En billig kikru

Aktuellt

På två hjul genom Karelen: Grusvägar, bastur och möten för livet

Två irländska cyklister reser till finska Karelen för att utforska områdets “grå guld” – alla övergivna, slingrande grusvägar.

Upplev Halmstads kust: Vandra Prins Bertils stig

Leden som på 18 kilometer förenar stadspuls, rogivande natur och slående vyer över havet.

Månadens fråga: Hösten är här – vad lockar mest?

Är hösten en tid för svampplockning runt knuten – eller lockar äventyren? Vi tar pulsen på Friluftssverige hösten 2025.

Vinn bästsäljande Caldera 8 från Brooks!

Ta chansen att vinna höstens nya löparskor – lika perfekta för dagliga terrängpass som för ultramaraton.
Men det är ju precis det jag har skrivit ;).

~Paul~

Nja, jag tyckte nog att du skrev att kolstålshultan och den rostfria hultan har samma hårdhet, vilket jag inte riktigt håller med om. Kolstålshultan har enligt uppgift en hårdhet på ca 59 och en rostfri en hårdhet på ca 58. En viss skillnad alltså.
/Niklas
 
Nja, jag tyckte nog att du skrev att kolstålshultan och den rostfria hultan har samma hårdhet, vilket jag inte riktigt håller med om. Kolstålshultan har enligt uppgift en hårdhet på ca 59 och en rostfri en hårdhet på ca 58. En viss skillnad alltså.
/Niklas
Jag skrev exakt så här:

"Hultafors rostfria är tillverkade i japansk Aichi AUS-8 stål och kolstålsknivarna i SK-5 (AISI 1080). HRC för båda ~ 58."

Tecknet ~ betyder ungefär/cirka. Det innebär att det kan röra sig om en och annan grads skillnad.

Man kan aldrig pricka exakt hårdhet i samband med värmebehandling. Denna varierar inte bara mellan olika årgångar utan mellan olika utgåvor (batch) och till och med serier. Faktum är att man har uppmätt skillnader t o m i samband med individuella exemplar.

~Paul~
 
Ungefärligt är vad verkligheten oftast uppvisar. Såg en gång en film där man totalanalyserade en till synes perfekt Samurajklinga, i den härdade eggen skilde det över 5 i hårdhet längs samma svärd.
Ändå var det vackert jämnt i snitten tvärs över med bara några hundradelars variation i tjocklekerna. En annan svärdssmed smidde eu senare en ny klinga av den förstördas bitar.
Men exakt har jag svårt att tro att någon kan göra gång på gång. T o m Zeiss optiska verkstad särmärkte extra perfekta objektiv, ändå skrotade de 1/2 av produktionen. Spridningen var alltså avsevärd. Datorer och exaktare maskiner kan givetvis minimera spridningen i resultat men ändå finns den där.
 
Ungefärligt är vad verkligheten oftast uppvisar. Såg en gång en film där man totalanalyserade en till synes perfekt Samurajklinga, i den härdade eggen skilde det över 5 i hårdhet längs samma svärd.
Ändå var det vackert jämnt i snitten tvärs över med bara några hundradelars variation i tjocklekerna. En annan svärdssmed smidde eu senare en ny klinga av den förstördas bitar.
Men exakt har jag svårt att tro att någon kan göra gång på gång. T o m Zeiss optiska verkstad särmärkte extra perfekta objektiv, ändå skrotade de 1/2 av produktionen. Spridningen var alltså avsevärd. Datorer och exaktare maskiner kan givetvis minimera spridningen i resultat men ändå finns den där.
Intressant läsning. Det bör bli en ganska dyr affär för Zeiss att ta tillbaka halva produktionen. Jag ser plötsligt med helt annan respekt på min militära Zeisskikare från andra världskriget ;).

Den var tyvärr i uselt skick, varför en rekonditionering var nödvändig. Därmed försvann alla typer av märkning.

~Paul~
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips