paddla i skärgården och tälta på klippa?

hur bär man sig åt om man ej har ett själstagande kupoltält och vill vara säker på att tunneltältet inte drar sin väg i blåst :) när man tältar på karjt klippunderlag.

Har någon tips på detta?
 
Det finns flera sätt att fästa tältpinnar på klippor, ett sätt är att använda kilar som använder vid klättring. Det finns ju alltid några sprickor att fästa kilar i, men man måste ha extra lina för att kunna förlänga tältlinorna.
 

Lästips

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.

Prisade prylar: här är vinnarna av Scandinavian Outdoor Award

Bland de vinnande produkterna finns bland annat en slittålig lättviktsryggsäck och en designklassiker i rostfritt stål.

Tänk säkert i Sarek – fjällräddarens bästa råd

Sareks vackra natur lockar många. Men här är civilisationen långt borta. Utsidan har frågat fjällräddaren Mikael Oja om råd för en säker Sarektur.
Lagom stora stenar är i mitt tycke det enklaste och bästa sättet att förankra tunneltält och kupoltält på klippor. Det är inte så ofta som det går att praktiskt använda kilar eller träd tycker jag.

På vissa tältplatser hittar man ibland små stenhögar av kvarlämnade förankringsstenar, annars brukar det om inte annat finnas lämpliga stenar i eller strax under vattenlinjen.
 
Stenar (och rensning av stenar...)

Stenar är som redan påpekats kanske det enklaste sättet. I vissa fall (om utrymme och släpavståndet tillåter) kan ju även kajaken användas som förankring av tältet via stormlinorna.

En fundering ang. stenar som används för tältets förankring. När tältplatsen lämnas blir stenarna ofta kvar på själva tältplatsen. Detta kan vara en fördel för andra paddlare då man oftast från vattnet kan se en stenlämning och därmed få info om att det förmodligen är en prövad tältplats. Dessutom slipper man släpa stenar själv. Men, samtidigt, kan det vara trevligt att hitta en plats som ser orörd ut när man hittar den. Alltså där platsen är återställd efter att ha använts som övernattningsställe. Funderingar kring detta?

/Nicklas
 
Re: Stenar (och rensning av stenar...)

Lissen; sa:
Detta kan vara en fördel för andra paddlare då man oftast från vattnet kan se en stenlämning och därmed få info om att det förmodligen är en prövad tältplats. Dessutom slipper man släpa stenar själv.
Funderingar kring detta?

/Nicklas

Har läst någonstans att man bör återställa stenar som använts som förankringspunkter för tältning efter användande. Tanken är att punktbelastningen på ett område ej skall bli för stor och därför skall tältplatser ej skyltas ut. T.ex. kan platserna för våra restprodukter bli överbelastade. Det är inte så roligt att hitta dåligt nergrävt toalettpapper nära tältplatsen, vilket är ganska vanligt. Sprids det ut över ett större område blir inte effekterna lika stora.

För övrigt håller jag med dig om att det är bekvämt ifall allt är iordningställt, men tanken med uteliv är väl att det skall vara lite ansträngande?
 
Remmar

flunkan; sa:
hur bär man sig åt om man ej har ett själstagande kupoltält och vill vara säker på att tunneltältet inte drar sin väg i blåst :) när man tältar på karjt klippunderlag.

Har någon tips på detta?

Jag har visserligen ett kupoltält som står utan markspik, men även det måste ju vid stark vind förankras. Jag har därför en hög remmar i tältpåsen, ni vet sådana där vävremmar 40-50 cm långa, kan köpas på närmaste bensinmack. Dessa remmar är bättre än tältlinorna på att greppa runt stenar. Tältlinorna och tältets marköglor fästs sedan i remmarna.

Därtill har jag ett par RURP:ar, alltså små bergsklättrarkilar, i påsen. Sätts förstås där man förväntar sig att den starkaste vinden ska komma från.

Hårdtest i den åskstorm som drabbade västra Orust för två år sedan (kolla in grabbarna Åhlberg som forspaddlar hemma i trädgården, halvvägs ner på http://www.orust.se/oversvamningen/ ). Natten tillbringade Ulle och jag på en absolut kal klippa i ytterskärgården, i kopiösa mängder regn (120-140 mm) samt stenhårda vindbyar. Allt höll, även om jag stundtals fick ligga i lovart inne i tältet för att hålla ner det mot marken.

Stenar och remmar, alltså.

hälsningar
Jens
 
Hur pass bra funkar det med stenar egentligen? Kan man förankra tex. ett Keron på en plan klipphäll och räkna med att det tål 10+ m/s, som ändå inte är så stark blåst? Måste man ha ett självstagande för att vara säker på att det inte faller ihop? ...är i tältköpar tankar....

För övrigt så måste man väl ändå återställa sin gamla tältplats när man lämnar den! Jag vill i alla fall hitta MINA stenar, till MIN tältplats, på MIN ö... :)
 
matper; sa:
För övrigt så måste man väl ändå återställa sin gamla tältplats när man lämnar den! Jag vill i alla fall hitta MINA stenar, till MIN tältplats, på MIN ö... :)

Jag håller med dig. Det känns bättre att komma till en plats som ser ut som sin egen. Det är också den känslan jag helst vill ge till andra också. Men det finns platser som man kommer till där "tältstenar" ligger kvar och där stora stenlabyrinter m.m. är utlagda på klippor runtomkring...

/Nicklas
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips