Först en varning. Pinnsorten med cylindriskt skaft och en hatt (liknande den på vissa häftstift) är inget vidare. Lagom roligt en morgon på en tältplats med hård mark att plötsligt stå med hatten i handen och skaftet kvar i marken - pinnarna är alltså inte i ett stycke.
Sen en undran. De vanliga Hilleberg-pinnarna, skålade med en böj upptill, verkar väldigt veka. Vet inte hur mågna jag böjt genom oförsiktighet eller i hård mark vid det här laget.
Nu har det kommit nya, gula, V och Y, där bokstäverna står för den vågräta genomskärningsprofilen. Jag misstänker att de är starkare, men de gör rätt ont att försöka få ned med bara handen. Därför undrar jag om ngn med erfarenhet av dem kan berätta om de står pall för att tryckas ned med skon eller slås i med en liten sten. Tillochmed den första manövern har fördärvat ett antal pinnar för mig.
Sen en undran. De vanliga Hilleberg-pinnarna, skålade med en böj upptill, verkar väldigt veka. Vet inte hur mågna jag böjt genom oförsiktighet eller i hård mark vid det här laget.
Nu har det kommit nya, gula, V och Y, där bokstäverna står för den vågräta genomskärningsprofilen. Jag misstänker att de är starkare, men de gör rätt ont att försöka få ned med bara handen. Därför undrar jag om ngn med erfarenhet av dem kan berätta om de står pall för att tryckas ned med skon eller slås i med en liten sten. Tillochmed den första manövern har fördärvat ett antal pinnar för mig.