vad jag undrar, som Andrej inte svarat på ännu är bl.a.:
-Var tänkte du starta?
-Har du en tidsplan eller tänker du bara rida runt utan specifikt mål? De flesta av oss har ju jobb och sånt att förhålla oss till.
-Du nämnde att du söker sällskap men har inte sagt ett ord om hurdant sällskap du söker och när jag tittat på din profil får jag ingen idé om vem du själv är.
-Vad har du för praktisk erfarenhet av hästar och terrängridning?
-Har du egen häst och förväntar du dig att ditt blivande sällskap ska ha det?
-Har du en ekonomisk plan? Vad händer om det blir "kris"?

Visserligen har vi ingenting med detta att göra men du öppnade denna tråd och om du söker råd och/eller sällskap är det intressanta frågor du behöver svara på.
 
Jag har nu följt den här tråden i en vecka.
Jag tänker först kommentera tråden och sedan kommentera äventyret. Jag tycker att trådstartaren har en intressant fråga. Jag tänker inte lägga någon värdering på om vederbörande har den erfarenhet som krävs. Däremot vill jag säga att vederbörande inte har den forumerfarenhet som krävs för att diskutera saken på utsidan. Med jämna mellanrum startas här typ som tävlingar i att bevisa att frågeställaren inte kommer att klara sitt äventyr. Man behöver inte vara speciellt kritisk för att se att detta blivit en sådan tråd.
För att ge ett parallell exempel så hade vi en liknande tråd för något år sedan när en kille skulle fara till din nya tomt i Alaska. Vart riktigt Hola Baloo om att Han inte hade den rätta kunskapen. Vad jag vet har han iallafall varit där flera gånger vid det här laget, trivts och tagit sig levande hem. Jag tycker att man ska vara seriös med diskussionen på dessa specialdelar av forumet. Tänker att en och annan vid tillfällen som inte innebär att man har något positivt att bidra med skulle kunna hålla tillbaka lite. Det är ju trots allt intressant med ett hästäventyr i norr.

Gällande äventyret i sig har inte jag har mycket att tillägga för egen del eftersom jag inte kan något om hästar. Däremot tillhör jag en släkt där man för en generation sedan och längre tillbaka var bönder och skogsarbetare med häst. Någon har varit militär på den tiden när man fortfarande hade hästar. Detta ligger väl ca 65 år tillbaka i tiden. När vi har julmiddagar diskuteras det mycket hästäventyr.
En häst som arbetar hårt kräver mycket mat. Jag tror inte att dessa människor ofta lämnade sina hästar utomhus i sträng kyla över natten. Säkerligen överlever dem men det drar mycket energi.

I skogsarbete och för transporter med släde Eller vagn använde man körvägar. Dessa var rekade och återkommande använda under långliga tider. Man stack nog inte gärna ut i skogen på måfå eftersom det blir mycket problem. Det är inte alls speciellt lätt att backa och ta en ny väg med en släde. Sankmarker på sommaren är ofta ganska ofrusna myrar på vintern och kan leda till stora problem när hästen börjar sjunka.

Har själv varit med i ungdomen en gång när vi skulle dra fram en älg med häst och när vi passerade en myr gick hästen sånär ned sig. Trampade ner halva benen under en lite längre passage. Som tur var hade vi en mycket rutinerad hästkarl som körde. Han skar av draget till älgen Så att hästen blev fri. Den var helt skummig och väldigt slut efteråt.
Finns historier från både snö och blöthål där det gick mindre bra för hästarna. Exempelvis brukar vi plocka våra hjortron på en myr som heter hästgraven. Mig veterligen gjorde aldrig dessa gubbar några nöjesturer med sina hästar i skogen. Däremot red de ju heller inte på sina hästar.
Största delen av somrarna släppte de ut sina hästar i skogen och oftast gick med detta väldigt bra. När jag var barn brukar det gå två lösa hästar kring byn. De åt och drack utav det som fanns och få kring byn och fångades in till höslottern. Riktigt fina djur. På vintern när man körde hö Och timmer gick hästarna ofta på snöskor, trugor.

I fjällen där jag också håller till använde man hästarna exempelvis för transporter över fjällen till Norge. Det var riktigt hårda resor. Man körde med släde över fjället i ca tre dar. Man var flera och turades om att köra först och spåra. När man skulle hem och hade tungt lass hade man ju körvägen ihop frusen sedan man kom. Som jag förstod det tog man sig ett par mil om dagen Med otroligt sega och vältränade hästar. Naturligtvis hade man trugor på hästen. Det var inte speciellt lätt att träna hästarna att gå med dessa då det kräver en speciell gångteknik av hästen. Det fanns stugor för övernattning och stall på fjället för att dessa resor skulle fungera. Har heller aldrig hört att dessa personer valde att ta hästen om de bara skulle ut på en tur.

till sist vill jag berätta att jag hade en arbetskamrat som numera är död som faktiskt gjorde en flera veckors ridtur i jämtländska fjällen med häst och tyckte att det var det mest fantastiska hon gjort i tur väg. Det var på sommaren och gick genom hela Härjedalen och Jämtland efter STFs leder.

Jag hoppas verkligen att du kommer iväg på den här turen och att jag har turen att få läsa om det. Gällande björnar så känner jag en del ridande människor i Jämtland. Jämtland är Sveriges Björntätaste län och med väldigt få undantag har jag inte hört några problem med björnar. Jag tror väldigt mycket på att detta borde vara en sommartur men alldra bäst skedde nog på hösten. September oktober och första delen av november är fantastiska tider för våra däggdjur.

Bosse
 
Det är löspsringande hundar som är ett problem när det gäller björn.
Hunden muckar gräl med en björn och tar med den...hahaha.

Ha en 1 kilos pulversläckare med så har du af nått men sagt risken är nära noll - ha en radio påslagen, använd deo eller skvätt lite rakvatten på tältet.
En björn går aldrig nära sånt här alls.

Björnar ser inte vuxna älgar och hästar som ett primärt byte heller.
 

Logga in