Så blev turen
I måndags start i Änonjalme,kom med em-båten.Toppenväder.
Fel vägval:gick av stigen 500m efter Voujat-bron,ej nästa som var den rätta.Gick högt under Akka,vackert men helfel at gå i stenskravel och myr och ris.
Middagen åts högt under Akka på en mycket brant och vacker sluttning,min rygga började rulla nedåt och jag fick springa o hämta den.
Såg rätta stigen,fin utsikt över "istidshålen".Sen gick vi rätt.Tältade med utsikt rakt mot Niak på Akkas södra sluttning.
Nästa dag genom Routesvagge,tyvärr disigt,kallt blåsigt.
Mycket lätt vada över Snjuftjudis någon kurva nedan den gamla kåtan.Gick som mest till låret på mej som är kort,ej över knäna på min sambo.
Tältade för kvällen när vi fick Mikka-stugan inom synhåll.
Träffade på en finsktalande familj som medförde Grönlandshundar,i band och klövjade.Knappast troligt att de fått tillstånd till att ha med hundar i nationalpark.
Nästa dag strålande väder och måttlig vind.Tog många bilder.Smaila-canyon är läcker.
Kaffe-fika och hårtvätt vid Tjågnorisjokken.
Upp i Snavvavagge;här blev vi nästan omkörda av två glatt skuttande holländska småtjejer ca 12-13 år,med stavar och små ryggsäckar.Trodde först de gick ensamma.
Efter kom sen deras tropp av bärande fäder etc.
Mycket fin utsikt denna branta väg med mycket sten och ibland nästan klättring.
Tur man inte gick nedför.
Bad-och matrast vid en sjö i Snavvavagge.
Kvällens tältplats ovan trädgränsen mot Rapaselet.Mycket härlig vy.
Såg några älgar beta under morgonen,en riktigt storväxt.Hade även en älg på ca 10m lugnt stående vid stigen.
Resten av färden nere i "djungeln",varmt,mycket mygg,men mat-bad-tvättrast helt myggfritt på klippor vid älven.
Gick och gick för att hitta vettig tältplats närmare älven,hade då ca 5"kartkilometrar" till Nammatj.
Sista dagen endast en felnavigering ut på blötmyr,den ska passeras till vänster,ej rakt över.Går dock ut en stig rakt mot myrens kortaste passage.Lätt att bli lurad.
Mycket tid att bada,gå på strandbrinkarna innan båten kom.
De pigga flickorna och deras sällskap kom också ned dit.Lika glada.Kul att det finns så tuffa småtjejer som kan gå denna sträcka med sån lätthet.
Sista träliga milen på cyklestigen blev allt annat än trälig när med knappt kilometern kvar att gå en björn passerade över vägen.
Första gång jag sett björn i Sverige när jag gått till fots!
Slutsats
et är sällsynt lite vatten och de flesta vad var inga vad,bara gå i kängor.
Vi måste bli bättre på att ta rätt väg,inte tappa bort stigen så lätt.
Hade varit finare att gå nära älven i Rapaselet,kommer nog sommartid att gå den högre vägen (över Skierfe)för passage ut ur dalen,bara mängder med mygg och ingen utsikt.
Mycket är spångat,varför inte lägga spång över ytterligare några stora sumpiga våtmarkspassager,det mår både marken och vandrare och deras kängor bra av.
Snavvavagge vore mycket besvärligt att gå från väst till öst,(döjobbigt för knäna och tekniskt svårt utför).
Mycket vackert att se när vädret är så fint som det var förutom dag två.
