milligram någonting per normalkubikmeter kanske?
Har du räknat ut vad din tur kostar klimatet?
- Trådstartare xoxoxo
- Start datum
Hur ska man jämföra?
En beräkning att ta med i kalkylen kan vara den här:
1500 mil körning med en dieselbil som drar 0,6 liter per mil genererar ca 2400 kg koldioxid
Samma sträcka med en elbil laddad med svensk elmix, dvs nästan koldioxidfri genererar ca 60 kg koldioxid
Ovanstående kan också jämföras med en charterresa till Thailand, vilken genererar ca 3200 kg koldioxid.
Charterresan är alltså per person, bilkörningarna är per fordon och de senare halveras alltså om man är 2 pers i bilen osv.
En beräkning att ta med i kalkylen kan vara den här:
1500 mil körning med en dieselbil som drar 0,6 liter per mil genererar ca 2400 kg koldioxid
Samma sträcka med en elbil laddad med svensk elmix, dvs nästan koldioxidfri genererar ca 60 kg koldioxid
Ovanstående kan också jämföras med en charterresa till Thailand, vilken genererar ca 3200 kg koldioxid.
Charterresan är alltså per person, bilkörningarna är per fordon och de senare halveras alltså om man är 2 pers i bilen osv.
Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
Beror som sagt på hur du vill räkna.
Om du köper maten i exempelvis Kiruna så tillkommer lastbilstransporter för den maten som du inte fått om du stannat hemma i Stockholm.
Du är fri att använda det mått som passar herrn.
Du får jämföra hur du vill, det finns inget rätt eller fel.
Jag skapade den här tråden då jag inte hittade någon liknande. Jag har sett att man ibland lyfter upp hur mycket flygresan kostar till Thailand för klimatet, men aldrig hur mycket resan till fjällen kostar.
Här finns det som sagt inget bra mått på hur man ska räkna, jag blev ändå nyfiken om någon hade gjort en beräkning.
Vill man göra det lätt kanske man mäter transporterna, det är inte så svårt. Mer avancerat hur mycket kostade det att tillverka väskan, tältet, etc.
Här finns det som sagt inget bra mått på hur man ska räkna, jag blev ändå nyfiken om någon hade gjort en beräkning.
Vill man göra det lätt kanske man mäter transporterna, det är inte så svårt. Mer avancerat hur mycket kostade det att tillverka väskan, tältet, etc.
Det är en intressant frågeställning.
Jag är absolut ingen expert på området (det finns säkert andra på Utsidan som kan mycket mer, kanske Johanna). Men, som någon redan har varit inne på, man behöver bestämma sig för ett mått, och man behöver identifiera vilka bidrag som är stora, och vilka som är obetydliga. Ibland är resultatet förvånande. Det finns ett klassiskt exempel där man räknat på energiåtgången för att skaffa en ny soffa (dvs tillverkning, transport osv). Det överraskande resultatet var att den största energiåtgången är när köparen ska åka runt och leta soffa.
Jag är rätt säker på att miljöbelastningen för tillverkning, distribution och inköp av exempelvis tält är försvinnande liten räknat per fjälltur, jämfört med transporter.
...och då får man dessutom slå ut klimatkostnaden av den tillverkningen på alla tillfällen de någonsin blivit använda, minus den alternativa klimatkostnaden för t ex en vanlig jobb/stadsryggsäck som man hade behövt skaffa om man inte köpt den som också funkar i fjällen. Regnställ m m behöver de flesta också oavsett, särskilt jag som bor i Skåne
(och cyklar). Jag kan knappt heller komma på andra kläder som uteslutande är anskaffade för fjällvandring.Sen får man ju även dra bort klimatkostnaden för allt man hade gjort om man hade stannat hemma under motsvarande tid. Ljuset är ju släckt, spisen, tvättmaskinen, datorn etc används ej, man förbrukar inget varmvatten, man kanske sänker eller stänger av värmen i lägenheten... och då tar jag inte ens hänsyn till att alternativet till fjällvandring skulle kunna vara någon annan sorts fritidsaktivitet.
Jag är inte säker på åt vilket håll den balansräkningen slutar, om man nu verkligen räknar på det lite seriöst.
PS jag har faktiskt liftat till/från fjällen ett stort antal gånger. Hur räknar man på detta? Andelen i den bilfärdens klimatkostnad, eller "han var ute och körde oavsett"?
Så länge man redovisar vad man använder för mått spelar det väl ingen större roll tänker jag. Vill man mäta transporten i sig så är väl det okej, vill man gräva djupare är det också okej.
...och då får man dessutom slå ut klimatkostnaden av den tillverkningen på alla tillfällen de någonsin blivit använda, minus den alternativa klimatkostnaden för t ex en vanlig jobb/stadsryggsäck som man hade behövt skaffa om man inte köpt den som också funkar i fjällen. Regnställ m m behöver de flesta också oavsett, särskilt jag som bor i Skåne
Sen får man ju även dra bort klimatkostnaden för allt man hade gjort om man hade stannat hemma under motsvarande tid. Ljuset är ju släckt, spisen, tvättmaskinen, datorn etc används ej, man förbrukar inget varmvatten, man kanske sänker eller stänger av värmen i lägenheten... och då tar jag inte ens hänsyn till att alternativet till fjällvandring skulle kunna vara någon annan sorts fritidsaktivitet.
Jag är inte säker på åt vilket håll den balansräkningen slutar, om man nu verkligen räknar på det lite seriöst.
PS jag har faktiskt liftat till/från fjällen ett stort antal gånger. Hur räknar man på detta? Andelen i den bilfärdens klimatkostnad, eller "han var ute och körde oavsett"?
Du får räkna precis som du vill, hur du gör är inte det viktiga.
Tja, ska vi ha någon nytta av tråden är det ju intressant att visa just hur man kan räkna (och tänka). Budskapet i mina två inlägg är ungefär att precisionen i beräkningen inte behöver vara särskilt stor, om tendensen är glasklar. Samt att det inte ens är självklart att fjällresan "kostar" något netto, jämfört med alternativet "utebliven fjällresa".
Tror vi skriver förbi varandra.
Det är självklart av vikt att redovisa sin metod, men just hur man gör och vad man tar med är inte av vikt.
