Instämmer! Får man tips kan man väl i alla fall klämma ur sig ett "tack".
Jotunheimen 6-dagar
- Trådstartare Joddadaman
- Start datum
Jag tänker vandra i princip samma rutt med hund och tält i år men är lite fundersam om rutten är passande med hund? Vi kommer att skippa Galdhøpiggen men är fundersam om vi ska öven skippa Glittertinden och ta den södra vägen mot Spiterstulen. Stenigt och snöigt är inte lockande med hund, trots att vi är vana vandrare. Tänker bege mig ut i septmber.
Betalt samarbete
Månadens produkt: Ergo Grip Enduro från Hestra
Rätt handskar kan göra stor skillnad under cyklingen. Ta chansen att tävla om lätta och bekväma Ergo Grip Enduro D3O från Hestra.
Jag har aldrig haft hunden med på vandring så jag vet inget om hundarnas förmåga att gå över stenfält. I september har nog mest av snön smält bort även på Glittertind, men stenar finns det gott om. Men du kan ju göra en kortare sväng på något stenigt fjäll i sommar med hunden för att testa lite?
Är iaf storblock terräng flera hundra meter även den vägen men inte så brant och bara lite snö.
Enligt de Norrmän jag pratade med kunde det normalt år börja komma snö 2 halvan av Aug och då var lite nysnö på många ställen som tex Bessheimen och på väg upp mot GT kanske även på högsta punktera på den sk södra vägen.
Jag var sju gånger i Jotunheimen, varav två embart där, sammanlagt 38 vandringsdagar. De södra delarna, med bl a Fleskedalen och Hjelledalen hör till det finaste och bitvis ensammaste jag upplevde under mina 31 vandringssomrar (jag började alltså sent, vid 45 års ålder). Jag gick aldrig Besseggen och besteg akdrig Glittertind eller Galdhöpiggen. Mer om Sydnorge finns på hutyfs.com
Jodå vi har vandrat mycket med hunden, hon klarar en hel del men det blir alltid lite läskigt om det är större block att ta sig över.
Aktuellt
Politisk reklam
Upprop för friluftslivet inför valet
Tycker du att friluftsliv, natur och allemansrätt är viktiga frågor inom politiken? Skriv under Svenskt Friluftslivs upprop!
Jag tycker det är större block på markerade leder i Norge än i Sverige där Keb kanske är mest stenigt.
Storleken kanske likt 60 cm spis med ugn men vissa större lika kylskåp ofta ganska tätt så man kan gå uppe på dem och jag har stavar för att få fler stödpunkter.
Efter några stenfält får man upp vanan jag använder cykelhjälm då jag går själv för att ej vara så rädd iaf där det är mindre folk som i Breeheimen eller man går sent på dagen och få andra är ute som kan larma om man själv tex tappat telefon eller GPS eller de gått sönder.
Jag har ju inte hund men den borde ha lättare att klara dessa partier än 2 benta med hög tyngdpunkt.
Jag är lång och kan ta stora kliv speciellt med hjälp av stavarna som lite spjärn och sätter dem i små skåror eller insjunkningar i stenarna så spetsen i hårdmetall ej glider(byter spetsar när blivit runda)
Ofta går ledmarkeringen rakt igenom stenfälten men i bland kan man gå runt dem om man spanar in markeringar och har lite lokalsinne och hittar till dem igen fast avvikit något.
Oftast är bästa vägvalet att gå rakt mellan markeringarna fast man tycker de tagit en svår väg men då man avvikit och fastnat och få gå åter lär man sig varför det är markerat där det är.
Finns några höga broar över vattendrag speciellt efter Spiterstulen väster ut jag har ibland backat ner då man kan hålla i sig då det ofta saknas räcken eller vajrar,broar är ofta Dugnadsjobb och lite enklare än i Sverige med statliga som flygs ut till säsongen eller flyttas.
Markeringen ligger ofta på den säkraste platsen vid dålig sikt pga dimma eller högt vattenstånd och även vid stora block som ev kan röra på sig ligger leden lite runt.
Eftersom området är populärt och relativt ofta besöks av oerfarna vandrare är markeringarna utmärkta med kortare avstånd och nymålade jfr med mer glest besökta områden som Breeheimen tex.
Storleken kanske likt 60 cm spis med ugn men vissa större lika kylskåp ofta ganska tätt så man kan gå uppe på dem och jag har stavar för att få fler stödpunkter.
Efter några stenfält får man upp vanan jag använder cykelhjälm då jag går själv för att ej vara så rädd iaf där det är mindre folk som i Breeheimen eller man går sent på dagen och få andra är ute som kan larma om man själv tex tappat telefon eller GPS eller de gått sönder.
Jag har ju inte hund men den borde ha lättare att klara dessa partier än 2 benta med hög tyngdpunkt.
Jag är lång och kan ta stora kliv speciellt med hjälp av stavarna som lite spjärn och sätter dem i små skåror eller insjunkningar i stenarna så spetsen i hårdmetall ej glider(byter spetsar när blivit runda)
Ofta går ledmarkeringen rakt igenom stenfälten men i bland kan man gå runt dem om man spanar in markeringar och har lite lokalsinne och hittar till dem igen fast avvikit något.
Oftast är bästa vägvalet att gå rakt mellan markeringarna fast man tycker de tagit en svår väg men då man avvikit och fastnat och få gå åter lär man sig varför det är markerat där det är.
Finns några höga broar över vattendrag speciellt efter Spiterstulen väster ut jag har ibland backat ner då man kan hålla i sig då det ofta saknas räcken eller vajrar,broar är ofta Dugnadsjobb och lite enklare än i Sverige med statliga som flygs ut till säsongen eller flyttas.
Markeringen ligger ofta på den säkraste platsen vid dålig sikt pga dimma eller högt vattenstånd och även vid stora block som ev kan röra på sig ligger leden lite runt.
Eftersom området är populärt och relativt ofta besöks av oerfarna vandrare är markeringarna utmärkta med kortare avstånd och nymålade jfr med mer glest besökta områden som Breeheimen tex.
