Att lära sig av dödsolyckor på is

Ja, ikväll var det 4 män i 65-70 års åldern som hade behövt den här kunskapen. De drunknade i en isvak i småland. Hemsk olycka.
www.expressen.se/gt/drunkningslarm-i-sjo-stor-raddningsinsats/

Vilken kunskap de hade och varför de inte tog sig upp vet vi inget om. Därför tycker jag det är felaktigt att säga att de hade behövt kunskapen i den här tråden. De kanske hade den kunskapen eller så kan det vara så att den inte hade hjälp med kunskapen p.g.a. omstädigheterna som rådde.
 
Vilken kunskap de hade och varför de inte tog sig upp vet vi inget om. Därför tycker jag det är felaktigt att säga att de hade behövt kunskapen i den här tråden. De kanske hade den kunskapen eller så kan det vara så att den inte hade hjälp med kunskapen p.g.a. omstädigheterna som rådde.
Så är det. Kunskap är nog bra men aldrig någon garanti för att man ska klara sig. Att ge sig ut på isen är alltid ett risktagande och det även om man är isvan, klok och väl utrustad.
 
Absolut. Det går bara att förebygga så mycket som möjligt. När den riktiga situationen väl uppstår finns det flera faktorer som är svåra att värja sig mot genom utbildning o förebyggande. Exempelvis är issjok tunga o kan orsaka fysisk skada som försvårar självräddning, mm.
 
Vilken kunskap de hade och varför de inte tog sig upp vet vi inget om. Därför tycker jag det är felaktigt att säga att de hade behövt kunskapen i den här tråden. De kanske hade den kunskapen eller så kan det vara så att den inte hade hjälp med kunskapen p.g.a. omstädigheterna som rådde.
Mediarapporteringen anger att en livboj låg i vaken och sådana brukar hänga vid badplatser. Är själv inte helt säker på att jag skulle kunna hantera en livboj på rätt sätt i en stressad situation, trots att jag fått utbildning i livräddning för många år sedan. Utan färsk övning är nog tyvärr den mesta hjälputrustningen svår att använda i stressade situationer.
 

avslutad210712

Gäst
Har inte läst genom tråden så ber om ursäkt om det här blir helt offtopic.

I den lilla byn där jag bor så är de så att de som gått genom isen, oavsett om de klarat sig eller inte, har haft väldigt god kännedom om isförhållandena i normala fall. De har vetat om var de ska undvika och lik förbaskat har det gått genom isen på just de ställena. Övermod eller ej men oftast väldigt oförklarligt.

I år är isarna så dåliga att jag inte ens funderar på att åka skidor annat än på landkallen och ändå ser jag skotrar, skidåkare och promenerare (kallas de så) överallt.

Har pratat med flera som mätt isen och de har varit chockade över hur tunn isen är i år. Varningar hela tiden i lokalmedia men ändå verkar inte folk bry sig.

Om snön kommer innan isen byggt på sig så bygger inte isen speciellt mycket oavsett hur kallt det är.

När jag pendlade till Luleå såg jag folk som satt och pimplade på Kalix älvens is med öppet vatten bara några meter från sig.

Allt går tills det inte går.
 
I den lilla byn där jag bor så är de så att de som gått genom isen, oavsett om de klarat sig eller inte, har haft väldigt god kännedom om isförhållandena i normala fall. De har vetat om var de ska undvika och lik förbaskat har det gått genom isen på just de ställena. Övermod eller ej men oftast väldigt oförklarligt.

Jag tror inte det är övermod utan handlar nog mer om hur vår hjärna fungerar. Vi är oerhört dåliga på att göra korrekta riskbedömningar i realtid. Det ser man inte minst i trafiken.

Folk är övertygade om att de själva resonerar helt logiskt, när de till 90% styrs av sina känslor.

När folk säger "Jag hade koll på isen men gick ändå igenom" så menar de nog snarare "Jag inbillade mig att jag hade koll för annars hade jag fått stanna på land och det ville jag ju inte".

Det jobbiga är att även om man faktiskt är fullt medveten om att man styrs av sina känslor så gör man samma missar. Man inser det inte när det händer, men kanske efteråt (om man vågar erkänna det för sig själv).

Och om man planerar rätt så kan man lägga in "skyddsfunktioner" i hur man gör. T.ex. om 2 personer ska ut på isen så ska man kanske inte stå och diskutera med varandra, för då slutar det med att man blir överens om att isen håller (så man kan ge sig ut). Om man istället bestämmer att bägge först skriver ner sin bedömning (på papper eller antecknar i mobilen) och sen kritiskt granskar varandras bedömningar så är det sannolikt mindre risk att man gör dåliga bedömningar.

Visst, det blir krångligare, men det är helt enkelt så man behöver göra för att eliminera "den mänskliga faktorn".
 

Två till som drunknade igår..
Scrollar ni ner får ni en längre artikeln om olyckan i Sävsjö också. Verkar vara två som fiskat med all rekommenderad säkerhetsutrustning, samt två som förstod att de behövde hjälp och försökte rädda dem.
 
Det finns väl experter här som kan berätta mer hur man gör ? Har ingen erfarenhet själv, men skulle ha kanonkoll på detta innan jag gav mig ut. Ispik för att bedöma tjocklek och bärighet hela tiden, så att man alltid är säker på att det håller, vartefter man färdas. Vad man tycker och tror i förväg spelar ingen roll, man måste väl testa ?!
 
Vi lärde ut övningen till en kompis igår, på samma damm som tidigare övningar. Isen var väldigt tjock men väldigt porös. Och hal som bara den. En av sönerna o jag övade på räddning av annan person men vi ska göra några förbättringar o inget jag kommer att posta än.
Min kompis hade inte sett videon på svenska, vilket jag hade hoppats på för där går vi igenom alla stegen. Så vi gick igenom stegen på väg till dammen. Sen en gång till vid dammen. Han hade lite svårt att ta sig upp, pga d va så halt, men oxå för att han gjorde "fel" med armarna och trots att jag instruerade hela tiden så följde hans hjärna inte mina instruktioner. Mina pojkar o jag hade pratat om att d e så konstigt att hjärnan inte fungerar helt 100 när man hamnar i vattnet, o detta var ett exempel på det.
Det var aldrig någon fara med min kompis, han kom upp efter lite kämpande (under 2 min totaltid i vattnet) o han var väldigt nöjd efteråt.
 
Det här med att man inte fungerar som vanligt i en nödsituation är väldigt vanligt.

Jag kan inte undvika att dra paralleller till TV-serien Naked and afraid (som jag kollar på mest för att observera just detta med hur folk agerar ologiskt i pressade situationer). Jag vet inte hur många gånger det varit deltagare som skrutit med typ att "Jag kan göra upp eld med eldborr på 30 sekunder", och sen tar det likförbannat en vecka innan de lyckas få upp eld. "Det brukar gå, jag fattar inte varför det inte går!"
 
Intressant tråd, det här med att erfaret folk går igenom isen på just de riskabla ställena trots att de vet vart den är svagast fick mig att tänka på vad läkaren sa till min golvläggarkompis som hade råkat såga upp några senor i handen. De flesta liknande skador som läkaren fick in var när patienten gjorde nåt som den visste att den inte borde göra men gjorde ändå. Jag tänker på det hela tiden sen dess när jag snickrar, när man tar en liten genväg och sparar tid men håller handen farligt nära sågen. Och jag vet att jag inte borde men jag gör det ändå. Det går ju alltid bra... tills det inte gör det. Gissar att liknande tankemönster gör att erfaret folk tar större risker på isen trots att de ”vet att de inte borde”.
 
Jag måste nog säga att jag slås lite av hur många dödsfall som verkar ske dessa dagar genom drunkning och kan tänka mig att det också då är väldigt många drunkningstillbud som gått bra också. Känner mig lite grön men tänker lite som med lavinfara - isar ska man ha stor respekt för, speciellt när väder och snö gjort de än mer förrädiska.
 
Liknande trådar

Liknande trådar


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.