Hattmakaren; Uteliv är ofta dyrt. En hobby för medel- och höginkomsttagare. Det kan man bland annat observera på Kebnekaise fjällstation eller i Saltoluokta. Uteliv är inte sällan väldigt snofsigt.[/QUOTE sa:
Vad motiverar överlevnadskniv eller annan kniv i fjällen?
- Trådstartare Hattmakaren
- Start datum
-
- Taggar
- bushcraftkniv fjällvandringar vedkök
Märket kostar!!
Jag har roat mig med att ta hem ett antal ryggsäckar som jag tycker är mycket bra. Samma ryggsäckar finns att köpa med ett relativt välkänt märke på och då kostar dom 4 gånger importpriset. Visst skall företagen i branschen kunna göra en rimlig vinst och därigenom utveckla sin verksamhet men när marknadsföringen börjar kosta så mycket att priserna hamnar på den nivån då är det vårt val (som kunder) att bestämma om vi verkligen är villiga att betala så mycket.
Jag har roat mig med att ta hem ett antal ryggsäckar som jag tycker är mycket bra. Samma ryggsäckar finns att köpa med ett relativt välkänt märke på och då kostar dom 4 gånger importpriset. Visst skall företagen i branschen kunna göra en rimlig vinst och därigenom utveckla sin verksamhet men när marknadsföringen börjar kosta så mycket att priserna hamnar på den nivån då är det vårt val (som kunder) att bestämma om vi verkligen är villiga att betala så mycket.
Lästips
ANNONS
Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro
Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...
Nja vikt och pris korrelerar inte speciellt bra, vilket vilken lättpackare som helst kan intyga. Dyrt blir det väl först när någon nödvändigtvis måste köpa den lättaste versionen av något hen egentligen inte behöver ha med sig alls...
Men inte är uteliv dyrt, egentligen. Keb och Salto är inte riktigt representativt... det är ju som att påstå att det är dyrt att bada efter att ha observerat beachen i st tropez.
@Hattmakaren
Nja, det var bara en reflektion att för många människor är det en viss *knivtyp* som kommer i tankarna när en säger "morakniv", och att denna inte nödvändigtvis har något med företaget Moraknivs produktion att göra.
Så djävla idealistiskt eller naivt var väl inte det? Det innefattade inte heller någon direkt värdering av Moraknivs nuvarande produktion, vilken jag faktiskt i mångt och mycket tycker är bra. Allt de producerar är dock inte "moraknivar".
Nja, det var bara en reflektion att för många människor är det en viss *knivtyp* som kommer i tankarna när en säger "morakniv", och att denna inte nödvändigtvis har något med företaget Moraknivs produktion att göra.
Så djävla idealistiskt eller naivt var väl inte det? Det innefattade inte heller någon direkt värdering av Moraknivs nuvarande produktion, vilken jag faktiskt i mångt och mycket tycker är bra. Allt de producerar är dock inte "moraknivar".
Det där har jag aldrig fattat, att det skulle vara ett "problem" att det vid sidan om billiga märken också finns premiummärken?
Jag är relativt billigt klädd , typ en blandning av team Sportias egna märken , Itab , engelssons. Ett billigare Bergmans-tält, biltemakök, billigaste meindl från Intersport..
Inte berör det väl mig om det kommer nån och vandrar iklädd 1500kr Houdini-fleece,lundhagakängor för 3000kr en ofodrad 4000kr-jacka från klättermusen bärandes ett Hilleberg-tält för 9000kr?
Det påverkar väl inte "utelivet" i stort att vissa har dyrare grejer? Av de jag möter i skog och mark är variationen stor. Skulle påstå att majoriteten inte har de dyraste prylarna utan är som jag.
Som jag skrev så är det "lätt och billigt" som är min grej. Lätta grejer behöver inte vara dyra, det allra lättaste är nämligen det man inte tar med sig. Och det är helt gratis.
