Hej! Annonser är vår inkomstkälla för att kunna driva Utsidan.
Om du inte vill slå av annonsblockering kan du istället stödja oss genom att
teckna ett Plusmedlemskap -
då kan du dölja alla annonser och slipper denna text!
Du använder en föråldrig webbläsare. Det får inte visa dessa eller andra webbplatser korrekt. Du bör uppgradera eller använda en alternativ webbläsare .
Jag tyckte att jag kände igen mig - har tältat två gånger uppe i den där backen - en gång på väg in i Sarek och en gång på väg ut. Fick också ett rejält åskväder över mig mitt i det det platta landskapet, vilket inte var sådär jättekul med blixtar som slog ner runt omkring när man själv känner sig som högsta punkten.
Här kommer en bild på en dyster dal. Någon som känner igen sig?
Fel nationalpark höll jag på att säga innan jag kom på att Miehttjevágge inte ligger inne i någon sådan. 'Min' dal är stenigare, smalare, brantare och allmänt ogästvänligare ... men ungefär lika lång
Knappt att jag trodde det var möjligt, men nu prickade du nog in en dal som är både stenigare, smalare, brantare och allmänt ogästvänligare än min dal. Jag är inte helt säker dock, eftersom jag aldrig gått vare sig huvuddalen Gaskasvagge eller 1404-grenen.
En av våra bloggare här på Utsidan gjorde vissa jämförelser av min dal och Gaskasvagge sida vid sida för inte så länge sedan.
Trevligt att se dig i tråden igen Anders. Jag trodde att du isolerat dig i någon fiskebod ute på Gutland för obestämd framtid, men det är väl svårt att hålla sig härifrån...
Jag såg också att Fowwe i sitt blogginlägg om Lullihavagge härom dagen faktiskt har med nästan samma bild fast med lite mindre tryckande molnbas.
Ja, så kan man även säga ja..Det blir lite för mycket turister på ön på sommarn så jag styr kosan till stan i stället..för att sedan liksom flyttfåglarna flyga mot midnattsolen i norr.
Hur som helst..Nu ska det bli en svår bild i stället..
Här en glaciär,eller snarare nederdelen av den.
Var ligger den?. Det är det som är frågan här!
Den förra bilden är faktiskt du i stor del skyldig till. Jag valde att gå den vägen efter att ha läst ditt blogginlägg om området för några år sedan. Den gamla renflyttningsleden ser man tydliga spår av i landskapet här och där, och ännu mer i området 'bakom' Nieras. Jag hade dessutom turen att träffa en gammal renskötare i Sitasjaurestugan som, efter att jag redogjort för mitt vägval dit och ställt lite frågor om det, satt och berättade i ett par timmar om vilka vägar rajderna gick under hans uppväxt och hur han gick till fots kors och tvärs över fjällen på ett sätt som nästan är svårt att relatera till idag.
Redan när jag var yngre älskade jag att vara ute. Jag visste inte särskilt mycket om ryggsäckar eller passform. Jag stoppade bara ner min utrustning ...
Vi åkte till Fulufjällets nationalpark med ett tydligt mål: att uppleva fjäll på riktigt, men på ett sätt som fungerade även med barn. Fulufjället är ...
Från Bruksvallarna fortsatte vi i fortsatt kallt högtrycksväder. Den befarade spårlabyrinten upp och förbi Ramundberget visade sig vara tämligen ...
3 kommentarer
Det började med en känsla av att tiden hade gått utan att jag riktigt märkt det. Utrustning i garderoben, kartor i hyllan och ett liv som blivit mer ...
I år är det sextio år sedan jag vandrade i Sarek för första gången, och de närmaste dagarna kommer min nya bok ut: Sarek – en biografi. Det är en ...
4 kommentarer