Wild Woodgas Camp Stove (vedkök)

Jag har speciella kastruller som jag kör till vedköket. De får vara sotiga och fulla av tjära jag bryr mig inte. Bara att förvar i en påse.
 
Har en wild woodgas kopia för att det är lätt och för mysfaktor. Sot? Ja. Svårt att hitta torra kvistar? Nästan aldrig. Kör kaffepanna (trangia) på det för den är redan sotig.
Har jag tillgång till stora vedklabbar struntar jag i köket och ställer kaffepanna direkt i elden.

:)
 

Aktuellt

På två hjul genom Karelen: Grusvägar, bastur och möten för livet

Två irländska cyklister reser till finska Karelen för att utforska områdets “grå guld” – alla övergivna, slingrande grusvägar.

Upplev Halmstads kust: Vandra Prins Bertils stig

Leden som på 18 kilometer förenar stadspuls, rogivande natur och slående vyer över havet.

Månadens fråga: Hösten är här – vad lockar mest?

Är hösten en tid för svampplockning runt knuten – eller lockar äventyren? Vi tar pulsen på Friluftssverige hösten 2025.

Vinn bästsäljande Caldera 8 från Brooks!

Ta chansen att vinna höstens nya löparskor – lika perfekta för dagliga terrängpass som för ultramaraton.
Wild Woodgas

Har en wild woodgas kopia för att det är lätt och för mysfaktor. Sot? Ja. Svårt att hitta torra kvistar? Nästan aldrig. Kör kaffepanna (trangia) på det för den är redan sotig.
Har jag tillgång till stora vedklabbar struntar jag i köket och ställer kaffepanna direkt i elden.

:)

Jag blir irriterad på det fippliga hopfällbara grytstödet av ståltråd, Starkt frestad att nita dit ett fast grytstöd. Köket är annars suveränt bra. I skogstaigan är det inga problem med bränslet. Det skall vara så små kvistar till köket, att man kan klara sig på det som finns under buskarna i en park mitt i stan.
Tricket med torra kvistar är att man fraktar dom med sig. Och under färden plockar man kvistar för nästnästa gång. De plockade kvistarna hinner då torka om de var sura.
/John
 
Jag blir irriterad på det fippliga hopfällbara grytstödet av ståltråd, Starkt frestad att nita dit ett fast grytstöd. Köket är annars suveränt bra. I skogstaigan är det inga problem med bränslet. Det skall vara så små kvistar till köket, att man kan klara sig på det som finns under buskarna i en park mitt i stan.
Tricket med torra kvistar är att man fraktar dom med sig. Och under färden plockar man kvistar för nästnästa gång. De plockade kvistarna hinner då torka om de var sura.
/John

Aha, min kopia verkar har lite annan lösning, typ detta :
https://i.ytimg.com/vi/RdSbJLIXyfk/hqdefault.jpg
 
Bättre

Aha, min kopia verkar har lite annan lösning, typ detta :
https://i.ytimg.com/vi/RdSbJLIXyfk/hqdefault.jpg

Mycket bättre än mitt. Det var faktisk vad jag trodde jag beställde. Det var den enda variant jag sett. Men när köket kom hade det en hopplös ståltrådskonstruktion.
Jag tog loss ståltrådskonstruktionen innan jag tände köket första gången och ersatte den med ett titankryss från Evernew avsett för deras spritbrännare. Det råkade passa i öppningen på köket.
/John
 
Det nya ståltrådsstödet tillåter väl kärl med mindre diameter, vilket det "gamla", som bl.a. jag har, inte gör.
Jag gör annars som CampDavid, bär med mig grankvistar som fått torka i ryggan, tillräckligt för ett par tre uppkok och tar nya vid tillfälle. Sex/sju 25 cm grankvistar plus lite näver räcker väl till för att koka ett par kåsor kaffe och värma några köttbullar, min standardfika när jag är ute:)
Hur mycket det sotar/tjärar beror mycket på veden, tall o gran är såklart värst. Torr sälg, al eller asp sotar knappt alls. Jag eldar wws oftast med gran av ren lathet. Wws är lätt det kök jag använt mest de senaste åren, uppskattar verkligen det.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips