Lista senaste kommentarer från alla
|
Artikel/Blogg: Tallbiten - höstens fågelsnackis |
2019-11-10 09:17
från
Swift
: Under alla års fjällturer har jag bara stött på tallbit en gång, för ca 10 år sen, i september månad. Vi gick upp längs Sjábttjakjågåsj strax norr om Pårtestugan och fick då se ett par födosöka i en låg gran. Men oftast lämnar jag barrskogen tidigt, och i många fall ingår den inte alls i turen. Tyvärr, får jag säga, för förfjällsterrängen har mycket att erbjuda. Jag läste nyligen Åke Aronsons bok Det glömda Laponia: Ödemarksskogar kring Stora Lulevatten. Den inspirerar till fler besök i barrskkogen! |
|
|
Artikel/Blogg: Tallbiten - höstens fågelsnackis |
2019-11-09 15:34
från
Bandersson
: Tallbiten är intressant. Jag är ju ingen ornitolog utan tittar bara på eventuella rödlistningar och statistik. För snart sex år sedan skrev du ”Vanliga fjällfåglar minskar i antal” här på utsidan. Den rapporten handlade om fåglar i fjällregionen och det var en dyster läsning. Tallbiten är vad jag förstår inte alls bunden till denna region men den kan eller ska finnas även där om nu Kvikkjokk kan räknas dit. Observationerna av Tallbiten uppvisar en mycket stor variation i Sverige precis det vi ser just nu med en ”invasion” åtminstone i södra Sverige (se exempelvis statistiken på Artportalen under de senaste 45 åren). Fågeln har också gått från rödlistad till livskraftig under det senaste decenniet. På BirdLife - https://birdlife.se/tallbit-och-lappmes-kan-snart-vara-utrotade-nedanfor-fjallskogarna/- står att läsa att Tallbit snart kan vara utrotad nedanför fjällskogarna (från 4 juni 2019). Hans, hur ligger det till? Är det så enkelt att vi helt enkelt inte har ett bra underlag för att bedöma hur livskraftig Tallbitspopulationen är? Och att ha en Tallbit i handen i Lund kanske inte är en bra indikation på om arten är hotat. För mig är det mer oroväckande att du så sällan har träffat på denna lilla ”dumsnut” på dina vandringar i Kvikkjokk och Sarek. Och är det någon som har ögon för denna lilla vän så är det väl du. Så vad tänker du om detta? Björn |
|
|
Artikel/Blogg: Sothöna till middag? |
2019-10-22 21:35
från
Skogstoka
: Verkligen intressant och spännande att få läsa om det actionfyllda livet i Krankesjön. Dessutom riktigt häftiga bilder. Tack! |
|
|
Artikel/Blogg: Sothöna till middag? |
2019-10-21 21:20
från
ulindh
: Spännande och dramatiskt att få vara med om! Svanen ser ut att vara helt lugn och trygg, de är väl för svåra för en havsörn? |
|
|
Artikel/Blogg: Sothöna till middag? |
2019-10-20 16:44
från
OBD
: ""Frågan är om skarvarna i sin tur kommer "utveckla" en strategi att skydda sig. Dvs att de med ett visst beteende kommer att få en fördel och överleva bättre."" Ja, det är nog ganska troligt. |
|
|
Artikel/Blogg: Sothöna till middag? |
2019-10-20 13:40
från
OBD
: Vad kul att du fångade "anfallet" med kameran! Jag undrar om det är en vanlig strategi även bland andra djur, att gå ihop till en tätare flock. Jag noterade samma sak när de två järvarna jag såg på Vallevarre luffsade uppför sluttningen. Då gick två grupper av renar, och några utanför de två grupperna, ihop till en större och markant tätare grupp. Beträffande Havsörn och Skarv förmodar jag att du läst att Skarvpopulationen på vissa ställen minskat betydligt därför att Havsörnen "lärt sig" att jaga Skarv. Se : https://www.natursidan.se/nyheter/havsornar-tar-allt-fler-skarvar/ |
|
|
Artikel/Blogg: Pegelleden till Pårtetjåkkå observatorium |
2019-10-20 11:49
från
hansnydahl
: Intressant och detaljerad beskrivning av en "led" med historiska anor. Den är även till hjälp för dem - som likt mig - ännu inte varit upp på berget. |
|
|
Artikel/Blogg: Sothöna till middag? |
2019-10-20 01:42
från
Askan
: Wow vad häftigt att få se detta! |
|
|
Artikel/Blogg: Sothöna till middag? |
2019-10-20 01:05
från
Sejrla
: Vilket dramatiskt skådespel att få vara vittne till! Jag fascineras gång på gång över naturen och vad som händer i den. Det började som barn och slutar nog aldrig :-) |
|
|
Artikel/Blogg: Pegelleden till Pårtetjåkkå observatorium |
2019-10-17 17:07
från
thureb
: Mkt intressant. Har velat gå upp där men haft dåligt väder. Claes Grundsten beskriver målande Pårteglaciärens femfingrade topografi. Skall försöka komma ihåg att leta efter din kartskiss för att kunna utnyttja "Pegelleden" om och när jag har tillfälle att gå upp där. |
|
|
Artikel/Blogg: Pegelleden till Pårtetjåkkå observatorium |
2019-10-17 13:24
från
Bandersson
: Är det inte lämpligt att du tar på dig att kartlägga Pegelleden från Pårek till observatoriet i detalj? Med GPS och annat så som du redovisade Präststigen? Fotot ”Vy mot sadelpunkten” är hisnande. Visst kan du lägga upp en högupplöst bild på utsidans "bilder"? Björn |
|
|
Artikel/Blogg: Pegelleden till Pårtetjåkkå observatorium |
2019-10-17 12:03
från
scandiaca
: För två år sen följde jag ganska exakt denna pegelled, mig själv ovetande, upp till observatoriet och toppen. Till skillnad från er hade jag dock ett helt oförskämt fint väder. Jag ångrar bara i efterhand att jag inte tog chansen att tälta där uppe. |
|
|
Artikel/Blogg: Pegelleden till Pårtetjåkkå observatorium |
2019-10-17 11:41
från
OBD
: Intressant läsning. Är det oftast dimma uppe vid observatoriet? :-) Jag var där 2013 i dimma och duggregn. Såg tyvärr inga rester av peglarna. Och dimman gjorde att vi inte såg något av glaciären heller. Men vi hade en något kortare anmarsch eftersom vi tältade i närheten av Sähkokjåhkå nästan rakt väster om höjden 1332. |
|
|
Artikel/Blogg: Till Alkavare via Präststigen (3) |
2019-09-23 20:07
från
silkes
: Tack för dina spännande artiklar om Präststigen. Är sträckningen om sjön Vássjájávrátja fortfarande oklar? Jag har vandra from Alkavare till Kvikkjokk in sommar. Vid den lilla sjön söder om Vássjájávrátja där finds en gammal rösning. I omedelbar närhet finns två andra rösningar. GPS-koordinater och foton finns i den uppladdade kmz-google-earth-filen: http://www.silke-in-europa.de/download/steinm-waypoints.kmz Hälsningar från Zürich, Silke |
|
|
Artikel/Blogg: Vandring på Rapadalens norra sida – några synpunkter och råd |
2019-08-23 12:27
från
exposedpaths
: Vi hade en fem-tält-festival ovanför Spökstenen :) Det är ett populärt och vackert ställe särskilt om du vill vila före / efter Snavvavagge... (Om du vill se några foton från Spöksten-lägret, kolla min blogg i min profil.) |
|
|
Artikel/Blogg: Vandring på Rapadalens norra sida – några synpunkter och råd |
2019-08-22 22:13
från
Elvah
: Instämmer, har också haft oerhörd nytta av dina artiklar Hans! Det är väldigt värdefullt med detaljerad info om möjliga svårigheter och alternativ. Sitter just nu på tåget hem efter att bl a ha vandrat nedre stigen i Rapadalen. (Är förstås helt mållös och kan knappt sätta ord på den fantastiska upplevelsen än.) Det rådde denna gång goda förhållanden antar jag, men en trygghet att redan känna terrängen på förhand trots att man aldrig varit där, i synnerhet när man vandrar ensam. Dessutom berättar du både informativt och intressant, UTAN att spoila för mycket. Man vill ju ha det mesta kvar att upptäcka också. Mycket positivt, samtidigt är det så dubbelt, för varje ord vi skriver gör vi platser mer tillgängliga för andra... Precis som någon skriver i kommentarerna, gäller det ju att inte följa råd allt för väl om man vill undvika träffa andra. Mötte inte en själ under mina 2 dagar nere i Rapadalen, men i och kring Snávvávagge mötte jag hela 12 par vandrare (rena Kungsleden!) - ALLA dessa skulle upp höga vägen i Rapadalen!!! (Dessutom var tältplatsen som du rekommenderar ovanför spökstenen upptagen! #@&%#!!) Dagen efter traskade jag i ösregn och mot forumets inrådan rakt ner i träsken på Pielaslätten i ren protest. Där mötte jag ingen. ;-) |
|
|
Artikel/Blogg: Vandring på Rapadalens norra sida – några synpunkter och råd |
2019-08-12 07:04
från
exposedpaths
: Tack for det här artikel! Jag gick Rapadalen höga vägen för en vecka sedan och det gick mycke smidigt. Jag tog vägen norr om toppen 1214 som var lätt och lugnt att gå. Delvis snö. Vägen runt Gierdogiesjtjåhkkå var också lätt att hitta i ca 1230 meters höjd och hade fin utsikt vid Nammasj. Den svåraste delen var nedstigningen till platån väster om Skierffe, men även det var bara vanliga stenar. BTW den raka "gröna" leden upp till höga vägen är väldigt enkel att gå men ansträngende förstås. Många vandrare har använt den. Det går mestadels precis bredvid bäcken så lätt att hitta. (translated with google) |
|
|
Artikel/Blogg: En (s)vindlande färd mot Jiegnáffos topp |
2019-08-07 15:32
från
Celeste_26
: Tack Hans för ännu en artikel som är både spännande och matnyttig. Den var ovärderlig för min tur på Jiegnaffo den 27 juli. Nu gick jag till toppen 1836 från öster och ned samma väg utan besvär, vilket inte blivit valet utan denna läsning. Hade heller knappast givit mig på detta ensam. Visserligen var det perfekta förhållanden (förutom värmen) men några egentliga svårigheter bjöd turen inte på. Bara vägvalet på slutet krävde lite egna funderingar. För den som är intresserad kan jag tipsa om ett par lägerplatser som är goda utgångspunkter för att nå Jiegnaffo från öster. |
|
|
Artikel/Blogg: Karta Sarek 1:50 000 - en recension |
2019-05-23 16:14
från
snurte
: Jag lydde ditt råd här och beställde kartan direkt från Calazo. De har mycket riktigt uppdaterat flera av de saker du påpekar. Stigen till Alkavare kapell och från Alep Vássjájågåsj förbi renvaktarstugan upp för sluttning mot Lulep Vássjájågåsj är nu utritade. Det finns också stig markerat över Sähkok, men jag vet inte om det är exakt den som renskötarna kryssmarkerat. Tror jag kommer bli mycket nöjd med kartan. Förhoppningsvis kommer den till användning i sommar. Tack för ett mycket läsvärt och intressant inlägg! |
|
|
Artikel/Blogg: Skidtur i lömskt vårvinterväder (2) |
2019-05-20 12:04
från
ricke
: En både väldigt intressant och roligt skriven berättelse. Tack för att du delat med dig samt önskar er lycka till på framtida skidfärder. |
|
|
Artikel/Blogg: Skidtur i lömskt vårvinterväder (2) |
2019-05-17 07:27
från
hansnydahl
: Visst är det stormlinorna som betyder mest i mycket hård vind. Jag blev inte utsatt för stormvindar under min tur så jag kan inte säga hur mycket dubbla stänger skulle betyda, men tältet blev betydligt bättre spänt med i stort sett ingen lös tältväv som vinden kunde ta tag i. Men ett tält med korsande stänger - typ Hilleberg Tarra - som som dessutom stagar varandra är ju mindre känsligt för ändringar i vindriktning, jämfört med ett tunneltält. Men det är ju inget tält man vill bära med sig på sommaren med sina 4,3 kg. Att söka skydd är ju alltid bästa lösningen, oavsett hur starkt tältet är. |
