Lista senaste kommentarer från alla
Artikel/Blogg: Norra Mora vildmark |
2025-07-04 09:13
från
Anders_sthlm
: Hej. Jag kan bara instämma i lovorden som ovanstående ger. Det här är ju en ovanlig och annorlunda utflykt i ett område som jag i alla fall inte vet vidare mycket om. Men, du har måste jag säga, ett ovanligt skarpt öga och har ett mycket observant öga för att alltid kunna sätta fokus på innehållet du alltid behandlar i dina texter, och det är också en ovanlig gåva vad det verkar. Du är en duktig fotograf med andra ord! Du närmar dig dom här torrfurorna med för mig okända lavar, på ungefär samma sätt du på ett klart sätt återger fjällpanoramor! Jag har varit i Hamraskogen ett par gånger, och genom en kompis som har jakträtt i Los i Hälsingland har jag även besökt västra Dalarna en del för jakt, på den tid det fanns älg- slutet av åttiotalet-. Men det här var helt okänt område för mig. Stort tack önskar Anders. |
|
Artikel/Blogg: Norra Mora vildmark |
2025-07-03 11:47
från
Elvah
: Fint och inspirerande reportage. Tänk att jag bor precis där sedan några år och allt för sällan blir det av att jag upptäcker mitt närområde. Har varit på Koppången och konstaterat att det var välbesökt. Mora Norra Vildmark står på måste-listan! :) |
|
Artikel/Blogg: Vandring runt Skoarkki - 3 |
2025-04-23 10:50
från
smux
: När jag studerar ditt färdspår och alternativ väg inritad kring passagen mellan Alep Vássjájågåsj och utlöparen stämmer ingen av dessa alternativ med mitt eget minne. Nu har jag inget eget färdspår att referera till men ledskiljet från stigen parallelt med Alep Vássjájågåsj och "stigen" mot utlöparen bör ha varit någonstans kring 630-635m nivån vilket stämmer bra med det som anges på Calazos karta, dvs snudd på halvvägs på den sträcka du följde Alep Vássjájågåsj uppströms enligt ditt färdspår. Vi valde dock inte att vada Alep Vássjájågåsj där utan följde den nedströms till dess utlopp i Rapaätno med ambition att hitta den berömda strandstigen. Efter att först haft en passage av nästintill ogenomtränglig djungel nådde vi Alep Vássjájågåsj som var ett enkelt vad så långt ner. Vi hittade även strandstigen och följde den norrut någon kilometer innan den förvirrade sig in i blötmarker där vi snabbt insåg att vi förlorar för mycket tid på att försöka ta oss fram torrskodda och vek av tillbaka till högre mark och snabbt hittade skogstigen som vi sedan följde vidare mot Skårki. |
|
Artikel/Blogg: Vandring runt Skoarkki - 3 |
2025-04-22 19:14
från
OBD
: Trevlig och intressant läsning. Som vanligt illustrerad med fina bilder. Jag gick "övre vägen" för 15 år sedan men åt andra hållet. Se https://www.utsidan.se/cldoc/vandring-i-sarek-2010.htm Du hade uppenbarligen en hel del regn. inte minst sista sträckan utmed "cykelstigen". Att "regnet går nog över, och jag är redan litet blöt" känns igen. Snart är man ju mer än blöt, man blir "dyngsur". Då har man i alla fall torra regnkläder att ta på sig när man nödtorftigt torkar det som blivit surt. Nu har det tydligen byggts ett vindskydd vid båtlänningen. Det är ju bra om man väntar på båtskjuts och vädret är uselt. |
|
Artikel/Blogg: Vandring runt Skoarkki - 3 |
2025-04-22 17:44
från
smux
: Korrekt, vi tältade på utlöparen precis över trädgränsen med magisk utsikt och tog vatten från jokken som rinner på utlöparens norra sida. På utlöparen är stigen tydlig, men genom de mest växtrika och blöta passagerna får man leta efter spår och nedtrampade växter från tidigare vandrare, så mellan utlöparen och anslutningen till stigen på östra sidan Alep Vássjájågåsj är det inte studtals en tydlig stig. Man passerar nedanför renvaktarstugan och jag minns inte att vi såg den överhuvudtaget. |
|
Artikel/Blogg: Vandring runt Skoarkki - 3 |
2025-04-22 13:52
från
fowwe
: Mycket intressant att följa med på din vandring genom Rapadalen. Det kliar i mina fingrar av allt jag vill kommentera och ställa frågor om. Men allt kanske inte kan tas just här. ;-) Jag vill haka på smux' kommentar om "stigen" till renvaktaktarstugan. Om Calazo har ritat rätt så ska den vara glest prickad, dvs "lämplig färdväg", inte "stig". Jag har använt den vägen 2 eller 3 gånger. Senaste gången var 2015 och då kunde jag inte se att det var en stig så vi gick i ungefärlig riktning (har f ö för mig att det är jag som är orsaken till att Calazo ritade ut vägen en gång i tiden). Därför är det intressant att smux nu noterar att stigen trots allt finns, men jag kan tänka mig att dess början är svår att se. Efter stugan uppför backen ska dock en stig vara tydlig. En sak jag vill fråga dig om gäller vattenfåran av Alep Vássjájågåsj. Det finns ju en gammal fåra som är stenfylld, och det ser på ditt foto ut som om det är den. Men de senaste gångerna jag varit där (senast 2015) har mycket vatten (det mesta?) tagit en väg genom skogen en bit längre norrut (kanske 100 m eller något mer). Märkte du att det var flera fåror eller hade du bara en, den gamla? |
|
Artikel/Blogg: Vandring runt Skoarkki - 3 |
2025-04-22 12:31
från
smux
: Återigen en trevlig och inspirerande berättelse med vackra bilder. Jag har gått höga vägen fast åt andra hållet 2022, och visst finns stigen från utlöparen som passerar strax söder om renvaktarstugan tills den möter huvudstigen utmed Alep Vássjájågåsj men den är nog lättrare att följa då den studtals är otydlig när man vandrar från öster mot väster. Nu när jag vet var jag skall leta hittar jag nog stigen även i andra riktningen, men den är inte uppenbar. Ovanför Aktse där stigen mot Skierfe viker av från Kungsleden finns ett antal fina tältplatser vi utnyttjat ett par gånger. Däremot saknas vatten på platån, men om man går nerför Kungsleden mot Aktse några tiotal höjdmeter tills man ser en trillingbjörk på östra sida om stigen, där finns en kallkälla med friskt fint vatten. |
|
Artikel/Blogg: Vandring runt Skoarkki - 2 |
2025-04-14 21:24
från
OBD
: Långt senare, år 2015, skrev jag litet om vandringen här: https://www.utsidan.se/cldoc/sarek-2004.htm |
|
Artikel/Blogg: Vandring runt Skoarkki - 2 |
2025-04-14 18:50
från
OBD
: Det var verkligen kul att läsa. Väckte många minnen. Jag gick 2004 åt samma håll som du. Jag gick 10-24 augusti och då var det mindre snö och inte så väldigt mycket vatten i jokkarna. Som vanligt är ju dina bilder helt fantastiska. Hoppas nästa inlägg kommer snart! :-) |
|
Artikel/Blogg: Vandring runt Skoarkki - 1 |
2025-04-13 17:18
från
fowwe
: Det här var trevlig läsning! Jag gick ungefär denna väg (fast åt motsatt håll) den snörika sommaren 2015 då vi inte kunde genomföra vår planerade rutt. Man kommer lite avsides i Sarek, och inte heller vi mötte människor på den sträckan du gick dag 3. Men vi var inte uppe i Skájdasjvágge, så jag ser fram emot din beskrivning av den. Jag har besökt den en gång och möjligen kan man få upp ett tält där. Dock en ganska god bit efter passpunkten när allt stenskravel tagit slut. Utsikten mot Bielloriehppe är ju enastående. |
|
Artikel/Blogg: Vandring runt Skoarkki - 1 |
2025-04-08 11:29
från
OBD
: Myggelendet känns igen. Tyckte det var allra värst utmed stigen från båtbryggan till Aktse. Jag hade ett myggmedel som påstods skulle vara bra. Det första som hände når jag tog fram det var att en mygga satte sig på myggmedlet och såg ut att njuta. Sedan dess har jag aldrig använt myggmedel. Jag har vid två tillfällen haft bra tältplatser där stigen mot Aktse lämnar Kungsleden. Ser fram mot fortsättningen. |
|
Artikel/Blogg: Vuojnestjåhkkå |
2025-03-27 18:15
från
Bandersson
: Tack för länkarna till de högupplösta bilderna. Jag kan inte se mig mätt på dem, vilken otrolig skärpa. |
|
Artikel/Blogg: Vuojnestjåhkkå |
2025-03-27 16:45
från
smux
: Underbar läsning och ytterligare ett bra tips på topptur med fantastisk utsikt. Tänk vad förkrympt allt ser ut uppifrån, inte minst Bierikjávrre som man traskat utmed ett antal gånger. Ett tips för att hitta starten på stigen ner mot Sourva är att leta efter de metallstänger som satts upp för att markera skoterleden. Man hittar dem kring 800möh nivån på norra sidan av Njavvejågåsj (strax nedanför där du hade ditt sista nattläger om jag tolkar bilden rätt). Följ dem ner förbi blocken och precis där björkskogen möter vid övergången av en liten bäck börjar stigen. Sedan är det bara att hålla koll och följa den nedåt till renhagarna. |
|
Artikel/Blogg: Vuojnestjåhkkå |
2025-03-27 16:01
från
OBD
: Vilket fint väder du hade för den här toppturen. Och så träffade du på andra "toppturare" också. För många år sedan hade jag en topptur upp på Vuojnestjåhkkå olanerad som en dagstur på en Sarekvandring. Det blev inte så. Men däremot ett av de värsta åskväder jag någonsin upplevt. Dina bilder är ju helt underbara. Det blir ju så bra när en duktig fotograf hanterar en bra kamera. Tack ska du ha! |
|
Artikel/Blogg: Suorva till Skanátjåhkkå |
2025-03-26 13:57
från
smux
: Tack för den fina berättelsen och bilderna. Jag har hittills mest sett sträckan mellan Gukkesvaggebron och Sourva som en transportsträcka och inte en tänkt på topparna bakom Niendo, uppenbart fel inser jag nu. Utsikten från Skanátjåhkkå är bedårande och läggs på listan över framtida tänkbara toppturer. Från Sourva har jag gått upp en gång för flera år sedan, och då gick man som på din röda markering rakt upp genom hagen varefter skoterleden tog vid. Sedan dess har jag avslutat i Suorve tre gånger och hittar nu vägen ner utan problem, men som andra skriver sommarstigen avviker från diverse blötområden på skoterstigen flera gånger. De senaste åren har stigen inte heller gått rakt genom den nedersta hagen, utan följt stängslet på utsidan ner till stranden. De nya hagarna på din bild som du irrat runt kring i lila spår har jag inget minne av, kan de ha tillkommit efter mitt senaste besök i aug 2022? |
|
Artikel/Blogg: Suorva till Skanátjåhkkå |
2025-03-19 11:45
från
OBD
: Tack för ännu ett läsvärt och sevärt inlägg. Som vanligt jättefina bilder. Panoramat över Sarektjåhkkå massivet är underbart! Så fint med numreringen och namnlistan på topparna. Dina inlägg är säkert till stor hjälp för andra fjällvandrare. Ser fram mot vad nästa dag har att erbjuda. |
|
Artikel/Blogg: Suorva till Skanátjåhkkå |
2025-03-18 19:49
från
fowwe
: Mycket trevligt att följa dig upp på Skanátjåhkkå. Jag har ju inte varit uppe på själva toppen, däremot "sniffat omkring" på lägre höjd ett antal gånger. Det är en ren fröjd att studera dina foton. Den där ingången från Suorva är lurig innan man kommit på hur man ska gå. Vandrare prövar alla möjliga stigfragment och så skapas nya, vilseledande stigar. Dina kartor blir nu till god hjälp. De röda halsbanden tror jag markerar skoterstigen på vintern. På sommaren leder det in i blötmarker, vilket gör att sommarstigen lämnar halsbanden på vissa sträckor. På någon upplaga av Calazos tyvekkarta har de försökt att klargöra stigen och fått till det mycket bra. Både den äldre och nyare stigen finns med. |
|
Artikel/Blogg: Ähpár 1902 och 2024. |
2025-03-10 22:07
från
fowwe
: Tack för väldigt detaljrika foton! Dem kan man fördjupa sig länge i. Så många detaljer som din kamera fångar skulle ens egna sinnen inte hinna uppfatta (eller snarare minnas) när man själv är på plats. |
|
Artikel/Blogg: Ähpár 1902 och 2024. |
2025-03-09 16:41
från
Anders_sthlm
: Jo jag förstår.. Det bjuds på utsikter därborta vid rätt tillfälle, man gott säga att det är kontrasternas landskap. Inspirerad av dig och dina ’episka vandringar’ en gång, så stretade jag mig upp på ett av dina ’Favoritfjäll’(??) : (Gaulis) Guovddelistjåkkå, upp till röset. Det var ett par osannolika högtrycksdagar, då luften var som overkligt klar, genomskinlig och med kikare såg jag bron vid Saltströmmen i fjärran, även det ett betydande avstånd. |
|
Artikel/Blogg: Ähpár 1902 och 2024. |
2025-03-09 10:22
från
Anders_sthlm
: Ja, vilken otroligt skarp bild! Man sugs ju nästan in i Äpars tinnar. (och den kära Favoritplatån). Det finns verkligen skönhet i denna bild. Men förutom då, denna längtan som bilden skapar, så är det ju som du säger: Vad glaciären minskat. Per Holmlund (glaciologen) tror jag, skrev i Fjällklubbens årstidskrift 1995 att Sareks glaciärer befann sig i balans. Trettio år senare minskar ju dom nu oroväckande. Så fort det gått. Dina vandringar i Rago, och det norska gränslandet har nog med sina vida vyer nog skärpt ditt seende och ställt krav hos dig på en ökad skärpa. Att få greppa en sådan utsikt du gör här, är ju en personlig triumf och det känns ju som man äger landskapet och att man på något vis gett sig själv en gåva. Det är ju sällsynt att lyckas ta en bild som denna. Vuojnestjåkkå är ju en lätt topp att ta sig upp på, den äger dock ett magskipande stup…men dit behöver man ju inte gå om man nu lider av svindel. Möts man av denna utsikt är känslan befriande. Axel kände nog samma sak som du. |
|
Artikel/Blogg: Ähpár 1902 och 2024. |
2025-03-08 14:36
från
Bandersson
: Dina foton är ju oerhört skarpa, jag tittar på delförstoringen av Bierikjiegŋa. Man kan också titta på Hambergs foto i Alvin – https://www.alvin-portal.org/alvin/imageViewer.jsf?dsId=ATTACHMENT-0001&pid=alvin-record%3A56798&dswid=-3185. Förstora detta foto och titta på Bierikjiegŋa. Visst ser man en ränna på ditt foto som visar var glaciären låg för 122 år sedan? Skärpan hos Hambergs foton är fantastiska. |
|
Artikel/Blogg: Höstvandring runt Boarddemassivet (4) |
2025-03-04 15:14
från
BrittMarie
: Verkligen intressanta bilder, kanske rentav tack vare vädret! |
|
Artikel/Blogg: Höstvandring runt Boarddemassivet (4) |
2025-03-04 10:30
från
OBD
: Verkar ha blivit en ganska behaglig sista delsträcka. Vilken tur att vadet över Lulijjågåsj avlöpte så pass lyckligt. Att det kan bli fina och intressanta bilder, även när vädret inte är det allra bästa, visar du ju på ett fantastiskt sätt. Den sista meningen i din kommentar till Anders kommentar fick mig att minnas min hustrus kommentar när vi besökte Island: "Här ligger du på marken för att fotografera maskroser, hemma gör du allt du kan för att utrota dem från tomten". |
|
Artikel/Blogg: Höstvandring runt Boarddemassivet (4) |
2025-03-03 20:52
från
Anders_sthlm
: Hej igen. Jag har också funderat på detta med möjligheten till planerade toppturer visavi' dom som aldrig blev av, och hur mycket man egentligen hann med under en Sarekvandring. Det tog mig tjugo år innan jag kom upp på Akkatjåkkå och ungefär lika många besök vid foten av fjället. Alltid denna eviga dimma och alltid detta dystra morgonväder. Ända tills jag gjorde en vandring med en kompis som formligen drog mig upp på fjället. Då skingrades molnen..och ett ’Mitt-i Sarek- moment’ uppstod. Gräver man ner sig i sina egna brister ser man ofta inte möjligheterna sällskap ger. Ensamvandringar gör en ofta begränsad. Jag är övertygad om att Axel H. vakat över dig och han ler nog i sin himmel när han ser dina foton och läser. Mycket fint fotografi från ’Låmehyllan’! |
|
Artikel/Blogg: Höstvandring runt Boarddemassivet (3) |
2025-02-27 21:52
från
Anders_sthlm
: Tore A. berättade för mig att Hamberg tydligen gick ned mellan just Lilltoppen och Glaciärtoppen…och dessutom: mellan Stuolojekna och Norra Kåtokglaciären då det begav sig. Det var de passager han ’rekommenderade’. Idag tror jag nog att den sistnämnda passagen som har med glaciären att göra, inte är möjlig, just med det du ju nämner: avsmältningen av isarna och att jökelsläpporna blir alltmer riskabla för vandrare att ta sig över. Något som nog gäller för alla glaciärpassager. Jeknavagge är ju lite som Sareks Tarfala. Jag vet inte längre om det användbara snöfältet upp från Jeknajaure finns kvar. Kanske någon nyligen besökare kan ge besked? |
|
Artikel/Blogg: Höstvandring runt Boarddemassivet (3) |
2025-02-26 22:41
från
Anders_sthlm
: Ja, det här var ju bara ’toppen’ att ta del av. Ett stort tack!! Stort plus för dessa fantastiska bilder, som ju alltid hos dig för berättelsen fram, nu även med ’Banderssons’ fina Glaciärtoppen’s bilder. Utsikten från Piellorieppe Stuollo är ju otroligt fin. Själv, efter ett oändligt antal Sarekvandringar har jag aldrig riktigt sett denna ’Glaciärtoppen’. Den är dold och gäckande oftast i dåligt väder. Den har dessutom ovanlig form, lite som en vulkanisk kon.-ungefär som Stuolotjåkkå. För länge sedan försökte jag mig på passagen mellan Glaciärtoppen och Lilltoppen men fick vända! Det fanns släppor i isiga branta snöfält även då. Passagen ner mot Rapadalen är inget att rekommendera i dåligt väder…Det är ruggigt att hamna fel neråt. Lilltoppen rösades, har jag för mig så sent som 1963.Av Abrahamsson. Piellorieppe är på något vis en egen liten magisk värld placerad i det stora. Så kul att följa detta! |
|
Artikel/Blogg: Höstvandring runt Boarddemassivet (3) |
2025-02-26 22:16
från
OBD
: Oj! Det var ett digert program! Ska bli kul att få läsa din redogörelse för det projektet. |
|
Artikel/Blogg: Höstvandring runt Boarddemassivet (3) |
2025-02-26 16:58
från
OBD
: "Den uppstigningen får jag ta mig an en annan gång." "...en annan gång." Är det om 4-5 månader eller ???? |
|
Artikel/Blogg: Höstvandring runt Boarddemassivet (3) |
2025-02-26 14:17
från
Bandersson
: Tänk att mina gamla bilder kom till användning, nu väntar Bielloriehppe Stuollo på att du ska återkomma. Klättringen är problemfri bara lite lösa stenar här och där. De sista 750 meterna upp till toppen tar en stund och som vanligt tror man att bakom nästa lilla krön är toppen nådd. Men nej, det är bara att fortsätta med blicken riktad nedåt mot stenskravlet för att ta nästa steg. Plötsligt öppnar sig en formlig avgrund. Ettusen meter nedanför, hela Rapaselet. Något mer chockerande andlöst har jag aldrig upplevt i Sarek. Och vilken utsiktspunkt! Den slår det mesta även Stortoppen. |
|
Artikel/Blogg: Höstvandring runt Boarddemassivet (3) |
2025-02-25 19:17
från
OBD
: Man kan inte nog berömma dina bilder. Eftersom du inte kom ända upp på Bielloriehppe Stuollo blev det ju fler fina bilder. :-) Du hade tydligen tur med vädret. Ser fram mot fortsättningen. |
|