Att respektera naturen, vad är förnuftigt?

Att det finns de som tycker att det är bättre att tex. döda den fångade fisken contra att återutsätta densamma, är enligt mig oerhört okunniga.
En fisk som krokats i munbrosket, dvs ej blöder, har en en överlevnadsprocent på nära 100% ! Jämfört med en vildfångad fisk som slagits ihjäl och lagts i stekpannan, där är dödligheten absolut 100% !
För att bevara den vilda fisken är det oerhört viktigt att man idkar catch & release! Bättre att köpa fisk för att äta, den fisken är oftast odlad.

Lars Östlin
Tvärtom det är inta alls bra att äta norsk kasselax .Den sprider parasiter till den vilda laxen och
blandar sig med unika stammar i älvar + att du har inte tänk varifrån all foder kommer ifrån.
http://fiskejournalen.se/laxodling-utarmar-haven/
 
Skön tråd med mycket kloka funderingar.


Undran; är vi eniga om att närodlad mat är att föredra, utifrån ett moralperspektiv i förhållande till naturen?


...snart drar jag förövrigt iväg till en röding och öringsjö i mellansverige som endast en handfull personer känner till, jag tar upp två, max tre sen tittar jag på vaken, skogen och njuter. Det är dessa stunder som motiverar mig att göra allt annat trams som måste göras.
 
Varför gör det så stor skillnad att just äta fisken? Går det lika bra om jag vill göra en jacka av fiskskinnet? Använda dem som hundfoder? Tapetsera med skinnet? Går gränsen vid att fisken kommer till nytta? I så fall, vem avgör vad som är tillräckligt nyttigt?

(Ni som tänker svara något i stil med "Det är ju självklart att det inte är okej att tapetsera med fiskskinn" kan spara på fingrarna...)

För att om du inte ätit just den fisken skulle du ätit något annat. Om vi bortser från vegetarisk kost och andra djurarter, skulle du alltså i alla händelser lagt en fisk i stekpannan. Bara inte just den fisken.

Tänk dig två extremt förenklade system som bara består av fiskar och människa.
I det ena tar människan upp fisk tills hon har den mat hon behöver och lämnar sedan fisken i fred (till nästa dag)
I det andra roar sig människan med att fånga och släppa tillbaka fisken gång på gång tills det är middagsdags. Då får de sist fångade fiskarna bli mat.

I båda fallen slutar varje dag med att samma antal fiskar satt livet till för människans skull. Skillnaden är att i det andra fallet har människan vunnit nöjet av att sportfiska och fisken betalat med plågan av att bli uppdragen X antal gånger extra innan den slutligen blir mat.

Ur mitt perspektiv som människa är det självklart trevligt att unna sig något mer än livets nödtorft, men nog kan du väl hålla med om att det första fallet borde vara att föredra ur fisken perspektiv?

(Att detta är ett rent teoretiskt resonemang och att jag inte ifrågasätter ditt fiskande i verkliga världen hoppas jag du förstår. Jag gillar också att fiska. )
 
På grund av likhetsprincipen - du kan lättare identifiera dig med en katt och därför känner du lättare empati med den. Av precis samma anledning skulle du aldrig kunna låta grannens barn svälta ihjäl så länge du hade en enda sak att sälja som du kunde köpa mat för att ge dem. Däremot har du inga problem med att låta en massa barn i Afrika svälta ihjäl. Ska man vara krass så skulle vi alla kunna rädda livet på massor av fattiga barn genom att avstå från allt dravel vi lägger pengar på, men vi gör det inte.
Av precis samma anledning känns det mer okej att i onödan slå ihjäl en fluga än att slå ihjäl en fisk. Att sen många gömmer sig bakom argument som att flugorna är "lägre stående" och inte har ett lika utvecklat nervsystem visar bara vårt behov av att vara rationella.

Självklart är det, pga närhetsprincipen, en stor gradskillnad mellan att plåga en kattunge och att plåga en fisk, men är det någon artskillnad?
Om det är fel av mig att plåga en katt, en hund eller en häst (eller en människa för den delen) för mitt nöjes skull, är det då inte fortfarande fel att göra samma sak mot en fisk, en mask eller en fluga?
Låt gå att det inte är lika allvarligt (på någon sorts skala) men fortfarande fel?
 
Jag skulle här vilja påpeka att det är skillnad på passiva och aktiva handlingar. Aktivt handlande som orsakar skada har ofta mycket större känslomässig inverkan på en människa än om hon istället gör skada genom att låta bli att göra en viss sak..

Där har vi helt olika värderingar. Jag ser inte passivitet och ignorans som några ursäkter för dåliga handlingar. Att vara passiv eller att inte tänka hela vägen fram är ett val vilket i sig är en aktiv handling. Passivitet, dumhet och konformism blir ett sätt att gömma sig, en förhoppning om att slippa ta ställning. Som ett exempel kan jag ta något som berör det vi diskuterat i denna tråd: En person som väljer att inte äta animaliska livsmedel får ofta förklara sitt ställningstagande och "stå till svars för det". En person som väljer att äta animaliska livsmedel behöver nästan aldrig förklara varför han gjort det valet eller stå till svars. Det första alternativet betraktas som en aktiv handling, det andra alternativet betraktas knappt som ett val. Men ingen har kunnat förklara skillnaden för mig ännu.
Som sagt, att välja att inte agera i en situation är också ett sätt att agera. Ett sätt att förenkla och rationalisera bort valsituationer är att blunda och låtsas att de inte finns.
 
Självklart är det, pga närhetsprincipen, en stor gradskillnad mellan att plåga en kattunge och att plåga en fisk, men är det någon artskillnad?
Om det är fel av mig att plåga en katt, en hund eller en häst (eller en människa för den delen) för mitt nöjes skull, är det då inte fortfarande fel att göra samma sak mot en fisk, en mask eller en fluga?
Låt gå att det inte är lika allvarligt (på någon sorts skala) men fortfarande fel?

Ja, det har ju på sätt och vis varit min poäng hela tiden. Jag ser ingen större principiell skillnad mellan att plåga eller döda en kattunge och en fluga. Argumenten om skillnader i nervsystem ser jag mest som konstruktioner och håller inte ur ett moralfilosofiskt perspektiv. Förlängningen av en sådan diskussion skulle ju tex kunna vara att det är allvarligare att döda en intelligent människa än en gravt utvecklingsstörd och därmed bestraffas hårdare.
Däremot vill jag att människor ska reflektera runt konsekvenserna för alla sina handlingar. Att jag fiskar C&R kanske är något som plågar något tiotal fiskar varje år, men andra handlingar kanske har effekter på tusentals liv. Tex om du köper jordbruksprodukter från det konventionella jordbruket, tex bröd bakat på konventionellt odlat vete, så är du ju indirekt uppdragsgivare för massmord på olika slags skadeinsekter. Tusentals andra exempel finns att gräva ur från snart varje vardagssituation.
Det blir helt omöjligt att överblicka allt. Vi får välja våra fajter helt enkelt. Det enda sättet att inte påverka något negativt är ju att ta ned skylten. Och det är ju ingen särskilt bra lösning.
 
Ja, det har ju på sätt och vis varit min poäng hela tiden. Jag ser ingen större principiell skillnad mellan att plåga eller döda en kattunge och en fluga. Argumenten om skillnader i nervsystem ser jag mest som konstruktioner och håller inte ur ett moralfilosofiskt perspektiv. Förlängningen av en sådan diskussion skulle ju tex kunna vara att det är allvarligare att döda en intelligent människa än en gravt utvecklingsstörd och därmed bestraffas hårdare.
Däremot vill jag att människor ska reflektera runt konsekvenserna för alla sina handlingar. Att jag fiskar C&R kanske är något som plågar något tiotal fiskar varje år, men andra handlingar kanske har effekter på tusentals liv. Tex om du köper jordbruksprodukter från det konventionella jordbruket, tex bröd bakat på konventionellt odlat vete, så är du ju indirekt uppdragsgivare för massmord på olika slags skadeinsekter. Tusentals andra exempel finns att gräva ur från snart varje vardagssituation.
Det blir helt omöjligt att överblicka allt. Vi får välja våra fajter helt enkelt. Det enda sättet att inte påverka något negativt är ju att ta ned skylten. Och det är ju ingen särskilt bra lösning.

Precis Mats. Så är det.

Det skadar inte att nu och då fundera igenom sina val, sitt liv och sin personliga moral lite mer på djupet. Ibland upptäcker man något där som leder till en förändring. Att det sedan inte går att leva efter en strikt princip i verkligheten är en helt annan sak.
 
Där har vi helt olika värderingar. Jag ser inte passivitet och ignorans som några ursäkter för dåliga handlingar. Att vara passiv eller att inte tänka hela vägen fram är ett val vilket i sig är en aktiv handling. Passivitet, dumhet och konformism blir ett sätt att gömma sig, en förhoppning om att slippa ta ställning. Som ett exempel kan jag ta något som berör det vi diskuterat i denna tråd: En person som väljer att inte äta animaliska livsmedel får ofta förklara sitt ställningstagande och "stå till svars för det". En person som väljer att äta animaliska livsmedel behöver nästan aldrig förklara varför han gjort det valet eller stå till svars. Det första alternativet betraktas som en aktiv handling, det andra alternativet betraktas knappt som ett val. Men ingen har kunnat förklara skillnaden för mig ännu.
Som sagt, att välja att inte agera i en situation är också ett sätt att agera. Ett sätt att förenkla och rationalisera bort valsituationer är att blunda och låtsas att de inte finns.



Ja, så är det ju.

Men det betyder inte nödvändigtvis att folk tänker på det sättet :) Majoriteten tror jag tänker och fungerar mer som jag skrev tidigare, även om det du skriver om att det egentligen inte är någon ursäkt är helt korrekt. Verkligheten skiljer sig ofta från det teoretiska idealet, inte minst när det gäller moral.

Jag håller mer eller mindre helt med i det du skriver.
 

Liknande trådar


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.