Vandring Katterat - Unna Allakas

Äntligen närmar sig min stugvärdsperiod i Unna allakas, MEN nu har jag muskelbristning i vaden... hm...
Tänkte gå ovan nämnda rutt, kanske med övernattning i Hunddalshytta på vägen.
Det jag undrar över är hur "krävande"/svår Oallavagge och resten av vägen är?
(med tung stugvärdsrygga - och svag vadmuskel - fast med rätt stor erfarenhet och ännu större envishet!)

Finns det någon som gått från Skjomenområdet annars? Det finns bilväg ända till dammen vid Vuostagorzi, har jag läst. (Därifrån bara 16 km till Cunojavrihytta.)
Har någon tagit taxi/skjuts in i norska fjällen och kan tipsa?

Snöat in på norska fjällsidor men där finns inte så mkt beskrivet, tyvärr...
 
Äntligen närmar sig min stugvärdsperiod i Unna allakas, MEN nu har jag muskelbristning i vaden... hm...
Tänkte gå ovan nämnda rutt, kanske med övernattning i Hunddalshytta på vägen.
Det jag undrar över är hur "krävande"/svår Oallavagge och resten av vägen är?
(med tung stugvärdsrygga - och svag vadmuskel - fast med rätt stor erfarenhet och ännu större envishet!)

Finns det någon som gått från Skjomenområdet annars? Det finns bilväg ända till dammen vid Vuostagorzi, har jag läst. (Därifrån bara 16 km till Cunojavrihytta.)
Har någon tagit taxi/skjuts in i norska fjällen och kan tipsa?

Snöat in på norska fjällsidor men där finns inte så mkt beskrivet, tyvärr...

Katterat är ett kul ställe. Det finns ingen bilväg dit utan bara järnväg, dock finns det som du skriver en gruväg upp till dammen.

Jag läste på SJs sida att det är någon form av banarbete i Katterat och att tåget stannar någon annanstans, Norddalen, stod det. Hur långt det är vet jag inte.

När jag gick den sträckan övernattade jag i Hunddalshytta (du vet att du behöver DNT-nyckel?) sedan gick jag till Unna Allakas. Jag upplevde den sträckan som lite tuff och sista biten mot Unna Allakas var ganska seg. Det var sommaren 2014 och det var 30 grader varmt och ganska mycket vatten, det kanske gjorde sitt till. När du startar från Hunddalshytta ska du över något som heter Djävulspasset, inte för inte kanske. Oallavaggi var fint men lite jobbigt att gå. Leden stämmer inte riktigt med kartan och på några ställen var den lite dåligt utmärkt. Jag vek av mot Unna Allakas när jag kom till bron mot Cunnojavri, det fanns en skylt som pekade den vägen. Jag läste om någon ny väg mellan Cunnojavri och Unna Allakas, den kanske är lättare. Sista biten var seg men om det berodde på dålig träning eller värmen vet jag inte. Det är fullt görbart med viss envishet.
 

Lästips

Helgelandskusten – Tio äventyr längs Norges dolda pärla

Helgelandskusten räknas till världens främsta destinationer för havskajak. Här är tio höjdpunkter för dig som vill utforska den norska kustskatten.

Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro

Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...

Månadens fråga: Värmebölja under vandringen - hur gör du?

Hur tänker du om höga temperaturer väntar under din planerade långtur: genomför vandringen, planerar om – eller ställer in?

Paddla i sommar: Tips och inspiration från Utsidans medlemmar

Utsidans redaktion tipsar om fem bloggar och forumtrådar som får oss att längta efter att färdas fram på vattenytan.
tack

Tack för svar. Känns lite vanskligt med min vad och tung rygga (utan tält också...).
Jo, tåget stannar inte i Katterat i sommar utan 3 km därifrån så man får gå den sträckan invid järnvägen... Minns du hur mycket vatten det var att vada? (det var varmt skrev du iofs...) Nyckel är beställd iallafall :)
 
Tack för svar. Känns lite vanskligt med min vad och tung rygga (utan tält också...).
Jo, tåget stannar inte i Katterat i sommar utan 3 km därifrån så man får gå den sträckan invid järnvägen... Minns du hur mycket vatten det var att vada? (det var varmt skrev du iofs...) Nyckel är beställd iallafall :)

Jag har noterat 24,7 km, det kan ju vara intressant. Vad jag minns var det några ställen som var lite svåra att ta sig över. Dels var det vid rastskyddet i Oallavaggi, där letade jag länge efter ett bra ställe, innan jag gick över och blev blöt om strumporna. Det hade ju varit bättre att ta av sig skorna direkt, det var ju stekhett ute. Sedan var det på ett annat ställe närmare svenska gränsen utmed Cunnojavir, där var någon som liknade ett krondike, riktigt djupt och brett. Även där letade jag en bra stund innan jag bestämde mig för ett stort hopp. Man hoppar ju så smidigt med ryggsäck! :)

Jag bifogar en bild på höjdprofilen, jag antar att det kan vara avgörande för ditt val.
 

