Hej! Annonser är vår inkomstkälla för att kunna driva Utsidan.
Om du inte vill slå av annonsblockering kan du istället stödja oss genom att
teckna ett Plusmedlemskap -
då kan du dölja alla annonser och slipper denna text!
Har tidigare bott i Uppsala, Lund, Malung och lite utomlands. Jobbar med naturvägledning. Utbildad naturguide på flera sätt och är aktiv som sådan ibland också.
Bilder, filmer och text från min turer lägger jag i min blogg https://www.utsidan.se/blogs/pers-turer/240321-0401-skidtur-fran-kvikkjokk-till.htm eller på www.facebook.com/per.sonnvik/photos_albums
En lagom lång och fin tur på Ottfjället. Nytt för oss var att vi utgick från Östra Vålådalen.
Vi utgick från Östra Vålådalen, vilket vi inte gjort tidigare. Kallt vid starten: ca 26 minus.
22 km och 898 höjdmeter
Vi följde kryssled upp mot östra toppen. Först upp lite längs ett pistat skidspår sedan in på ett skoterspår som övergick i ett skidspår. Genom fin skog.
Ottjället i gryningsljus skymtar mellan träden.När vi kom upp i solen kändes det inte så kallt längre. Dags för stighudar på skidorna här.
Vindstilla, sol och pudersnö. Med jättefin utsikt. Kan det bli så mycket bättre?
När vi kom upp på de lite mer vindexponerade områdena fanns det nästan ingen pudersnö. Allt vitt var antingen is eller vindpackad snö.
Vi fortsatte uppe längs leden upp mot östra toppen.
Även järven hade varit uppe på toppen.Iskonst på ledkryssEn rökmaskin. Nere i dalen kom all rök från en skorsten. Kylan gjorde så att röken inte steg uppåt utan blev till ett dimmlock i dalgången.På östra toppen. Betydligt varmare än nere i dalen. Ca 10 grader varmare.
Efter Östtoppen skidade vi lite nerför västerut på den hårt packade snön till ett lämpligt lunchställe. Sol och inte mycket vind ville vi ha.
Vi såg många sådana här stora vindpackade drivor.
Lunch i sol och nästan vindstilla.Det fanns nästan ingen slät snöyta på kalfjället. Antingen isiga ytor eller hårda smala snödrivor. Så man fick ha styr på skidorna.Vi passerade vindskyddet vid den västra toppen. Fint läge!
Från vindskyddet rundade vi den västra toppen på ungefär samma höjd för att komma tillbaka till våra tidigare spår.
På den västra sidan av fjället fanns knappt något snö. Mycket sten och is.
Snart tillbaka i våra tidigare spår. Östtoppen i sikte.De här drivorna är ca halv meter höga. Fina men får se till så man faller när man passerar dem.
När vi kom ner till våra spår där det fanns mjuk snö blev det en jättefin och avslappnad nerfart. Vi stod och gled neråt i våra spår. Staka behövde man göra ibland. Skymningsljus och pudersnö i en jättefin skog. En skön avslutning på en fin tur.
När vi kom tillbaka till bilen var det ungefär lika kallt där som på morgonen, ca -24 grader.
Läs mer i bloggen
På små och stora öar i Värmdö kommun 260522-24
Jag fick tre fina försommardagar i Stockholms skärgård. På jobb och fritid. På Långviksskär, Bullerö och Runmarö.
Tysjöarna är ju häftiga. Grunda och vita av kalk. För tio år sedan höjdes vattennivån för att gynna fisk. Snart ska de sänkas för åter bli bra för fågellivet.
Att säga farväl till ett landskap
Ibland slår det mig när jag betraktar ett fotografi: det är som att titta in i en spegel. Man söker inte bara ...
2 kommentarer
I början av sommaren 2024 så satt jag och funderade för mig själv att det vore kul med att få göra en vandring under sommaren eller hösten. Jag hade ...
1 kommentar
Det börjar alltid med en karta. Eller i det här fallet en tumme som scrollar förbi ett foto på Instagram av ett turkosblått vatten omgett av klippor ...
2 kommentarer
Jag gjorde min första vintertur på 10 år genom Sareks södra gränstrakter mellan den 27:e mars och 5:e april. Den var tänkt att gå genom Änok, ...
5 kommentarer
Kan du verkligen se en elftedel av Sverige från Kebnekaise? Det låter imponerande – men är det sant? Jag testade påståendet, från svenska fjäll till ...
