Definition på "alpine route"

Skulle ni kalla ex en topptur till Glittertind för en alpine route, var går gränsen? Vid en viss svårighetsgrad, möh, längd, område?

På wikipedia kan man läsa följande: "An alpine route is a trail or climbing route through difficult terrain in high mountains such as the Alps, sometimes with no obvious path."

Frågan ställdes till mig häromdagen och jag kunde inte presentera ett tillräckligt konkret svar.
 
Alpin bestigning

är ett mer etablerat begrepp vilket innebär att man klättrar en led i en seans utan att fira tillbaka till basläger/ ledstart under processens gång vilket är expeditionsklättring.

Alpine route är inte så intressant benämning om man inte definierar svårighetsgraden. Liknande terminologi har t ex mtb-cyklister.

Thure
 

Aktuellt

Härlig låglandsvandring: 10 nya svenska leder att utforska

Varje år tillkommer vandringsleder runt om i landet – med nya vyer och äventyr. Här är tio favoriter utanför fjällvärlden!

Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro

Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...

Månadens fråga: Värmebölja under vandringen - hur gör du?

Hur tänker du om höga temperaturer väntar under din planerade långtur: genomför vandringen, planerar om – eller ställer in?

Helgelandskusten – Tio äventyr längs Norges dolda pärla

Helgelandskusten räknas till världens främsta destinationer för havskajak. Här är tio höjdpunkter för dig som vill utforska den norska kustskatten.
Alpine route är inte så intressant benämning om man inte definierar svårighetsgraden. Liknande terminologi har t ex mtb-cyklister.

Thure

Jag håller inte riktigt med, det är av stort intresse då många bergsguider använder antalet utförda alpine routes i sitt cv. Det var detta som gav upphov till frågeställningen från första början :)


Tillägg.. För mig hade det varit mer betryggande om en guide listar 200 "alpine routes" än om han listar en skitsvår graderad sådan. Mängden har åtminstone gett honom erfarenhet, det andra kan lika gärna indikera dumdristighet. Dock förutsatt att man vet vad benämningen på en alpine route egentligen innefattar, räknad han med gräskullarna på ängen i dessa 200 spelar det ju inte så stor roll..
 
Senast ändrad:
Apropå betryggande så är det väl just det som är problemet, att det trygga ligger ju som du egentligen indikerar inte i benämningen, utan i antalet, men antalet är ju ointressant om man inte vet vad det är som räknats upp.... (Jag lägger ingen värdering i detta resonemang.)

Om benämningen inte är soklar för alla - vilket den knappast är, så är det ju faktiskt tydligare och mer betryggande om CV:t innehåller en tydligare beskrivning än "200 alpine routes". Risken är ju onekligen att en sådan mer summmarisk angivelse inte är så exakt vare sig till antalet eller benämningen.

Om man nu har gjort 200 bestigningar som faktiskt ger den erfarenhet du är ute efter, så har dessa troligen någon svårighetsgrad, och orkar man inte skriva alla små turer, som kanske dessutom är samma tur massor av gånger (på gott och ont), så får man kanske istället skriva "120 alpina turer grad x - grad z" och sedan kanske man orkar skriva de tyngsta meriterna helt specifikt.

Beträffande alpinism så är jag rätt okunnig, men jag tror jag förstår din fråga och problematiken, och kan väl konstatera att begrepp som alpine route kan vara rätt luddigt eftersom det oftast är så att även om några tycker att det är ett mycket korrekt och tydligt uttryck, så finns det alltid andra som har en annan syn, och du kan ju inte veta vad den som skrivit CV:t är för typ.
 
Klättring är ingen vetenskap med stringenta begreppsdefinitioner, vilket är en del av charmen. Det är bl.a därför som vi kan ägna oss åt att diskutera stil och etik i samband med klätter- och bestigningsturer.
 
@Mezzner. Du har givetvis rätt i att det blir en annan sak om man anger ett graderingsintervall. Alpin gradering över en viss svårighetsgrad PD/AD hade gett viss indikation men då har man ändå ingen aning om ex. längd (tidsåtgång). Alpin grad F som är insteget kan ju innebära nästan vad som helst och då innefattas definitivt enklare toppturer i Sverige och Norge.

Inte så viktigt kanske.. men lite intressant var brytpunkterna går. Går ju inte att komma ifrån att det blir en del subjektiva bedömningar..
 
Lite flummigt så skulle jag säga att en led/rutt har "alpin karaktär" när den tekniska svårighetsgraden börjar få underordnad betydelse. Naturligtvis finns ingen skarp gräns.
 
Om man nu får spekulera mitt i allt det subjektiva...

Jag har tolkat begreppet"alpin karaktär" (i använding av locals) som en tur både extra lång (tar hela dagen/dygnet i anspråk) och extra mödosam, där objektiva faror så smått börjar komma in i bilden utan att nödvändigtvis kräva speciella tekniska kunskaper. Till exempel korta partier av klättring alpin grad 2, extra utsatta kammar, högre risk för stenfall mm.
Jag håller med TS om att leder av riktigt alpin karaktär kan ge mer erfarenhet än svårare dito som är välsäkrade/safe. Men... om det nu gäller en specifik guide kanske det mest rättvisande är att maila och fråga om ett axplock eller en förklaring ;)

Edit: Ovanstående för en bestigning, vid klättring handlar det väl mer om att det inte går att säkra... är min uppfattning.
 
Men... om det nu gäller en specifik guide kanske det mest rättvisande är att maila och fråga om ett axplock eller en förklaring ;)

Jovisst, om det vore så enkelt ;)

Jag har tolkat begreppet"alpin karaktär" (i använding av locals) som en tur både extra lång (tar hela dagen/dygnet i anspråk) och extra mödosam, där objektiva faror så smått börjar komma in i bilden utan att nödvändigtvis kräva speciella tekniska kunskaper. Till exempel korta partier av klättring alpin grad 2, extra utsatta kammar, högre risk för stenfall mm.

konkret och välformulerat..
 
Om man nu ser till leden snarare än till stilen på utförandet, så skulle jag nog tolka begreppet som att leden involverar is eller snö, även om det bara rör sig om anmarsch på glaciär. En lång klipptur på stedtind skulle jag kanske inte kalla "alpine route", medan en klipptur på aiguille de midi där jag först knatar ner på glaciären kvalar in. Men likt klättertösa kanske jag skulle gå med på att en ren klipptur utan snö och is ändå blir alpin om det är hög höjd, mycket klättring, löst, svårt att hitta osv. Man kanske kan enas om att det är komplexiteten som gör turen alpin?
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips