Fiberpäls/Fleece och andra språkliga härligheter

[dave1]

Som tidigare sagt är det viktigaste att mottagaren förstår vad jag vill meddela - säger jag kaffe med mjölk och förväntar mig att få en caffè latte så är risken stor att jag inte får det jag vill ha, eller hur.

/Ulf

Så sant, så sant.. och om man fortsätter på kaffetemat så är ju kaffet i sig ett främmande begrepp som fann sin väg till Sverige på 1700-talet. I dag betraktar dock de flesta kaffet som något ursvenskt. Kanske kommer både falafel och kebab betraktas som närmast nationalrätter om hundra år.
Personligen tycker jag de här nya låneorden fyller viktiga funktioner, de visar på språkets genialitet att alltid finna nya vägar i att beskriva saker och ting. Om jag använder begreppet fleece så tror jag de flesta vet att jag åsyftar just den korthåriga typen av fiberpäls. Visst kan jag börja kalla det korthårig fiberpäls eller stava det flis, men risken är då stor att jag blir missförstådd såvida inte dessa begrepp i den språkliga konkurrensen kommer att bli ord som de flesta använder och förstår. Detta kan ju liknas vid det klassiska "eskimåer har 100 ord för snö.. etc.." Och visst är mångfald roligt, visst är det mer spännande ur kaffesynpunkt att gå på kafé nu än tidigare. För att fortsätta på mat-temat så kan man ju tänka på potatisens alla tillagningssätt och kanske i synnerhet det så svenskklingande "pommes frites". Var och en kan ju gå in på McD, BK eller Max och beställa "en stor köttfärsbiff med friterad potatis" och se vilken reaktion man får, liksom man kan gå in på naturkompaniet och be att få se utbudet av fiberpälströjor och varmhållningsflaskor.
Vad gäller låneorden så tycker jag alltså att de berikar språket och gör det mer målande sen kan man ju tycka att vissa begrepp som t.ex. walking-sticks är mer eller mindre fåniga, men vi lär väl bli varse om detta uttryck fortfarande används om 20-år.

mvh
David

 

[Martin Fjäderlätt]

Korv(TM)

"Caffe Latte, Caffe au Lait och Kaffe med mjölk är inte det samma..."

En tent och ett tält är inte det samma - tents är gula, har självstagande konstruktion och löst regnskydd. Tält är däremot gröna, har tunnelkonstruktion och ihopsatt inner- och yttertält.

Nej, ett tält blir inte ett tent bara för att det kommer från USA, även om det finns tydliga kulturella skillnader i design och konstruktion.

Så ser jag det. Det är "kaffe med mjölk" på tre språk. Olika länder har olika vanor, och olika sätt att tillaga sitt kaffe. Men inte desto mindre är det "kaffe med mjölk".
Caffe latte skulle ju lika gärna kunna benämnas "italienskt kaffe med mjölk". Det förklarar dessutom sammanhanget bättre.

Samma grej är det ju med korv. Den görs på olika sätt i olika länder, men det är fortfarande korv.
Vad betyder egentigen korvnamn som "kolbasz", "wurst", "salsicia" och "chorizo"?
Det är ordet för "korv" på fyra olika språk.
De flesta skulle ju bli förvånade om Scan släppte en korv vid namn "Sausage". Men det är egentligen lika larvigt med "Salsicia".
"Våra nya korvar heter vahettere Sausage™, Pölse&#153 och Korv&#153"

Missförstå mig inte - jag tycker lånord är skitbra om de berikar språket, fyller luckor och gör det mer användbart. Utan lånord skulle det inte finnas några språk.
Men jag gillar inte lånord som BARA är inlånade av ren okunskap och fåfänga. Det är ju som sagt knappast så att svenskan saknar ord för "kaffe med mjölk" eller "korv".

Ofta tycker jag att den här typen av inlåning är ett tecken på att man är dålig både på svenska och på språket som ordet kommer ifrån. Kan man franska flytande så betyder "café au lait" "kaffe med mjölk" - det är kopplat till samma begrepp i hjärnan oavsett språk.

Samtidigt är det kanske dumt att oroa sig. Ord lånas in om de behövs. Behövs de inte försvinner de.
Det är bara jobbigt när vi ersätter lättstavade och lättböjda ord med svårstavade, svårböjda och kortlivade trendord.

PS. "Bagel" är ungefär samma ord som "bygel" - något som är böjt.

[Ändrat av Nordesjo 2003-03-10 kl 11:27]

 

[andersmossing]

För att fortsätta på mat-temat så kan man ju tänka på potatisens alla tillagningssätt och kanske i synnerhet det så svenskklingande "pommes frites". Var och en kan ju gå in på McD, BK eller Max och beställa "en stor köttfärsbiff med friterad potatis" och se vilken reaktion man får...

Annars kan jag rekommendera det norrländska:
- Ett skrååv, tack!

Fungerar för mig. Skrovmål alltså. Särskilt effektfullt på McDonc

*hungrig*

//Anders

 

[Martin Fjäderlätt]

Köttsemla med friterade päror

Annars kan jag rekommendera det norrländska:
- Ett skrååv, tack!

Fungerar för mig. Skrovmål alltså. Särskilt effektfullt på McDonc

´

Hehe... jag tror inte Dagens Ungdom™ de som står i kassan på Mackedonken, vet vad det ordet betyder.
Och de som står i kassan på Max vet vad det betyder för att de tror att det är ett varumärke

Annars kan man ju beställa en "köttsemla".

 

[dave1]

Hehe.. den här diskussionen påminner mig om en kompis som berättade om en snubbe från Öjebyn vars engelska-kunskaper inte var de bästa och försökte beställa ett skrov på Cypern. "Give me a skrouvmoul pliis!" Då han inte blev förstådd så ångrar han sig "äh! gliim it!"

Angående korv. Namnen är ju inte bara påhittade i kommersiellt syfte utan har ju en kulturell förankring. Korv är ju bara ett övergripande begrepp för den här typen av mat och liksom det är skillnad på en kolbasz och en wurst så är det skillnad på falukorv, fläskkorv, varmkorv, parisare eller Bullens pilsnerkorv. En falukorv är ju en falukorv var man än köper den i världen och här i skåne betecknar ju pölse en sån där röd (äcklig) dansk korv. När man säger tex wurst, så menar man ju inte bara tysk korv i största allmänhet utan just en wurst. Liksom det är skillnad på fisk och fisk är det ju även skillnad på korv och korv eller för den delen olika pastasorter.
Vad gäller kaffe är det ju lite intressant att man i Frankrike säger café crème för det vi säger café au lait.
Jag håller dock med om att vissa låneord är tämligen onödiga och fåniga (som ex walking sticks) men jag tycker inte det gäller vare sig korv eller kaffe.

Mvh
David

 

[Martin Fjäderlätt]

"När man säger tex wurst, så menar man ju inte bara tysk korv i största allmänhet utan just en wurst."

Precis, man menar en tysk korv.
Samma sak med ungersk korv osv.
Vi har olika korvar, som sagt. På samma sätt finns det naturligtvis en mängd OLIKA wurstar, OLIKA kolbasz osv.
Man köper ju inte bara en "wurst", man köper en medwurst, en bratwurst osv.

Alltså: lika lite som vi köper en förpackning som det bara står "Korv" (eller Sausage för den delen) på borde vi köpa en som det står Kolbasz på. Det säger nämligen inte mer än att det är en ungersk korv.
Frågan är ju vilken TYP av kolbasz det är!

Skulle inte vi bli förvånade om vi hittade falukorvspaket i Ungern, med namnet "Korv" på. Det är ju för tusan FALUkorv

Som sagt: ett tält blir inte ett tent för att det är från USA.

 

[GustavOh]

Fånigast av allt...

...är ändå när det uppfinns engelskklingande namn på svenska produkter, som inte alls fungerar eller används i engelsktalande länder.

Fleece, flis och fiberpäls går bra för min del.
Tarp och vindskydd likaså.

Men när svenska tillverkare börjar "internationalisera" sina produkter till "Fibre Fur" eller "Wind Protector" blir det bara löjligt.

Nu har jag inte sett så mycket sådant just på friluftsområdet, men desto mer i arbetet :-|

 

[Tommy E]

Och så var det där med längdåkning...

... eller cross country, back country och skate. Trots den tunga nordiska förankringen inom skidåkningen börjar det urarta språkligt även här. Telemark känns som en bra språkimport, skate lite mer tveksamt men cross country och back country får håren att resa sig i nacken på mig som är uppvuxen med längd- och turåkning.

Tack vare kreativa marknadsförare kommer den här språktråden att räcka länge än...

/Tommy (som gillar "free heel skiing" både kors och tvärs)

 

[Martin Fjäderlätt]

"Utflyktsskidor"

...och plötsligt heter inte hängselbrallor hängselbrallor längre, utan "salopette".

Vilket ju inte betyder "speciella Goretex-hängselbrallor för fräna skidåkare och balla klättrare" utan just ...hängselbrallor. Fast på franska. Ganska sjukt.

Dessutom betyder det väl "liten slyna" också..?

Och de som tror att "randonnée" är det franska ordet för skidbestigning borde slå upp ordet.
En ganska nära översättning är snarare "gå på tur, utflykt".

Eller hiking, som det heter på svenska.

Det är det jag menar med att dessa inlån är tecken på dålig språkkunskap. En fransman säger:
"Det här är mina turåkningsskidor, och jag har snickarböxerna på mig"
En svensk hör:
"det här är min så kallade randonnée-utrustning, och jag har avancerade så kallade saloppettes på mig".

 

[Malindo]

Re: Och så var det där med längdåkning...

... eller cross country, back country och skate. Trots den tunga nordiska förankringen inom skidåkningen börjar det urarta språkligt även här.
/Tommy (som gillar "free heel skiing" både kors och tvärs)

Pà spanska heter längdâkning "Esquí Nórdico" dvs Nordisk skidâkning. Denna typ av förklarande benämningar är typiska här eftersom ingen förstâr engelska, och Cross country eller dylik term skulle bemötas med total oförstàelse.

Sà heter t.ex Fleece: Forro Polar (polarfoder)och Windstopper: polar cortaviento (vindtät polar).

I Sverige är det ju láttare att anamma engelska ord eftersom folk i allmánhet fattar vad det är fràgan om.

Dock intressant att se hur pricksäkert svenska spràket kan (kunde) vara i hánderna pà áldre tiders författare. Det finns (fanns) verkligen ett exakt ord för exakt varje behov, och förr fanns det fortfarande folk som kunde konsten att anvánda sig av detta fina instrument.

Mvh / Mats

 

[BAX]

Måste få berätta om en anekdot jag var med om:
Laget var på fotbollsresa till London. En av grabbarna, som var dålig på engelska, frågade alltid killen före vad han skulle ha och sa sedan "the same" när mat skulle beställas.
En gång klev killen framför, för att jävlas, plötsligt ur kön och skyllde på att han var tvungen att gå på muggen eller nåt. Sålunda befann sig den osäkre killen plötsligt först i kön i färd med att beställa "Öh öh öh, Supermeal" stammades fram från ryggmärgen, sedan vände han sig nervöst bakåt och frågade: "Vad heter Cocacola på engelska".

Asgarvet som bröt ut hos oss andra kommer säkert servitören ihåg än idag.

Det är inte lätt att vara Kusin-Nisse-från-landet, som man känner sig som ibland.

/BAX

 

[Malindo]

Göingar i utlandet

När jag bodde i Lönsboda för ett 10-tal âr sedan àkte tre unga Lönsingar pà en veckas charter till Mallorca. En av de unga männen hade i princip aldrig varit utanför sockengránsen, och när de anlände till Mallorca pà lördagskvállen kom denne stackare bort sig. De andra tvà hittade honom först pà torsdagen, liggandes totalt utmattad pà en strand. Helt okunning i utrikiska sprâk hade han varit totalt förlorad, och hade spenderat hela veckan pà just denna strand. Hur han hade överlevt var en gâta.

Mvh / Mats