Friluftslivet påverkas av sänkt budget: ”Vi är oroliga”

Länsstyrelsernas minskade anslag för skötsel av skyddad natur kommer påverka naturreservat och vandringsleder negativt.

Av: Alicia Schumacher

Foto: Länsstyrelsen Stockholm

Länsstyrelserna har fått mindre pengar att sköta om naturreservat och vandringsleder med. De minskade anslagen kan försämra skicket på landets naturreservat och vandringsleder.

Budgeten för skötsel av värdefull natur har minskat med 931 miljoner kronor i år jämfört med 2022, vilket är en minskning med 45 procent. Neddragningen har lett till att flera av Sveriges länsstyrelser varnat för konsekvenser för friluftslivet, bland annat i Stockholms län och Jämtlands län.

Länsstyrelsen i Stockholms län har år 2023 fått 12,9 miljoner kronor till förvaltning av skyddade områden. Det normala beloppet brukar ligga på 17–18 miljoner kronor, med undantag för de senaste två åren då beloppet varit extra högt på grund av en tillfällig pandemisatsning.

– Det har sjunkit väldigt drastiskt. Det har varit en positiv satsning under två år men de saker som vi har påbörjat för att förbättra för friluftslivet har vi fått lägga på is nu, säger Björn Carlberg, enhetschef på enheten för naturskötsel på Länsstyrelsen Stockholms län.

 I Stockholms län räcker de tilldelade medlen i stort sett bara till löpande åtgärder som betesdrift, slåtter, skötsel av anordningar och personalkostnader. Projekt som att rusta upp parkeringsplatser, rastplatser och stigar kommer inte bli av i år.

– ­Till exempel vid Angarnssjöängens naturreservat behövs upprustning. Det är ett välbesökt reservat och vi kan inte ta emot den mängden besökare som är nu, det blir väldigt rörigt. Vi hade planerat för förbättringar där men det finns inte pengar till det nu, säger Björn Carlberg och fortsätter:

– Med de pengarna som vi fått i år kommer vi inte kunna göra några sådana förbättringar alls. I bästa fall kan vi löpande sköta om servicen men absolut inte höja kvaliteten. Vi är oroliga att det kommer påverka driften.

Besökare till naturreservaten i Stockholms län kommer förmodligen inte märka av några konkreta försämringar i år, men om nedskärningarna fortsätter kommer det påverka skicket på naturreservaten drastiskt.

– Det är en utveckling som man kommer märka kommande år om inte budgeten blir större. Vi kommer inte kunna upprätthålla en bra basnivå ens, till exempel ersätta skyltar och vägvisare som är trasiga. Vi kanske måste avveckla personal också och det känns väldigt, väldigt oroväckande, säger Björn Carlberg.
 Foto: Länsstyrelsen StockholmUpprustningen i Angarnssjöängens naturreservat i Stockholms län måste pausas tills det finns mer pengar. Foto: Länsstyrelsen Stockholm

Flera andra Länsstyrelser vittnar om likande svårigheter. I Jämtlands län har budgeten för skötsel av skyddad natur minskat med nästan 70 procent, från 39 miljoner kronor år 2022 till knappt 13 miljoner kronor år 2023.

– Efter några år av satsningar behöver vi nu helt enkelt göra tuffa prioriteringar inom de ekonomiska ramar vi har genom att se över uppdrag, finansiering och arbetsfördelning, säger Bitti Jonasson, chef för Naturvårdsenheten vid Länsstyrelsen i Jämtlands län.

Påbörjade upprustningsinsatser med nya skyltar och informationstavlor i Sonfjället och Döda fallet kommer att kunna slutföras och den riktade satsningen som finns för fjälleder under 2024 kommer att kunna fortgå. Den minskade budgeten gör dock att inga andra satsningar kommer göras i naturreservaten i Jämtlands län.

– Vårt uppdrag är väldigt praktiskt och hands on när det gäller arbetet med till exempel skötsel av naturreservat och fjälleder, det är synligt för många. Men vi ska göra vårt bästa för att göra kloka prioriteringar nu när pengarna inte räcker för att täcka de behov som finns, säger Bitti Jonasson. 