Bilagor

  • Skärmavbild 2016-06-21 kl. 14.24.47.jpg
    Skärmavbild 2016-06-21 kl. 14.24.47.jpg
    17.2 KB · Visningar: 991
Så här (och framåt) såg det ut/upplevde jag det när jag gick åt motsatt håll för några år sedan -- av motsatt anledning. :)
 
Var kan man läsa mer om vart man blir avsläppt?

Vet någon om det kommet vara samma den 20e augusti?
 
Gick där 16 år sedan, skrev då följande: (texten börjar vnid energibolagetsstuga nån km innan DNT-stugan i Hunddalen)

Uppfarten är där lite småjobbig och det var en del snöfält som måste korsas (bland annat ett med en brusande jokk under). På slutet korsar man samma jokk tre gånger, vilket kan synas lite onödigt tycker jag. Vi hittade i alla fall en tältplats högst uppe med utsikt ner mot Oallavaggi, med en snö och istäckt sjö nedanför oss.Det var en hel del snö kvar på fjällsidorna och under kvällen mulnade det på men det var fortfarande varmt.
...och dimma
Kvällsvädret avslutades med att det kom flera omgångar dimma nerifrån dalen (från havet till). Dimman fanns kvar på morgonen, då det var helt dimmigt runt oss, och vi fick försöka hitta leden ned i Oallavaggi. Den gick ibland under stora snöfält och ibland försvann den in i dimman. Nerfarten till Oallavaggi var dock odramatisk, och efter ett tag började solen skina på oss. Lättgånget på eftermiddagen ner mot Sealgajokka. fjallvedel.jpg Tältade vid Stuorajokka med utsikt över Storsteinsfjället och Ristacohkka. Bitvis tar det tid att gå då det är mycket vatten i jokkarna och normännen inte tycks tro på att dra leden på enklaste stället. Stigen kommer och går, och utefter Sealgajokka är leden inte den bästa precis.

In i Sverige
Vi fortsatte dock nästa dag ner mot Cunojavri, men vid bron strax innan stugan beslöt vi oss för att gå över på svenska sidan och vek där av mot Unna Allakas. Man kan där välja den markerade leden eller sjökanten. Då det var ganska blött i markerna så valde vi den markerade leden. En vandringsväg som det visade sig var svårgången och blöt. Leden var dåligt utmärkt och lätt att tappa bort. Man skall som sagt kunna ta sig fram närmare sjön, men enligt uppgift jag fick senare så var det MYCKET blött där denna sommar, så vi gjorde nog trots allt rätt val.

Det intressanta är att min minnesbild är mycket mer positivän mina ord, kul det där med vad man minns.
 
Var kan man läsa mer om vart man blir avsläppt?

Vet någon om det kommet vara samma den 20e augusti?

Besvarar mig själv. På http://www.postvagnen.com/forum/index.php?id=1022346 står följande: "Ved km. 32,4 er det etablert en midlertidig holdeplass i perioden Katterat stasjon spor 1 er sperret. Det er satt opp en plattform på ca 50 m. Orienteringssignal 67D «Orienteringssignal for planovergang og holdeplass» er satt opp v/km 32,60 for tog mot Katterat og v/km. 32,08 for tog mot Bjørnfjell

Spor 1 Katterat stasjon er sperret for all trafikk f.o.m 06.06.2016 kl 10:00 t.o.m. 14.08.2016 kl. 10:00. Sporvekslene er låst til spor 2. Spor 1 er sperret med sviller innenfor middel. Kontaktledningen i spor 1 er utisolert og fjernet. Skifting til spor 1 skjer etter avtale med Hovedsikkerhetsvakt Katterat. Nøkler oppbevares av Hovedsikkerhetsvakt Katterat."
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips