Vi var fem personer som körde till en parkeringsficka söder om Ånnsjön. Därifrån skidade vi upp mot fjället Stråten. Där hade jag inte varit tidigare, så spännande. Och det var också en ny konstellation av turvänner. Så mycket nytt idag. 

Vi började skida på en översnöad väg. Massor med älgspår på vägen.

Två av turkompisarna (Wolfgang och Solveig) hade gjort denna tur tidigare och visade bästa vägen. Så efter ett tag på vägen vek vi av ut på myrar och genom små skogsområden. Det var ganska kallt i vinden och vi hade motvind.

Vi skidade upp på kalfjället i motvinden. Väldigt lite snö på marken och den som fanns var mycket vindpåverkad eller isig.

När vi var framme vid fjället Stråtens fot delade vi upp oss. Jag och Peter skidade upp på toppen medan de andra åkte mot bilen via Västerån.

Det var svårt före uppför: antingen halt och isigt eller hårda snöformationer. Högst upp var det stenigt. Men upp kom vi.

Vi skidade nerför fjället mot Västeråns dalgång. I början på antingen isigt underlag eller hårda snödrivor. Vi skidade oftast i sidovind eller motvind, för att det inte skulle gå för snabbt.

Vi kom ner till Västeråns dalgång som vi fått instruktioner om att följa nerströms. 

Till början var underlaget ojämnt men blev allt bättre. 

Vi kom på våra vänners skidspår efter ett tag. Kul att följa dem nerströms förbi öppet vatten och över snöbryggor. Kändes äventyrligt och kul.

Vi tog en fikapaus med utsikt över Ånnsjön.

Spåret ledde oss sedan förbi en kanjon genom björkskog med pudersnö. Kul åkning!

Vid ett lite öppnare åparti vek spåren in i skogen och över myrar. Till vägen vi skidat på i början. Mängder av älg- eller renspår på vägen. Vi skidade förbi ett stort stenbrott och ner mot bilen.

Det blev en kul tur i nytt område och med flera överraskningar, som den fina åsträckan.