Naturupplevelsen har blivit en inkomstfråga

Jag har en absurt omfattande fiskeutrustning och har lagt åtskilligt med pengar på den men jag kan inte se vad det har med ämnet för den här diskussionen att göra.
 
Visst kostar det att vara ute i naturen.
Tar man resan till det ställe man vill vistas i så kostar det.
Lika så om man vill bo i stuga eller hotell så kostar de pengar.
Jag bor nära naturen så för mig blir inte resan dyr eller boende dyrt.
Och sedan har vi hysterin på utrustning.
 
Detta är ingen ny företeelse redan när STF bildades ställdes krav på inval referenser etc. Friluftsfrämjandet bildades som en motpol. Men fortfarande är det så att det kostar att resa och bo. Alla vill inte spara till den utgiften.
Intressant inlägg om STFs tillkomst (som de inte pratar så mycket om)
Svenska Fjällklubben, kan även den ses som motpol, bestående av frilufsare och ävantyrare.
 
Valet närmar sig då kan du rösta bort partiet som drivit upp Drivmedelelspriser som framför allt drabbar Arbetspendlare i glesbyggden men även friluftsfolket som ej vill köpa el bil pga miljöskäl om man redan har en bil med senaste avgasreningen och kör på tex etanol eller gas.
I år tvingades man in i fullbelagda tågkupeer och fyllda peronger då det fina Sj ej ens har oskledare på signalsyrningen och man får vänta upp till 6h i boden utomhus med ovacinerade mellan Europeer pga av kraftigt höjda priser med indexhöjningar och försämrad valuta kurs som delvis beror på andra delar av detta partis politik och nu fullbelaggda Iva avdelningar med ovacinerade ny smittade som varit på semestrar i länder med 5% vacinations täckning.
 
och nu fullbelaggda Iva avdelningar med ovacinerade ny smittade som varit på semestrar i länder med 5% vacinations täckning.
Det där blev litet rörigt.
Utan att argumentera kring din uppfattning om olika parter vill jag gärna informera om att svenska intensivvårdsavdelningar för närvarande inte alls är fullbelagda med covidpatienter. På något enskilt sjukhus kan det säkert vara så i ögonblicket, men covidbelastningen på IVA nationellt sett är förhållandevis beskedlig just nu (om än stigande), ungefär en tiondel av beläggningen under under förra våren.
Sen kanske det inte har särskilt mycket med ekonomin kring friluftsliv att göra.
covidiva.JPG

(Svenska Intensivvårdsregistret / SVT)
 
Tyvärr är fjällvandringar inte så ofta förekommande för mig/oss som kanske är önskvärt; senast 2018 med grabben.
Någon kommenterade när vi skulle gå Jämtlandstriangeln att "det enda som behövs då är gott om pengar" vilket stämde bra och då vi åt och bodde (madrass i massförläggning) två nätter på stationerna var kostnaden för oss tre inte långt från en vecka all-inclusive på Kreta. Inget problem förr oss men skänkte en tanke till sämre bemedlade.

Jag konstaterar nu också att för första gången på 30+ år är jag inte STF-medlem i år, alltså bidrar jag inte till lönesummorna till höjdare som i annan tråd kommenterats.
Det var nog inget aktivt ställningstagande att inte betala in familjens årsavgift men att aktivt ordna upp saken sedan kändes mindre angelägen då jag konstaterade att jag/vi inte bott på ett STF-vandrarhem på flera år utanför fjällen. För oss (2+1) hade det nästan alltid varit billigare på hotell med frukost och sängkläder än att bo på vandrarhem, köpa till frukost och sängkläder.
 
Tyvärr är fjällvandringar inte så ofta förekommande för mig/oss som kanske är önskvärt; senast 2018 med grabben.
Någon kommenterade när vi skulle gå Jämtlandstriangeln att "det enda som behövs då är gott om pengar" vilket stämde bra och då vi åt och bodde (madrass i massförläggning) två nätter på stationerna var kostnaden för oss tre inte långt från en vecka all-inclusive på Kreta. Inget problem förr oss men skänkte en tanke till sämre bemedlade.

Jag konstaterar nu också att för första gången på 30+ år är jag inte STF-medlem i år, alltså bidrar jag inte till lönesummorna till höjdare som i annan tråd kommenterats.
Det var nog inget aktivt ställningstagande att inte betala in familjens årsavgift men att aktivt ordna upp saken sedan kändes mindre angelägen då jag konstaterade att jag/vi inte bott på ett STF-vandrarhem på flera år utanför fjällen. För oss (2+1) hade det nästan alltid varit billigare på hotell med frukost och sängkläder än att bo på vandrarhem, köpa till frukost och sängkläder.

