Jag har funderat mycket över det här med problemet med cyklister på stigar. I Änggårdsbergen, Göteborg där jag har gått och sprungit mycket har jag aldrig haft några problem med cyklister, alla jag har mött har varit trevliga och tagit mycket hänsyn. Nu upptäckte jag att länsstyrelsen tycker det är så mycket problem med cykling att de undantagit en bra bit ( kanske 20 - 25 %) av området helt från cykling och i övrigt begränsat cyklingen till anlagda leder under vinterhalvåret. Vinterbegränsningen kan jag förstå, vinter i Göteborg betyder nästa alltid leriga stigar och på sådana sliter nog cyklarna mer än vandrare, men det område som är totalt förbudsområde omfattar även något som närmast är en väg och restriktionen motiveras med att människor är rädda för cyklarna. Jag har svårt att tänka mig att det finns SÅ många mountainbike-idioter som jag bara inte har träffat, är det bara de som är mot cykling som har delgett länsstyrelsen sina synpunkter? Jag har också två andra funderingar, det andra stadsnära friluftsområdet i Göteborg, Delsjön, har totalt cykelförbud på stigar inom Göteborgs kommun, med begränsningarna även i Änggårdsbergen blir det risk att den område dit cyklisterna hänvisas blir alldeles för fullt med cyklar och då blir man tvungen att förbjuda även där. Den andra handlar om vad man egentligen måste ta reda på om reglerna för ett område: det här är ett område jag varit i under många år och i början kollade jag naturligtvis upp om man fick cykla en bit in i området för att t.ex. utgå därifrån för att ta några naturpasskontroller eller liknande, men jag kollar inte varje gång jag skall ut och springa om reglerna ändrats. Nu har jag ju en standardcykel och de meter på stig jag cyklar på ett år är lätt räknade, men den stora gångvägen nom förbudsområdet har jag cyklat på många gånger, tror dock inte jag gjort det sedan förbudet inträdde, men någon skylt har jag inte sett från det håller jag brukar komma, jag upptäckte förbudet på en skylt vid en annan ingång i området.