Idag blev det en improviserad korttur hemmavid. Eller i grannkommunen i alla fall. Fast ska man vara riktigt kinkig är det grannkommunens grannkommun.

I vilket fall så är det att räkna som hemma. Såsom i motsats till långt borta. Friluftsliv behöver ju inte vara så komplicerat och storartat alltid. Någon skrev här på Utsidan om att hitta storheten i det lilla.

Man behöver ju inte planera veckor i förväg, åka långt eller ha en massa avanserad utrustning för att få upplevelser. Det är ju bara att packa det mest nödvändiga i ryggan och ge sig av.

Två varmakoppen och två mackor. Tält, sovsäck och liggunderlag. En och en halv liter vatten. Kök. Och lite torkat renkött. Mer behöver man knappast för en kväll och en morgon i skogen. 

Sen får man ligga och stirra i elden och lyssna till vindens sus. Mörkret är kompakt. 

Ovan trädkronorna tindrar stjärnorna. Det är fortfarande varmt på kvällen, men det är friskt och klart. Hösten har nog faktiskt kommit. Hösten är en bra tid för att gå på tur. För att upptäcka storheten i det lilla. Eller i alla fall storheten i grannkommunen. 

God tur i höstmörkret!