Klättring på sprängda klippväggar längs vägar?

Alla dessa "klippväggar" som skapats när landsvägar och motorvägar sprängts genom kullar, knallar och berg, hur blir såna att klättra på? Man ser dem ju nästan varje biltur och jag funderar ofta att "den där kanske skulle funka för topprep eller bouldering?" Det blir förstås inte någon större naturupplevelse, men de är ju oftast väldigt lätt-tillgängliga. Blir det tråkig enformig klättring, aldeles för enkelt? Kanske finns potential för hundratals nya leder bara kring stockholm..
 
Du kan ju börja med att besöka Münchenbryggeriet och Kanalklippan i Stockholm så får du känna på sprängklippa. Oftast inte alltför upphetsande, men München kan vara schysst för lite kvällsklättring efter jobbet.

/K
 
Utmed allmänna vägar är det inte populärt då man har tidigare fått besök av farbror mässing....som ogillade "tilltaget".
//J
 
Beror ju också lite på vad det är för bergart, hur eventuella skikt i berget går i förhållande till den sprängda ytan, osv.
På ex.vis en sprängvägg på östra sidan av E4:an, alldeles vid Grännaavfarten i Småland, finns en sprängvägg som är helt slät, som en enda stor stenskiva. Väggen klyvs av en distinkt spricka, "Polkagrisen" (4+) som jag bouldrade våren 1987. Den erfarenheten säger dock också att klättrare på en sprängvägg vid en livligt trafikerad väg väcker en del uppmärksamhet. Bilar som far förbi tutar, förarna vinkar och har sig. Frågan är vad det betyder för trafiksäkerheten och hur farbror polisen ser på det hela...
 
du menar att det är förbjudet? ok, där man riskerar att rulla rätt ut i vägbanan är det förstås olämpligt, men ofta är det ju rätt många meter+ ett dike mellan väg och sprängklippan, då ska det inte va nåt att bråka om kan man tycka.
 
Vill minnas att skärmflygning helt enkelt är förbjuden över vissa tättrafikerade vägar (här kring Göteborg), framförallt för att bilisterna skulle ha uppmärksamheten uppåt och inte framåt (jag erkänner, jag tittar gärna!). Detta, mitt minne, är inte säkrat som fakta eller så, kan vara tokfel...

Men hursomhelst, parallellen till trafiknära klättring är ju uppenbar, Bosse Batong skulle ju glatt kunna förbjuda "uppmärksamhetsstörande aktiviteter".

Se:
http://www.dagensnyheter.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1637&a=533819&viewAll=true
 

Aktuellt

På turskidor mellan stugor – ny bok guidar till svenska fjällen

I över 30 år har Oskar Karlin skidat mellan stugor i den svenska fjällvärlden. Nu har han samlat kunskaper, råd och tips i en 400 sidor tjock bok.

Upplev Halmstads kust: Vandra Prins Bertils stig

Leden som på 18 kilometer förenar stadspuls, rogivande natur och slående vyer över havet.

Vinn ”Turskidåkning” av Oskar Karlin!

Med sin nya bok vill Oskar Karlin inspirera fler att upptäcka den svenska fjällvärlden på turskidor. Här har du chansen att vinna boken!

”När isen ligger i skärgården släpper jag allt”

I mitten av november lade sig de första skridskoisarna i Stockholm. Vi har pratat med Pamina Falck, kommunikationsansvarig på SSSK, om säsongstarten.
Alla dessa "klippväggar" som skapats när landsvägar och motorvägar sprängts genom kullar, knallar och berg, hur blir såna att klättra på? Man ser dem ju nästan varje biltur och jag funderar ofta att "den där kanske skulle funka för topprep eller bouldering?" Det blir förstås inte någon större naturupplevelse, men de är ju oftast väldigt lätt-tillgängliga. Blir det tråkig enformig klättring, aldeles för enkelt? Kanske finns potential för hundratals nya leder bara kring stockholm..

jag har provat...kan inte motstå...så jag bouldrade klippan som ligger utefter vattnet mot nacka...jag blev...1.kolsvart inte bara om händerna...2. klippan var INTE skön med all svart gegga överallt...3. jag gav nästan upp när jag trillade ner me rumpan före i ett brännässlesnår...men...skam den som ger sig...så...visst har jag fortsatt...men hellre klippan vid tullen där...sjöklippan...det är ju också en sprängklippa...lycka till! kraaaaaaaaaaaaaam anna
 
jag har provat...kan inte motstå...så jag bouldrade klippan som ligger utefter vattnet mot nacka...jag blev...1.kolsvart inte bara om händerna...2. klippan var INTE skön med all svart gegga överallt...3. jag gav nästan upp när jag trillade ner me rumpan före i ett brännässlesnår...men...skam den som ger sig...så...visst har jag fortsatt...men hellre klippan vid tullen där...sjöklippan...det är ju också en sprängklippa...lycka till! kraaaaaaaaaaaaaam anna

Låter ju kul! Lite äventyr ändå ju, även om det var gritty klättring.

Inte otroligt att snön redan börjat komma när jag kan börja bouldra igen, (får inte ta några fall p.ga. läkningen i lårben o bäcken, uppåt 6 månader innan det full stryrka i skelettet sa ortopeden ) topprepsklättrar bara inomhus till dess, men sen så!

Ska banne mig dra med broden och testa några ställen sen. Om det blir före jul eller till våren återstår att se då. Lättsamt att reka, bara att knäppa kort med gps'en från bilrutan och åka tillbaka till stället senare när man har tid..
 
go go go *asg*

jag hänger gärna på....hehe...varför inte göra en snygg bildserie med sketna klättrare...*kvider av skratt*...men ack...då kanske mina silverbrallor eller guldbrallor som jag brukar klättra i blir alltför svarta...*ler*...
kram anna
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips