Piken på axeln och andra bärsätt

[Lasse Nilsson]

Hej!

Efter att ha sett flera bilder på personer som åker med piken käckt på axeln istället för inklämd i armhålan så har jag provat själv på de senaste turerna. Det känns bekvämt. Finns det någon nackdel? Tex. blir man långsammare på att få fram piken för pikning? Ökar risken att man skadar sina kamrater? Ökar risken att man skadar sig själv vid fall?

Foto: En annan Lasse Nilsson

från http://www.sssk.se/medlem/databas/bild/bild-v.asp?id=20393

Foto: Jürgen König

från http://www.sssk.se/medlem/databas/bild/bild-v.asp?id=19738


Ett annat bekvämt sätt att hålla piken är bakom rumpan med en hand på varje sida. Finns det nackdelar? (Jag hittar ingen exempelbild.)


Helst skulle jag vilja kunna släppa piken helt och hållet. Är det någon som har provat med någon konstruktion eller smart fastklämning? Rumpsäckar kanske ger andra möjligheter?


Personligen åker jag mycket sällan i större grupp eller tät formation, men alla aspekter är intressanta.

 

[Palle_Z]

Helst skulle jag vilja kunna släppa piken helt och hållet. Är det någon som har provat med någon konstruktion eller smart fastklämning? Rumpsäckar kanske ger andra möjligheter?

Det är lika bra att få det avklarat direkt. Jag har för några år sedan sett hur Lison körde med fälpiken ganska så vertikalt och klämd mellan rygg och överarm. Han hade sytt på ett par hällor bak på byxorna som han stoppade in tummen(?) i.

Jag brukar variera mellan lite olika pikpositioner, piken horisontellt bakom ryggen med en hand på varje sida är en favorit.

-Palle

 

[hensa]

Jag brukar variera mellan lite olika pikpositioner, piken horisontellt bakom ryggen med en hand på varje sida är en favorit.

-Palle

Att åka med piken bakom ryggen med en hand på varje sida låter lite "farligt". Hur hinner man få fram händerna vid ett fall? Ibland ser man folk som åker med piken bakom nacken... ser definitivt livsfarligt ut.

Piken på axeln - man får en väldigt upprätt ställning vilket medför stort vindfång. Iochförsig kan det vara en skön ställning när man glasar omkring..

Själv klämmer jag in piken mellan arm och sida, riktad framåt, neråt och endast en hand håller i piken. Jag har en Lisonpik och kanten på flytplattan hänger mot höften. Genom att hålla piken på detta sätt kan jag åka mer framåtlutad och minskar därmed vindfånget och får lättare med frånskjutet snett bakåt.

 

[Palle_Z]

Att åka med piken bakom ryggen med en hand på varje sida låter lite "farligt". Hur hinner man få fram händerna vid ett fall?

Gör det oftast på glidarisar, tycker det är skönt att ha piken symmetriskt och ur vägen när jag sträcker ut skären. Vet inte hur man gör vid fall, är det stor fallrisk kör jag gärna med pikspetsen snett neråt-bakåt-utåt och med tummen på samma sida som övriga fingrar. Nog inte sådär jättestor risk för "skidåkartumme" men det är dumt att chansa. Förstår ni inte hur det hela ser ut så ser man det lite på denna bild, jag är längst bak:

http://luwe.no-ip.org/skridsko/2006_02_04-05 GLSK FL Helg 2006/acdsee/IMG_0189.JPG

-Palle
[Ändrat av Palle_Z 2006-02-08 kl 08:33]

 

[Staffan Andersson]

Jag försöker sikta på den i gruppen som jag gillar minst.

 

[Brune]

Uppsalametoden

När jag började åka långfärdsskridsko 1980 kallades ”stilen” med piken på axeln ”Uppsalametoden” eller ”Uppsalastilen”. För det sades att då man såg någon som höll piken på axeln så var han/hon från Uppsala.

Personligen håller jag för det mesta pikarna som han närmast kameran i denna bild.

Foto: Tomas Lejergård

Sedan har jag en ”handsfree koppling” för att kunna åka och fotografera samtidigt.

Se även http://www.utsidan.se/vb_forum/showthread.php?threadid=35289&pagenumber=3

Per Brune

 

[markh]

När jag är på säker is stoppar jag piken ned mellan
ryggsäck och ryggen, som man gör med yxan i bergen.
Bekvämt, ofarligt, och ganska så snabbt att dra ut.

Horizontalt bakom ryggen må vara OK pa open is,
men de som gör det pa plogade banor bör ha skridskokörkortet indragen på plats.