|
|
Artikel/Blogg: Skidtur i lömskt vårvinterväder (2) |
2019-05-16 17:24
från
smux
: Linornas infästning mot stångkanalerna på Hillebergs tält känner jag mig inte så orolig för. Det är en gedigen kontruktion med flätade band och dubbla sömmar(fästpunkter), dessutom två fästpunkter per sida och stångkanal. Jämfört med andra tält jag äger, ägt eller sett är HB's konstruktion mycket genomtänkt. Jag har även noterat att de uppgraderat från 2mm linor till 3mm linor även på tälten i den röda serien som extra säkerhet. Men som sagt när stormen sliter tag i ett flera kvadratmeter stort tält på kalfjället är det stora krafter det handlar om, och då är det svårt att känna sig helt trygg oavsett utrustning och förberedelser... |
|
|
Artikel/Blogg: Skidtur i lömskt vårvinterväder (2) |
2019-05-16 05:54
från
hansnydahl
: Intressant, engagerande och informativ läsning. Speciellt för sådana som mig med mycket liten erfarenhet av vinterturer - har endast varit på en 6 dagar lång tur i tält och det var i mitten av april. Jag hade då med mig dubbla stänger och hade ett Hilleberg Keron 4 GT tält. Det blev en helt annan stadga i tältet med dubbla stänger och tältduken fladdrar inte så mycket i vinden som när man bara har en stång per kanal. Men jag använde dubbla stänger bara en natt då vinden nog aldrig var över 10 till 12 m/s under den turen. Jag hade också Hillebergs stora snöpinnar som jag grävde ner omsorgsfullt - linorna hade nog gått av snarare än att pinnarna åkt upp ur snön. Jag blev därför förvånad över att er nedgrävda skida åkte upp ur snön. Även jag förvånades över hur många olika sorters snö som fanns. En natt tältade jag på stenhård packad pudersnö - det var inte skare utan mer som en träfiberskiva. Omöjligt att gräva ner pinnarna så jag fick slå ner dem på samma sätt som på sommarturer, vilket inte heller det var lätt. Det vore intressant att veta om risken för stormvindar är större i slutet av mars - den tid ni nu valt vid flera av era vinterturer - jämfört med andra halvan av april då nätterna är betydligt kortare? Det borde finnas statistik över sådant. Det går visserligen att ladda ner historiska väderdata från SMHI för nästan alla väderstationer, men det är ju ett visst jobb att analysera det och man har ju ändå inga garantier att slippa stormvindar - bara eventuellt en lägre chans. Kanske något för din kompis, professorn :-) |
|
|
Artikel/Blogg: Skidtur i lömskt vårvinterväder (2) |
2019-05-15 08:47
från
undvall
: Trevlig läsning som vanligt. Det var ju skönt att ni fick ett gäng fina dagar i slutet i alla fall! Gjorde precis samma tur fast år andra hållet för 3 år sedan med min då 1 åriga lilla grabb i pulkan. Och vi upplevde samma totalt urusla väderprognoser, fast åt andra hållet. SMHI påstod timme ut och timme in att blåst och snö var precis runt hörnet, men himlen förblev envist blå. Det där med klabbföre är ett rent elände. och det finns knappt något att göra på tur. Är det ny kramsnö krävs det i princip helt nyvallade eller nysicklade skidor för att snön inte ska fastna. Har man haft stighudar på så blir det för det mesta lite limrester på belaget vilket gör situationen ännu värre. Vad det gäller avsaknaden av kryss mellan Vakkatovare och Teusajaure tror jag att du har rätt i att det beror på att leden går genom Stora Sjöfallets nationalpark. Och även om det hade förbättrat säkerheten med kryss tycker jag personligen att fjället är finare utan dom. Och det är ju möjligt (om än klart längre) att skida ner till Stora Sjöfallet om vädret är dåligt. Vad det gäller skaklar/drag tänker jag än en gång slå ett slag för ett par gamla hederliga bambu/rotting skaklar. Sådana som var standard till pulkor förr i tiden. En bra bambuskakel är helt överlägsen dom i glasfiber, framför allt då de är mycket styvare. Går ofta att hitta begagnade sådana. / Stefan |
|
|
Artikel/Blogg: Skidtur i lömskt vårvinterväder (2) |
2019-05-14 23:51
från
Sejrla
: Så underhållande läsning. Dina beskrivningar ger genklang och jag kan nästa känna vinden vina här i vardagsrummets värme. Så skönt att det blev lite guldkornsdagar till slut. Vintern är vacker men lynnig i fjällen |
|
|
Artikel/Blogg: Skidtur i lömskt vårvinterväder (2) |
2019-05-14 19:48
från
smux
: Jag följer med spänning, fascination och viss mån av fasa era vinteräventyr, och det verkar nästan oundvikligt att kung Bore försöker utmana er varje gång. Ni har inte testat med dubbla 10 mm stänger i varje stångkanal som extra säkerhet, då det sista man vill uppleva under dessa omständigheter är att tältet sviker? Dubbla stänger ökar ju böjmotståndet rejält och den extra vikten spelar ju mindre roll i en pulka. |
|
|
Artikel/Blogg: Skidtur i lömskt vårvinterväder (2) |
2019-05-14 18:47
från
annakari
: Som jag har längtat att få höra hur det gick. Alltid lika intressant att följa dina färder o läsa om dina erfarenheter från turen. Med tanke på din beskrivning om att ni sov med kläderna på, Hörde från en fjällräv att när man ligger i tält när det stormar ska man vara fullt påklädd i fall tältet blåser sönder o allt blåst bort. Tack Hans! |
|
|
Artikel/Blogg: Skidtur i lömskt vårvinterväder (2) |
2019-05-14 16:57
från
OBD
: Väldigt trevlig läsning. Vikten av att ha staglinorna så långa som möjligt har du illustrerat väldigt tydligt. Att ha linorna så långa som möjligt påpekas också i Hillebergs instruktioner. Din berättelse illustrerar även på ett utmärkt sätt hur vädret kan skifta snabbt. Vissa av bilderna är fattiga på kontraster och då är det ändå som du påpekar mer kontrast i bilderna än det var i verkligheten. Tufft att trots busvädret gå ut för att fotografera. Och när vädret är bättre så gör du det med akrobatik. :-) Tur att varken du eller kameran blev skadade. |
|
|
Artikel/Blogg: Skidtur i lömskt vårvinterväder (1) |
2019-05-06 05:59
från
hansnydahl
: Jag skrev "låna" - inte "stjäla". Men du får nog vara lite innovativ och hävda att du gör en vetenskaplig studie: "Shamanism, weather patterns and reindeer herding", till exempel. :-) (Etnografiska museet redan återfört sina samiska samlingar till museet Ájtte i Jokkmokk.) |
|
|
Artikel/Blogg: Skidtur i lömskt vårvinterväder (1) |
2019-05-05 05:38
från
hansnydahl
: Underhållande skrivet även om det känns hårt att ni ska drabbas av stormvindar och blötväder ännu en gång. Jag läste om er tidigare tur med 4 dagars "inblåsning" i tält. Ni var väl i närheten av Kebnekajse fjällstation även den gången om jag inte missminner mig - kanske dags att välja andra resmål :-) Eller så får ni väl låna en av de beslagtagna trolltrummorna på Nordiska museet för att komplettera bönerna med. Ser fram emot fortsättningen. |
|
