Korvgrillning vid vindskydd, en promenad i naturreservaten jag har turen att ha om knuten, närnaturvandringar i Kilsbergen, fjällturer i Sverige och Norge. Naturupplevelserna kommer i många former och jag gillar dem, jag och min familj. Jag söker naturnärhet och upplevelser framför mil och rekord, jag fotar, filmar och skriver gärna, jag längtar för det mesta ut igen och jag gillar väder!
Användarnamn: SejrlaIntressen: Friluftsmat, Vandring, Turskidåkning, Bär & svamp, Orientering, Foto
Nymornade fjärilar, fornborg och en dag själv i Kilsbergskogarna
Ibland har man planer. Och så går det inte som planerat. Dags för omplanering alltså. Jag brukar tänka på den här bilden när det händer.
Angsjöleden på gångavstånd
Lyckligt lottad är jag, som har en vandringsled på gångavstånd. Inte bara som ordvits utan bokstavligt. I dagens vårsol blev det en runda runt Angsjön på Angsjöleden (ca 8km). Av någon anledning har jag en förkärlek att gå leder ”baklänges”. Så även idag när varvet runt sjön gicks medsols. Men det går ju bra det också. Ledmarkeringarnas baksida visade vägen.
Den här tiden på året tycker jag det är svårt att veta vilka skodon och kläder som krävs. När vår trädgård badar i varm vårsol är det inte ovanligt att skogsstigarna i Kilsbergen bjuder på snö. Men idag var det obefogad oro. Gumman tö hade gjort sitt och leden var mestadels torr (eller spångad).
Promenaden – friluftsliv eller inte?
Ja jag har ju redan avslöjat mig i titeln vad jag tänkte skriva om. Inget click-bait här inte. Vilket passar rätt bra ihop med den lite styvmoderligt behandlade promenaden. Den drar inte så mycket publik jämfört med storvulna, exotiska platser och planer. Den bara finns där, i närheten, när man får tid och ork.
Idag hade jag mycket att tänka på. Samtidigt som huvudvärken dunkade och jag inte orkade någonting. Tankarna bara trasslade till sig. Surfade fram en serie på netflix, plöjde igenom några avsnitt. Till slut masade jag mig upp och ut. För jag vet ju att bara jag släpar mig utanför dörren så mår jag bättre.
Bland grytorna vid Sveafallen - med vintern i ryggen och våren i ansiktet
Idag hittade vi 23 av de ca 200 jättegrytor som finns i naturreservatet Sveafallen. Många gömde sig nog under is och ett tunt snötäcke. Andra bortom stigarna vi gick. Men vi var nöjda med vår jättegrytsskörd.
3 turer 3 personer del 2 – Ugglehöjden (eller?), Kilsbergen
November. Jag försöker alltid se saker från den ljusa sidan. Livet blir roligare så. Men jag måste erkänna att november ger mig en rejäl utmaning där. Det gråa. De eviga regnen. Mittemellankänslan. Mörkret som kryper in i dagarna och huvudet. En sådan dag hade jag och sonen bestämt oss för att komma ut på en tur. Måste jag säga att det var segt? Från bådas sida.
Trots detta ställde sig Ludvig (10år), på morgonen och bakade muffins, medan jag tog en bokad sväng till tandläkaren. Tänk att han blivit så stor nu, att han slänger ihop muffins lite sådär!