Ja du är inte ensam i att välja bort STF boende. Om vi bortser från fjällen så är det länge sedan det var ett bra alternativ för tunna plånböcker, men så är även utvecklingen (avvecklingen) i landet. Det enkla friluftslivet har blivit det komplicerade om krämarna får välja.
Jag skulle vilja se en Norskifiering av Svenskt turistande. Det inbegriper nog en helt annan attityd hos oss själva också där vi tar större ansvar och är mer inkluderad än dagens exkluderad.
 
Jag har haft tur som har föräldrar som var intresserade av att vara utomhus. Våra semestrar bestod av att vi tältade och upplevde Sverige, Finland, Norge och Danmark på så sätt. Vi var aldrig på någon charterresa.

Min uppväxt har präglat mig på ett positivt sätt. Tacksamheten är enorm över det mina föräldrar gjorde för mig och brorsan när vi växte upp.

Vi vandrade i Padjelanta och i Sarek med standardprylar. Det var aldrig snack om att ha något lyxigt. Vi hade standardprylar.
Det roliga är att 80-tals Trangiaköket fortfarande fungerar.

De prylar jag hade på 80- och 90-talet har jag bytt ut. 2017 ansåg jag att jag kunde köpa mig lite nya prylar. Då blev det mesta nytt, och det blev typ en ny pryl i månaden, inför den sommarens vandring.

Jag har kvar de prylarna såklart och räknar med att ha dem kvar så länge de fungerar som de ska.

Det jag egentligen vill säga är att jag är glad för att det finns bra prylar nu, och att jag är så tacksam för den uppväxt jag haft med fantastiska resor i Norden.

Köper man prylar så ska man använda dem. Bra prylar kostar en slant, så jag förstår att alla inte kan köpa det dyraste, men man får inte glömma att det funkar med vanliga standardprylar också. Allt är inte dyrt heller. Jag har köpt en del på rea. Det gäller även att veta vad man vill ha, så att man inte blir lurad av försäljaren.

Hälsningar Thomas
 
Ett par mackor, en kaffetermos o en flaska vatten. Cykel till närmaste skog.
Tillbringa hela dagen i skogen.
Mot kvällen är man ganska nöjd med att återvända hem.

Behövs inte tält.
Inte kokutrustning.
Inte liggunderlag.
Inte ryggsäck.
Inte vandringskängor.

Gummistövlar eller gymnastikskor räcker.
En karta och kompass är trevligt att ha med sig.

Man måste inte vara utrustad som en polarexpedition för att komma ut i naturen.

/John
 
Undrar om inte detta handlar om mer än bara utrustning? Tänker att det också handlar om prioriteringar när man redan är på marginalen ekonomiskt.
Det är en stressig situation, många saker går före fritidsintressen, även om intresset kanske inte nödvändigtvis är så dyrt.
Dessutom enkelt att säga att det "bara" är att ta bussen eller cykeln till närmaste skog, vilket kanske är både långt och krångligt beroende på vart man bor.

/P
 
Det finns ofta naturreservat även i storstadsregionerna.
Oftast finns nog skogen närmare än man tror.
Gå in på google maps och kolla om det inte finns en grön fläck nära där du bor.

Jag tror detta är en ovana med egenpåhittade aktiviteter. Många är så vana vid aktiviteter någon annan hittat på, att dom inte kommer sig för med att fundera ut något eget.

Själv har jag 300 meter till ett naturreservat.
Så jag behöver inte ens cykla.

/John
 
Undrar om inte detta handlar om mer än bara utrustning? Tänker att det också handlar om prioriteringar när man redan är på marginalen ekonomiskt.

Problemet är väl att om man har det knapert ekonomiskt så kan de ta lång tid att köpa grejerna (eftersom man måste leta efter billiga eller prisvärda grejer).

Nu är inte liggunderlag så dyra, men säg att man är en familj på 4 personer och har råd med ett liggunderlag i månaden. Det tar alltså 4 månaders sparande innan man har fått ihop det man behöver. Och vissa månader kanske man måste prioritera annat, så man sitter där med bara 2 liggunderlag i ett par månader.

I såna här diskussioner brukar folk alltid komma med "Även om mitt tält kostar si och så många tusen så blir det bara några kronor per tältnatt". Men grejen är ju att det handlar om likviditet. Även om man har råd med 200 spänn i månaden så kan man kanske inte slänga upp 4800 på en gång utan det tar två år att spara ihop de slantarna.
 

Liknande trådar