23.11.
Snön som legat på marken ett par dagar den här veckan har nu regnat bort. Åkrarna ligger igen blottade runt utsiktsstenen där jag sitter med 180 graders panoramautsikt. Koncentrationslägervisan Die Moorsoldaten passar bra in på stämningen: "Fågelsång livar inte upp oss/ Ekarna står kala och krokiga." Jag har den sydliga vinden i ryggen. På väg hit var ett par steglitsar de enda färgklickarna vid Holms väg. Nu kommer ett par korpar, följda av många fler, farande från öster. De flyger över träsket ljudligt kraxande. Kanske det finns något kadaver någonstans i närheten. Två änder drar förbi. Den tunna nyisen som bildats längs stränderna i träsket hörs krasa i vinden. Man kunde förväxla ljudet med fågelläten. Jag spanar ut över träskets södra del och ser att det mesta längs stranden är is. Nu hörs sångsvanarna ropa i söder. Kajor "kja-ar" på nära håll. Gulsparvstjatter i luften. Det är en dag när solen helst ligger kvar bakom molnbankarna.




