Wild Woodgas Camp Stove (vedkök)

Calexico

Avstängd
Sot är inte så svårt att få bort, med på vedkök är det som sagt tjäran som är jobbigast. Själv kör jag med stålull.
 
Jag har speciella kastruller som jag kör till vedköket. De får vara sotiga och fulla av tjära jag bryr mig inte. Bara att förvar i en påse.
 
Har en wild woodgas kopia för att det är lätt och för mysfaktor. Sot? Ja. Svårt att hitta torra kvistar? Nästan aldrig. Kör kaffepanna (trangia) på det för den är redan sotig.
Har jag tillgång till stora vedklabbar struntar jag i köket och ställer kaffepanna direkt i elden.

:)
 

Aktuellt

På turskidor mellan stugor – ny bok guidar till svenska fjällen

I över 30 år har Oskar Karlin skidat mellan stugor i den svenska fjällvärlden. Nu har han samlat kunskaper, råd och tips i en 400 sidor tjock bok.

Vinn ”Turskidåkning” av Oskar Karlin!

Med sin nya bok vill Oskar Karlin inspirera fler att upptäcka den svenska fjällvärlden på turskidor. Här har du chansen att vinna boken!

”När isen ligger i skärgården släpper jag allt”

I mitten av november lade sig de första skridskoisarna i Stockholm. Vi har pratat med Pamina Falck, kommunikationsansvarig på SSSK, om säsongstarten.
Wild Woodgas

Har en wild woodgas kopia för att det är lätt och för mysfaktor. Sot? Ja. Svårt att hitta torra kvistar? Nästan aldrig. Kör kaffepanna (trangia) på det för den är redan sotig.
Har jag tillgång till stora vedklabbar struntar jag i köket och ställer kaffepanna direkt i elden.

:)

Jag blir irriterad på det fippliga hopfällbara grytstödet av ståltråd, Starkt frestad att nita dit ett fast grytstöd. Köket är annars suveränt bra. I skogstaigan är det inga problem med bränslet. Det skall vara så små kvistar till köket, att man kan klara sig på det som finns under buskarna i en park mitt i stan.
Tricket med torra kvistar är att man fraktar dom med sig. Och under färden plockar man kvistar för nästnästa gång. De plockade kvistarna hinner då torka om de var sura.
/John
 
Jag blir irriterad på det fippliga hopfällbara grytstödet av ståltråd, Starkt frestad att nita dit ett fast grytstöd. Köket är annars suveränt bra. I skogstaigan är det inga problem med bränslet. Det skall vara så små kvistar till köket, att man kan klara sig på det som finns under buskarna i en park mitt i stan.
Tricket med torra kvistar är att man fraktar dom med sig. Och under färden plockar man kvistar för nästnästa gång. De plockade kvistarna hinner då torka om de var sura.
/John

Aha, min kopia verkar har lite annan lösning, typ detta :
https://i.ytimg.com/vi/RdSbJLIXyfk/hqdefault.jpg
 
Bättre

Aha, min kopia verkar har lite annan lösning, typ detta :
https://i.ytimg.com/vi/RdSbJLIXyfk/hqdefault.jpg

Mycket bättre än mitt. Det var faktisk vad jag trodde jag beställde. Det var den enda variant jag sett. Men när köket kom hade det en hopplös ståltrådskonstruktion.
Jag tog loss ståltrådskonstruktionen innan jag tände köket första gången och ersatte den med ett titankryss från Evernew avsett för deras spritbrännare. Det råkade passa i öppningen på köket.
/John
 
Det nya ståltrådsstödet tillåter väl kärl med mindre diameter, vilket det "gamla", som bl.a. jag har, inte gör.
Jag gör annars som CampDavid, bär med mig grankvistar som fått torka i ryggan, tillräckligt för ett par tre uppkok och tar nya vid tillfälle. Sex/sju 25 cm grankvistar plus lite näver räcker väl till för att koka ett par kåsor kaffe och värma några köttbullar, min standardfika när jag är ute:)
Hur mycket det sotar/tjärar beror mycket på veden, tall o gran är såklart värst. Torr sälg, al eller asp sotar knappt alls. Jag eldar wws oftast med gran av ren lathet. Wws är lätt det kök jag använt mest de senaste åren, uppskattar verkligen det.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips