Varför vissa fryser mer – och varför det faktiskt går att påverka

[Maxplosive]

Jag vet inte om man egentligen kan vänja sig vid kyla när man konstant fryser, som min fru.

När vi har 18 grader i sovrummet så sover jag i enbart kalsonger och med ett tunt sommartäcke, medan min fru har på sig heltäckande pyjamas, yllesockar och 2st rejäla duntäcken och en filt ovanpå det.....

När vi ska iväg med cyklarna och det är 8-10 grader ute så har jag ett tunt ylleunderställ, vindtät jacka/byxor och tunna vindtäta handskar, medan min fru har dubbla ylleunderställ, fodrade alpinbyxor och fodrad jacka. Hon har både pannband och mössa på sig under hjälmen, och fodrade alpinhandskar.

Jag tror att många kvinnor känner igen sig för jag tror att kvinnor generellt är mer frusna av sig och när man är så frusen så har jag svårt att tro att det är möjligt att vänja sig vid kyla.

Lite samma hemma hos oss men det har blivit mycket bättre för min sambo efter hon började styrketräna och ta multivitaminer med extra järn.

 

[joanna]

Västra Skåne -- så temperaturmässigt någorlunda milt. (...)

...men alldeles för jävligt ändå p g a fukten och blåsten. Jag fryser betydligt mindre i tio minusgrader högt uppe i diverse berg med torrt inlandsklimat, än kring nollan hemma i Lund

Lite samma hemma hos oss men det har blivit mycket bättre för min sambo efter hon började styrketräna och ta multivitaminer med extra järn.

Detta känns igen, jag frös (ännu) mycket mer under en sjukdomsperiod med kassa blodvärden och påtvingad inaktivitet.

 

[Still Alive]

Västra Skåne -- så temperaturmässigt någorlunda milt. De få veckor med ihållande minusgrader brukar jag slänga ner en syntetisolerad väst och nötter/bar i ryggsäcken för att kunna hantera situationer med att tåget skulle bli stående eller tvingas evakuera någonstans mellan Lund-Malmö.

Men vintertid i Skåne kan det vara mycket blåsigt och komma blöt nederbörd. Går du utan jacka även då?

 

[Kvarnträsk]

Min fru klagar ibland på att hon blir kall om rumpan, det har jag aldrig förstått. Jag har så vitt jag kan minnas aldrig känt mig kall om rumpan. Inte så att jag inte börjar frysa om jag sätter mig på kallt underlag utan isolering, men inte är det rumpan jag blir kall om.

Hon har säkert mer stoppad rumpa än du, fettet kyler bra när det väl blir kallt. När jag nu blivit äldre och begåvats med gubbmage är det ett gissel när magfettet väl blivit kallt, tar lång tid att värma upp det även när man väl kommit inomhus. Upplevde aldrig de problemen när jag var lättare.

 

[nicko_]

Men vintertid i Skåne kan det vara mycket blåsigt och komma blöt nederbörd. Går du utan jacka även då?

Tycker det brukar gå ändå -- min tes är att man känner kylan men att kroppen inte hinner kylas ner ordentligt på den korta stunden. Måste jag vänta någon minut på tåget brukar jag stå och göra tåhävningen så att jag är i aktivitet hela tiden jag är ute. Lite regn brukar vara lugnt och avdunstar de första 30 minuterna -- om det verkligen ösregnar när jag lämnar hemmet tar jag med mig ett paraply eller en skaljacka.

Ska tilläggas att jag ändå har två lager på överkroppen -- tunn ulltshirt och sen en bomullsskjorta över. Om jag endast gått i skjortan hade jag troligen upplevt det som kallare.

I somras då jag vandrade Nordkalottleden -- min längsta sammanhängande vandring hitentills -- så tappade jag det lilla extra underhudsfett jag hade och noterade då att jag frös mycket lättare trots relativt varm temperatur i fjällen de två första veckorna av augusti. På vandring badar jag i princip varje kväll -- men efter att ha tappat allt underhudsfett så krävde detta större viljeansträngning än normalt.

 

[titantomten]

Det varierar så mycket från person till person, så det är svårt att ge och ta råd. Det blir i princip bara personliga redogörelser, "så här fungerar jag".
När det gäller ämnesomsättning och nutritionsstatus har jag gjort ett experiment som kanske fler här har erfarenhet av?
I syfte att gå ned i vikt började jag med strikt "stenålderskost" under en period, jag var väl ca 40 år då. Det fungerade alldeles utmärkt, gick från ett BMI på drygt 30 till 24 på ca 4 månader. När det sen blev vinter frös jag oavsett hur jag klädde mig ! Det var helt hopplöst med turskidåkning, alpint funkade hjälpligt men jag frös hela tiden i sittliftarna. Klädde mig mer och mer men det verkade inte hjälpa. Sen blev det lite bättre till nästa vinter, och sen började jag "slarva" och gå upp i vikt igen... Nån mer som upplevt samma ?

 

[-Fredrik-]

Intressant tråd men slutsatsen hittills tycker jag är att det varierar mellan personer och jag tvivlar på att det faktiskt finns någon lösning, i alla fall inte något som fungerar för alla.

Lite vana och tillvänjning är det nog men långt ifrån allt.

Jag fryser väldigt lätt når jag inte rör mig men om jag rör mig är jag mer normal.

För en vanlig person är det väl minimala fördelar med att klara av att ha på sig lite kläder om man nu kan träna upp det men vid tältning och andra gånger man är helt stilla skulle det vara en poäng. Normalt är det ju bara att ta på sig lite mer kläder.

 

[Still Alive]

För egen del attraheras jag inte av "köldträning". Jag strävar efter att vara optimalt klädd.

 

[joanna]

Det varierar så mycket från person till person, så det är svårt att ge och ta råd. Det blir i princip bara personliga redogörelser, "så här fungerar jag".
När det gäller ämnesomsättning och nutritionsstatus har jag gjort ett experiment som kanske fler här har erfarenhet av?
I syfte att gå ned i vikt började jag med strikt "stenålderskost" under en period, jag var väl ca 40 år då. Det fungerade alldeles utmärkt, gick från ett BMI på drygt 30 till 24 på ca 4 månader. När det sen blev vinter frös jag oavsett hur jag klädde mig ! Det var helt hopplöst med turskidåkning, alpint funkade hjälpligt men jag frös hela tiden i sittliftarna. Klädde mig mer och mer men det verkade inte hjälpa. Sen blev det lite bättre till nästa vinter, och sen började jag "slarva" och gå upp i vikt igen... Nån mer som upplevt samma ?

Jadå, nämnde det i mitt första inlägg:

(...) jag hade en kort period av viktuppgång p g a sjukdom och då kunde jag plötsligt bl a långsimma i kallare vatten. Nu fixar jag inte längre att simma tvärs över viken vid vårt sommarhus, om det är under 22 grader i havet. Men viktökning har ju andra nackdelar och skulle starkt ogillas av mina risiga knän. (...)

"Tvärs över viken" t o r (ca 1 km) har varit min standardsträcka under väldigt många somrar, så jag har långa "försöksserier" att jämföra med och mönstret var tydligt. Den som f.ö. badade i kallaste vatten av oss alla var mina barns tämligen rundlagda farmor

Att ett isolerande lager underhudsfett spelar störst roll just vid bad/simning verkar ju logiskt. Jag märkte inte samma tydliga skillnad på det årets skidresa eller vandring, men där var ju inte "försöksserien" lika lång och annat mer slumpmässigt kan ha spelat in.

Nu med stigande ålder och sjunkande kroppsvikt fixar jag "tvärs över viken" återigen mer sällan - får oftare vända när jag börjar känna mig farligt nerkyld, i vattentemperaturer som jag ledigt klarat förr. Men min frusenhet har också ökat mer generellt, trots att jag - till skillnad från perioden med övervikt - är hyfsat vältränad och har mitt livs hittills bästa blodvärden.

 

[titantomten]

Jadå, nämnde det i mitt första inlägg:
...Att ett isolerande lager underhudsfett spelar störst roll just vid bad/simning verkar ju logiskt. Jag märkte inte samma tydliga skillnad på det årets skidresa eller vandring, men där var ju inte "försöksserien" lika lång och annat mer slumpmässigt kan ha spelat in....

Jag tänkte inte bara på vikten. Att mer underhudsfett skulle vara bra, mer muskelmassa bra och hög ålder eller undernäring dåligt för köldtåligheten är nog generellt sett riktigt, för de flesta. Frågan är om man genom att lägga om kosten, oavsett viktförändring, kan påverka köldtåligheten. Det finns inte några sådana studier gjorda (som jag kunnat hitta i alla fall). En radikal koständring borde kunna förändra ämnesomsättningen oavsett om man går ner i vikt eller ej.
Ni som prövat LCHF och paleo-kost eller liknande, eller ändrat till vegankost i vuxen ålder, har ni några erfarenheter av förändrad köldtålighet?

 

[tango]

Påverkar klimakteriet och någon ev manlig motsvarighet köldtålighet?
Hormoner och annat ändras ju med ålder, påverkar det?

/Patrik

 

[joanna]

Jag tänkte inte bara på vikten. Att mer underhudsfett skulle vara bra, mer muskelmassa bra och hög ålder eller undernäring dåligt för köldtåligheten är nog generellt sett riktigt, för de flesta. Frågan är om man genom att lägga om kosten, oavsett viktförändring, kan påverka köldtåligheten. Det finns inte några sådana studier gjorda (som jag kunnat hitta i alla fall). En radikal koständring borde kunna förändra ämnesomsättningen oavsett om man går ner i vikt eller ej.
Ni som prövat LCHF och paleo-kost eller liknande, eller ändrat till vegankost i vuxen ålder, har ni några erfarenheter av förändrad köldtålighet?

Ah, OK, missade den aspekten. Anekdotiskt och subjektivt upplever jag tillfällig förbättring efter proteinrika måltider, så jag blev nyfiken och läste på lite, och det verkar ju stämma att protein har den högsta termogena effekten. Hittar inte de länkarna nu på rak arm, men Wikipedia bekräftar det kortfattat.

Jag gillar inte sötsaker och äter av vissa skäl väldigt lite kolhydrater i form av pasta, ris, potatis o.d. (däremot massor med grönsaker, rotfrukter och bär, så nej, ingen typisk LCHF-kost). Märker ingen skillnad de gånger jag råkar äta mer sådant.