Det var dumt gjort! - minst sagt

Min första längre tur gick från Katterjokk. Jag följde gränsleden - Unna Allakas - Alesjaure - Vistas - Kaskasavagge - Tjeuralako - Tarfala - Kebnekaise fjällstation - Nikkaluokta.

Dumhet 1: Vadet på gränsleden, heter sjön Valfojaure? Grått, trist väder, strömt, vatten en bit upp på låren och en fors/vattenfall 5-10 meter nedanför vadplatsen. Vi var 3 som vadade över, jag och 2 tyskar som kom fram samtidigt. Den tyske killen bar sin flickvän över.

Dumhet 2: Från vindskyddet i Kaskasavagge hade jag följe av 2 killar från Göteborg, en var seglare. Sikten var obefintlig och vi gick på led. Sista killen gick hela tiden med kompass för att styra. Vi missade glaciären. Hittade ett stort snöfält vi trodde var glaciären och tog av uppåt efter det. Vi kom ner i Tarfaladalen längs en brant bäckravin, med stenras, och stenfält som gled under oss. Vid en vilopaus på en plan bit sitter vi och peppar varande med att det kan inte vara långt kvar till stigen när någon, tror det var jag, helt plötsligt får se elledningen 20 meter bort genom dimman.

Dumhet 3: En annan tur hade jag tänkt att gå från Abisko, genom lapporten, vidare genom Bessisvagge och komma ut till Kungsleden vid Abiskojaure ungefär. Fantastisk väder andra dagen när jag gick från Lapporten. Svängde söderut och följde lite småstigar. Solsken, inge mygg, porlande vatten i bäckarna och helt plötsligt möter jag en kille jag pratade med på tåget. Men han hade sagt att han skulle gå genom Nissunvagge...... Helt uppslukad av dagdrömmeri hade jag svängt in i Nissunvagge och gått nästan halvvägs genom den tillbaka mot Abisko.

Lärdomar att dra är att ta reda på så mycket som möjligt om vägen man ska gå. Hade jag gjort det hade jag fått veta att det fanns bättre vadplatser än den jag valde. Som tur var hände inget.

Om man inget ser är det lika bra att slå upp tältet och dricka kaffe. I vart fall om konsekvenserna av att gå fel kan bli stora. Fast idag har jag en GPS (men den kan ju gå sönder).

Glöm inte att titta lite på kartan och omgivningarna emellanåt.

Nu kommer jag inte på fler på rak arm. Hoppas jag inte kommer på fler.... :)

Mvh
Peter P.
 
Ytterligare några år sedan var vi på Thassos (grekland). Vi hade hyrt en liten bil (Atos) och beslöt oss för att åka upp på öns topp. Till en början var det ju asfalterade vägar, lite mindre grusade vägar, fortfarande uppför (halv tank), bredare stigar med brantare stup på sidorna, vägen har i stort sätt upphört när vi är påväg ner, (Det lyser rött på tankmätaren). I detta läge är jag ganska nervös, dels för att i hyrbilskontraktet står det att man inte får åka utanför större vägar, ja och så har tankmätaren stått på rött ett längre tag samt att stupen på sidorna om den usla stigen är obehagligt nära

Jag funderade mer än en gång på varför jag inte försökte vända men var gång det beslutet skulle tas var det inte läge.

Det var två av mina farligaste/dummaste friluftsmisstag.
 

Aktuellt

På två hjul genom Karelen: Grusvägar, bastur och möten för livet

Två irländska cyklister reser till finska Karelen för att utforska områdets “grå guld” – alla övergivna, slingrande grusvägar.

Upplev Halmstads kust: Vandra Prins Bertils stig

Leden som på 18 kilometer förenar stadspuls, rogivande natur och slående vyer över havet.

Månadens fråga: Hösten är här – vad lockar mest?

Är hösten en tid för svampplockning runt knuten – eller lockar äventyren? Vi tar pulsen på Friluftssverige hösten 2025.

Vinn bästsäljande Caldera 8 från Brooks!

Ta chansen att vinna höstens nya löparskor – lika perfekta för dagliga terrängpass som för ultramaraton.
På tågresan upp till Kiruna hade jag dragit på mig en ordentlig nackspärr. Att vandra gick relativt bra bara jag inte rörde så mycket på huvudet.
Gick längs vistasdalen från Nikkaloukkta första dagen i slutet av juni då jag träffade på en jokk. Jokk ,nja kanske mest ett djupt dike men med mycket vatten i.Inga som hellst problem att hoppa över.Frågan var hur min nacke skulle må av ett hopp med dito ryggsäck som trycker på vid landningen? Vada kändes lite löjligt för det var nästan en meter djupt och kanske två meter brett,men vada ett dike?
Jag slänger över ryggsäcken och hoppar själv över sen ,det borde min nacke klara av bestämde jag mig för.
Jag tar sving på ryggsäcken och precis när jag ska släppa den inser jag att den kommer att hamna i vattnet om jag släpper den . Alltså håller emot vilket innebär att både jag och säcken
hamnar i vattnet.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips