Haha, inte många nuffror rätt i ditt inlägg
.1. Bladets längd i kombination med handtagets utformning och vinkel är helt avgörande för möjlighet att utnyttja något som kallas för: Rocking Push Cut:
Det här är den i särklass mest använda tekniken i köket. Dess fördelar är bl a en ypperlig kontroll och hög hastighet.
Denna metod går inte att praktisera på ett effektivt sätt om bladlängden är för ringa. En Santoku eller Nakiri är därför inte lika lämpliga till den här metoden som en traditionell/lång kockkniv. Det hela har helt enkelt med geometri att göra. Ett kort blad måste resas till den grad att man äventyrar knogarna och fingrarna, samtidigt som det skärande materialet gärna segmenterar. Ett sådant exempel är lök. Den glider helt enkelt iväg och går sönder i lameller.
Det finns ytterligare fördelar med ett långt blad som jag inte går inpå här. Låt oss helt enkelt konstatera att bladlängden är direkt beroende av det skärsätt som man använder. Asiater använder något som kallas lift cut, där bladet reses parallellt med brädan och snärtas ned i materialet. Dessa knivar behöver inte ha ett långt blad, därav den kinesiska klyvaren, Nakirin, osv.
Men som sagt - det är inte för att stajla när du ser kockar använda långa blad
.2. Om man saltar i en gryta eller stekpanna så är det förstås onödigt att hålla armen över huvudet. Dock bör du veta att fördelningen av kryddor, salt eller peppar blir avsevärt jämnare om du siktar från ett högre plan. Saltet blir helt enkelt jämnare spritt. Återigen så handlar det om naturlagar
.~Paul~