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2023-04-27 16:57   Bandersson
Några länkar till Naturvårdsverket:
https://www.naturvardsverket.se/om-oss/aktuellt/nyheter-och-pressmeddelanden/2023/januari/arets-fordelning-for-vardefull-natur-klar/
och
https://www.naturvardsverket.se/om-miljoarbetet/uppfoljningar/resultat-av-anslagen-for-vardefull-natur/anslag-for-vardefull-natur/
Knappt 81 procent av anslaget går till markersättningar.
 
Svar 2023-04-28 11:14   fowwe
Siffran 81 procent är intressant, det är en stor andel. Jag läser på Naturvårdsverket: "Den största andelen av anslaget skydd av värdefull natur går till att ersätta markägare när nya naturreservat bildas." Om det nu blir mindre pengar så innebär det säkerligen att färre, i värsta fall inga, nya naturreservat kommer att bildas. Men innebär det också att tidigare naturreservat hotar försvinna? Med andra ord - är ersättningen till markägare alltid en engångsersättning eller är den i vissa fall löpande?
 
Svar 2023-04-28 13:01   Bandersson
I lagrådsremissen från den 3 mars 2022 ”Tydligare bestämmelser om ersättning vid avslag på ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog” står det att läsa:

Om ersättning enligt 19 § har lämnats kan ersättning enligt den paragrafen inte lämnas på nytt för samma del av en fastighet.

Jag vet inte om miljöbalken har ändrats enligt lagrådsremissens förslag än. Men som jag uppfattar det är att den mark där ersättning har utgått kan liknas vid att den är expropierad.

När det gäller naturreservat drogs tilldelningen i budgeten ned med 32%. I Västerbotten hade planerna för bildandet av naturreservat kommit långt innan allt övergavs på grund av neddragningarna. Nu försöker man runda problemet genom att i stället göra en avverkningsanmälan. Får de avslag kan de söka ersättning så staten kommer inte undan.
 
2023-04-28 11:22   fowwe
Jag tolkar nedskärningen som ett minskat intresse för naturens betydelse - både för naturen själv och för den roll den spelar för människans välbefinnande. Det är verkligen oroväckande.
Man kan också fråga sig om nedprioriteringen av värdefull natur i längden kommer medföra en ökad kommersialisering - något som diskuterats här på Utsidans forum tidigare. Alltså att kommersiella aktörer går in med pengar för att skapa leder och sköta underhållet istället för staten. Något som man sedan vill ta betalt av besökarna för.
 
Svar 2023-04-28 14:14   hansnydahl
Borde inte Allemansrätten hindra avgifter för besök i naturreservat? Möjligen kan man ta betalt för nyttjande av iordningställda rastplatser om det är praktiskt möjligt.
 
Svar 2023-04-28 17:09   fowwe
Det var denna tråd jag tänkte på när det gäller sådana frågeställningar: https://www.utsidan.se/forum/threads/ett-hot-mot-allemansraetten-igen.92664/
Att försöka ta betalt för besök i ett genomsnittligt naturreservat tror jag inte kommer ske. Men om de statliga stöden för naturområden fortsätter minska så kan ju ansvariga förvaltare tvingas hitta på sätt att ta betalt. Först kanske för parkeringsplatser, sedan för annat också. Jag var nyss i Lettland och där var det P-avgift på flera ställen mitt ute på vischan när man besökte populära naturreservat.
 

Läs mer

Efter långa diskussioner kring ämnet avgifter och allemansrätt kommer här en sammanfattning av tråden och även en omröstning. Vad tycker du i frågan?

Att bygga broar

Common Values United jobbar för att öppna upp den svenska naturen för "barn från tredje kulturen". 7 kommentarer
Tävla om ett exemplar av ”Barnens fjällbok – En handbok för unga fjällvandrare”.
Glaciärvandring, klättring och balansgång längs en smal kam. Att ta sig till Sveriges två högsta toppar är inget för den höjdrädda. 4 kommentarer
Föreningen Hej främling och STF arrangerade förra helgen en fjällvandring för att ge fler möjlighet att må bra och hitta nya vänner.