Här skriver jag ner en del tankar och funderingar kring livet på landet och utflykter till naturen.

Jag är i grunden biolog och allt som har med naturen att göra ger mig kraft. Det finns mycket man vill göra men ack så lite tid.Kajakpaddling är det jag främst ägnar mig åt. Skidåkning på längden och utför är också riktigt skönt och roligt. Här kan man ju skriva hur mycket som helst. Om någon orkat läsa och känner för att hitta på något så hör gärna av er.

Användarnamn: josah

Intressen: Fågelskådning, Fiske, Vandring, Litteratur, Navigering, Bär & svamp, Paddling, Foto, Utförsåkning, Tycker om att fotografera, måla och meditera.

Mer på profilsidan


En dagstur på havet.

Vaknade strax före fem på morgonen, vet inte varför? Misstänker att det var för att jag kvällen innan packat bilen och lagt upp kajaken på taket för att åka till Marstrand. Tog det dock väldigt lugnt och mediterade en halvtimma, eller vad man ska kalla mina försök att tygla tankarna!? Stundvis går det ganska bra, får nog fortsätta att öva. 

Kom iväg runt halv åtta och en timma senare låg kajaken i vattnet. Turen gick från en vik på Koön, medsols runt till Marstrandsön. Första delen var lugn och trevlig, men en bit innan Albrektssunds kanal gungade det ganska bra. Ingen fara, men det skvalpade en del av de naturliga vågorna och alla båtar kors och tvärs. 

Tog en paus strax innan Marstrandsön, det blev några bitar fett rökt fläsk, ett par koppar kaffe och nån slags vaniljbulle. Bästa fiket i trakten gissar jag!? 

Efter fikat gled jag genom södra inloppet till Marstrand, betraktade alla båtar som låg förtöjda där. En del var helt normala, eller vad man ska säga, och en del var enorma och påkostade. En stilla tanke, vem äger en sån båt? Sen tänkte jag bara: Än sen, jag har min kajak och upplever det jag möter och mitt ego behöver inte mer...eller mer? Man kan inte få mer!  

När jag går ut i det norra inloppet skvalpar det rejält och jag tänker att jag nog inte ska gå för nära bränningarna mot klipporna. Ganska snart inser jag att det är rejäl sjö, inte så att vågorna bryter. Det är snarare dyningar som är upp mot en och en halvmeter. Nu åker jag berg-o-dalbana med kajaken. Det är nog det svåraste förhållandet jag hittills mött och en viss oro infinner sig. Snart märker jag att kontrollen är helt ok i vågorna och det blir nån slags skräckblandat förtjusning i paddlingen.

Snart är jag förbi det gungande havet och vattnet ligger stilla, skönt. Nu går jag genom ett nålsöga mellan två öar och runt udden som lämnades i morse, fast från andra hållet. Tillbaka efter en underbar tur! Snart ska det paddlas igen...undrar vart det blir? 

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?

Läs mer i bloggen

På senare tid...

Det var ett bra tag sedan jag skrev ner något om mitt uteliv. Nu känner jag att det är dags igen, det har ju hänt lite och det är något meditativt med att föra journal. Varför inte göra det i bloggformat? Det börjar med att jag för drygt två år sedan skaffade en kompis, en Staffordshire bullterrier som heter Charlie.

Mörkt

Skön tur...igen.

Tog en dagstur i hemmavatten, Billdal. Det var där man började paddla och vattnen är ganska kända. Fast jag har inte lyckats lära mig namnen på öar och holmar ännu. Spelar egentligen mindre roll, har mina egna associationer till olika platser. På något sätt så föredrar jag också att mest driva omkring och sätta mig på en klippa utan att fundera så mycket på vart den är eller vad den heter. 


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.