 

[Palle_Z]

Horizontalt bakom ryggen må vara OK pa open is,
men de som gör det pa plogade banor bör ha skridskokörkortet indragen på plats.

Skall tänka på det om jag mot förmodan kör på plogad bana. Fast då tror jag att det är teleskoppik som man kan fästa på ryggsäcken som gäller så att man slipper pik överhuvudtaget.

-Palle

 

[Lasse Nilsson]

Re: Uppsalametoden

Sedan har jag en ”handsfree koppling” för att kunna åka och fotografera samtidigt.

Du har möjligtvis inte en bild (eller det kanske är enkelt att beskriva med ord)?

Se även http://www.utsidan.se/vb_forum/showthread.php?threadid=35289&pagenumber=3

Sedär, ämnet tangerades så sent som i höstas. Jag trodde att det hade skrivits något om ämnet tidigare men lyckades inte hitta det igen.

 

[torpet]

Pikföring

Det är väl med pikföringen som när man cyklar – man behöver variera armarnas läge för att fördela belastningen på olika muskelgrupper. Själv växlar jag mellan att ha dem klämda under armarna (aldrig då någon åker bakom), eller diagonalt över och tätt intill överkroppen (då jag har folk bakom mig) eller horisontellt bakom ryggan (på riskfri finis). Den mest utlärda metoden med piken snett nedåt framåt använder jag ytterst sällan. Den ser ut som och känns som en tvångströja. En mellanform är att vid småskravel ha staven klämd under ena armen och sedan ’pendelföra’ piken med iskontakt vid varannat skär.

Det viktigaste är att snabbt kunna få fram händerna när fallrisken upplevs som stor. Rent åktekniskt vill jag att kroppen skall kännas samlad men ej inlåst. Sedan jag börjat köra glapp som jag upplever är löpställningsbefrämjande, blir det alltmer av piken bakom ryggen. Man så att säga ’hänger’ överkroppen runt ryggslutet med hjälp av armar och pik. Mycket vilsamt och aerodynamiskt sunt.
T

 

[thureb]

Mera tyckande än fakta

Det finns massor av stilar vad det gäller pikföring när man inte pikar eller stakar.

Kortare pikpaket är enklare att föra utan att den är i vägen för åkaren eller de andra som åker intill bakom framför etc.

Personligen trivs jag att ha piken (med hjälpstaven instoppad i pikskaftet) under höger överarm och vilande på höger underarm. Jag har satt på rörisolering för att aluskaftet inte skall kyla.
Ofta lägger jag på vänstra underarmen/handloven över höger underarm för att få bra balans eller som på bilden nedan fattar med vänster hand på rörisoleringen. Låser inte med tummgrepp för att snabbt kunna släppa pikfattningen om jag tappar balansen.

Om jag fotar eller filmar med högerhanden så har jag piken på vänster sida i stället.

Det kan vara en fördel att alla i ett tåg har samma fattning när man åker på rulle.

Thure

http://www.sssk.se/medlem/databas/bild/bild-v.asp?ID=17679 Foto Bertil Lagerström

[/QUOTE]

 

[Brune]

Re: Re: Uppsalametoden

Sedan har jag en ”handsfree koppling” för att kunna åka och fotografera samtidigt.

Du har möjligtvis inte en bild (eller det kanske är enkelt att beskriva med ord)?

Se även http://www.utsidan.se/vb_forum/showthread.php?threadid=35289&pagenumber=3

Sedär, ämnet tangerades så sent som i höstas. Jag trodde att det hade skrivits något om ämnet tidigare men lyckades inte hitta det igen.

Har ingen bild, men det går rätt så lätt att beskriva i ord.

I en kort lina (rem) på ryggsäcken har jag satt hondelen av ett sticklås. På motsvarande sätt har jag en kort lina fäst i ispiken (dubbelpik) med handelen av sticklåset. Så när jag ska fotografera hänger piken i linorna med handtaget i höjd med midjan.

För att krångla till det ytterligare så har jag ”barnlinor” i tumhandskarna så att jag ej behöver stoppa mer handskarna i fickorna. Men det händer att linorna trasslar ihop sig med varandra om jag tar loss ispiken innan jag satt på mig tumhandskarna.

”Utvecklingsarbete” pågår emellanåt med att lösa problemet med att kunna få bägge händerna ”fria” och vara utan tumhandskar för att kunna fotografera och åka samtidigt. Jackfickorna täcks av midjeremmarn på ryggsäcken och i benfickan har jag en karta, kameran eller en ”plunta”. Så jag startar en ny tråd om fotografering medan man åker http://www.utsidan.se/vb_forum/showthread.php?threadid=36378

Per Brune