Möjligt att gå Skierfe-Rinim?
- Trådstartare t_andersen
- Start datum
Hej!
Jag har tagit mig ner i princip samma väg som det röda strecket, och det var ingen picknick. Rekommenderas inte! Väl framme vid Rinim fick jag berättat för mig att man bör följa jokken från renvaktarstugan ner till trädgränsen för att därefter skråa ovanför skogen bort mot Rinim. Jag minns tyvärr inte om man bör vada jokken högt uppe eller längre ner (på kartan ser ju emellertid det senare alternativet bättre ut) men den detaljen kanske någon annan kan bidra med.
Mvh Filip
Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
För två år sedan gick jag ner på nordsidan av Tjålle vilket går mycket bra. Jag hade övervägt att gå ner från Alep Valak på kanten av ravinen jängs jocken mellan AlapValak och Tjålle för att slippa vada jocken. Jag valde Tjålle för att vara säker på att jag skulle komma ner, men när jag gick ner tittade jag på kanten av ravinen för att se om det hade gått där och det hade det nog.
Det ska - har jag hört - även gå att gå högt hela vägen till norr om Rimin och ner där, men så som du ritat på kartan känns våghalsigt av vad jag kommer ihåg.
Jag bifogar en bild från Tjålle mot Rimin. Tyvärr ser man inte fjällsidan på bilden, men man ser i alla fall vart man kommer ner om man går högt hela vägen samt lite av ravinen.
Jocken var i vilket fall vadbar trots att det regnade lite och var full snösmältning från 1000m och uppåt. Man kan dock vara tvungen att gå ner en bit i björkskogen om jag minns rätt. Det var i slutet av Juli, det var sen vår och mycket snö det året. Jag kom över torrskodd på en nedfallen björk med hjälp av stavarna.
Björkskogen - eller snarare videt i den - är besvärligt och det lär därför vara mycket få som går där. Det blev dock en höjdpunkt för oss mitt i regnandet, på ett par kilometer såg vi en kungsörn samt tre älgar på nära håll. Speciellt en tjur med stora skovlar var nyfiken och kom närmare och närmare, men när den var ca 20m bort pallade jag inte längre och bad den gå iväg med vänlig men bestämd röst. Den tittade en stund men sedan gick den åt sidan - inte bakåt. När man står i regnet i vide till brösthöjd blir man väldigt medveten om att terrängen passar en älg väldigt mycket bättre...
Björkskogen är bitvis fin att gå och bitvis kraftiga videstråk blandade med strenstråk som är jobbga. Det blir värre och värre ända tills man kommer igenom nästan framme vid Rimin, men jag skulle ändå rekommendera det med tanke på vad det gav för uppleveler. Vi försökte även gå högt men man kommer inte över videstråken och stenstråken blir dessutom obehagligt instabila, det är bättre att stanna i skogen.
Riminjåksjagiasj kan nog vara besvärlig en dag med stor avsmältning från glaciärerna, men går nog i princip alltid att vada när den delar upp sig i skogen närmare sjön. Problemet med det är att när man kommer över och tycker man är framme vid Rimin ligger det ett träsk så man måste gå upp och runt, men sen släpper plötsligt besvären och det blir lättgått sista biten.
Och trots den beskrivningen rekommenderar jag alltså sträckningen, men man ska inte tro att det går snabbt och lätt....
Det ska - har jag hört - även gå att gå högt hela vägen till norr om Rimin och ner där, men så som du ritat på kartan känns våghalsigt av vad jag kommer ihåg.
Jag bifogar en bild från Tjålle mot Rimin. Tyvärr ser man inte fjällsidan på bilden, men man ser i alla fall vart man kommer ner om man går högt hela vägen samt lite av ravinen.
Jocken var i vilket fall vadbar trots att det regnade lite och var full snösmältning från 1000m och uppåt. Man kan dock vara tvungen att gå ner en bit i björkskogen om jag minns rätt. Det var i slutet av Juli, det var sen vår och mycket snö det året. Jag kom över torrskodd på en nedfallen björk med hjälp av stavarna.
Björkskogen - eller snarare videt i den - är besvärligt och det lär därför vara mycket få som går där. Det blev dock en höjdpunkt för oss mitt i regnandet, på ett par kilometer såg vi en kungsörn samt tre älgar på nära håll. Speciellt en tjur med stora skovlar var nyfiken och kom närmare och närmare, men när den var ca 20m bort pallade jag inte längre och bad den gå iväg med vänlig men bestämd röst. Den tittade en stund men sedan gick den åt sidan - inte bakåt. När man står i regnet i vide till brösthöjd blir man väldigt medveten om att terrängen passar en älg väldigt mycket bättre...
Björkskogen är bitvis fin att gå och bitvis kraftiga videstråk blandade med strenstråk som är jobbga. Det blir värre och värre ända tills man kommer igenom nästan framme vid Rimin, men jag skulle ändå rekommendera det med tanke på vad det gav för uppleveler. Vi försökte även gå högt men man kommer inte över videstråken och stenstråken blir dessutom obehagligt instabila, det är bättre att stanna i skogen.
Riminjåksjagiasj kan nog vara besvärlig en dag med stor avsmältning från glaciärerna, men går nog i princip alltid att vada när den delar upp sig i skogen närmare sjön. Problemet med det är att när man kommer över och tycker man är framme vid Rimin ligger det ett träsk så man måste gå upp och runt, men sen släpper plötsligt besvären och det blir lättgått sista biten.
Och trots den beskrivningen rekommenderar jag alltså sträckningen, men man ska inte tro att det går snabbt och lätt....
Bilagor
Gå från renvaktarstugan rakt mot Sitojaur, gå ned parallellt med fallet, gå genom skogen och följ myrarna som du ser på bilden i inlägget ovan.
Gott om älg här så var beredd på dem.
Lite jobbig sträcka men inte för jobbig.
Det är brant nedåt så ta det försiktigt. Det brukar ligga snö ravinerna som löper ned för fjällsidan. Det är farligt att åka ned för dem - men kul - och nedstigningen underlättas. Åk inte i regnkläder ! Då kan ni inte bromsa om ni faller. En bra vandringsstav ger ett tredje ben bakåt oxh tjänstgör i viss mån som roder.
Om du ör intresserad av växter besök fallet vid Rinim. Invid fallet en bit upp är en platå/kulle, där finns mängder med växter och blommor. En höjdare för intresserade.
Innan dunkommer fram rill renvaktarstuga finns det isranunkel med lila färg (de skall vara vita) samt med flera blommor, upptill fyra har jag sett (de skall bara ha en blomma).
Thomas
Gott om älg här så var beredd på dem.
Lite jobbig sträcka men inte för jobbig.
Det är brant nedåt så ta det försiktigt. Det brukar ligga snö ravinerna som löper ned för fjällsidan. Det är farligt att åka ned för dem - men kul - och nedstigningen underlättas. Åk inte i regnkläder ! Då kan ni inte bromsa om ni faller. En bra vandringsstav ger ett tredje ben bakåt oxh tjänstgör i viss mån som roder.
Om du ör intresserad av växter besök fallet vid Rinim. Invid fallet en bit upp är en platå/kulle, där finns mängder med växter och blommor. En höjdare för intresserade.
Innan dunkommer fram rill renvaktarstuga finns det isranunkel med lila färg (de skall vara vita) samt med flera blommor, upptill fyra har jag sett (de skall bara ha en blomma).
Thomas
Jag gick stora delar av den sträckan för par år sedan ,men åt andra hållet. Det är visserligen oftast lättare att gå brant uppför än utför men det bör inte vara några problem att välja en bra och säker väg nedför.
Vi blev avsläppta strax innan Rimin och tog oss genom björkskogen fram till jokken. Visst var det snårigt, men inte alls det värsta jag varit med om. Vi valde att ta oss över jokken nere vid sjön och ta oss upp väster som ravinen/jokken. Det såg lite mindre brant ut på den sidan. Det bör gå att zig-zagga sig ner utan några större problem. Resten av vandringen till Skierfe var till stora delar ganska lättgången men med några partier med blockterräng. Överhuvudtaget en fin sträcka.
Vi blev avsläppta strax innan Rimin och tog oss genom björkskogen fram till jokken. Visst var det snårigt, men inte alls det värsta jag varit med om. Vi valde att ta oss över jokken nere vid sjön och ta oss upp väster som ravinen/jokken. Det såg lite mindre brant ut på den sidan. Det bör gå att zig-zagga sig ner utan några större problem. Resten av vandringen till Skierfe var till stora delar ganska lättgången men med några partier med blockterräng. Överhuvudtaget en fin sträcka.