Jag har i många år använt ett tält som kostade 99 spänn på Rusta och en ryggsäck som kostade 149 även den från Rusta.
Tältet är ett litet blått 2-manna ryggåstält. Visst, inget för fjällvandring, men jag fjällvandrar inte särskilt ofta. Det väger under kilot inklusive tältstänger gjorda av VP-rör och pipen från ett par flaskor linsvätska som spets (istället för de i stål som följde med). Nackdelen med det tältet är bara sitthöjden.
Ryggsäcken är en 60-liters som väger under 1,3 kg. Enda anledningen till att jag köpt annan (betydligt dyrare) ryggsäck nu är att den där gamla Rusta-säcken efter 15 års tid började gå upp i sömmarna på en del ställen som är svåra att laga (tyget har repat upp sig vid infästningen av avbärarbätet så det blir glipa där).
Så lätt behöver inte alls vara dyrt. Det är tillverkarna av lätta grejer som försöker få folk att tro det, för vem köper nåt för 5000 när man kan hitta en lika lätt sak för en femhundring?
@Hattmakaren
Nja, det var bara en reflektion att för många människor är det en viss *knivtyp* som kommer i tankarna när en säger "morakniv", och att denna inte nödvändigtvis har något med företaget Moraknivs produktion att göra.
Så djävla idealistiskt eller naivt var väl inte det? Det innefattade inte heller någon direkt värdering av Moraknivs nuvarande produktion, vilken jag faktiskt i mångt och mycket tycker är bra. Allt de producerar är dock inte "moraknivar".
Inte naivt, men idealistiskt och nostalgiskt. Inget fel i det, bortsett från att det är en utopi (precis som budskapet i Nozicks bok Anarki, Stat och Utopi eller Thomas Mores Utopia). D.v.s. verkligheten ser annorlunda ut än själva idén. Jag kan sympatisera med det - eftersom jag föredrar träskollor i björk och läderfodral, samt traditionellt hantverk. Men jag kan inte köpa att en kniv som tillverkas av Morakniv inte är en Morakniv. Det låter som en motsägelse.
Däremot kan man ha synpunkter på vart Morakniv är på väg. Min erfarenhet är att Morakniv oftast svarar klokt och kunnigt om man kontaktar dem. Det är för övrigt kunder som efterfrågat knivar av typ Garberg - d.v.s. fulltånge och rostfritt. Fällkniven F1 är väl främsta konkurrentprodukten till Garberg, samt EKA W12. Jag antar att kunder i USA påverkar Morakniv ganska mycket. T.ex. så samarbetar Morakniv med den amerikanske outdoorprofilen Dave Canterbury.
Senast ändrad:
På 70-talet förknippades Fjällräven med vänstern.
Idag är det egentligen samma sak. Men postmodernismen innebär vänsterns utveckling till ett parti för nostalgiska höginkomsttagare, investerare och konsulter. Allting förkroppsligat på Stureplan, men i viss mån även på Söder i Stockholm.
Således är både Lundhags och Fjällräven premiummärken. Även Morakniv har numera knivar för 1000 kr (EKA är lustigt nog billigare med sina toppmodeller, men det beror på outsourcing), och Karesuandokniven - ja, här tänker man sig för både en och två gånger innan man faller till föga, om man inte har obegränsade resurser.
Morakniv är på precis rätt väg ur ett företagsstrategiskt perspektiv. De tar de beslut som är nödvändiga för att generera tillräckligt med vinst för att kunna behålla produktionen i Sverige. Jag beundrar dem verkligen för det, precis som jag beundrar Trangia och Woolpower (och suckar djupt när jag hör alla som springer och köper Icebreaker - gynna svensk teko i stället!).
Sedan har också jag synpunkter på en del av Moraknivs modeller, men om detta är lösningen - so be it!
Mats
Det som är billigt idag på Rusta är troligen sämre än vad det var för 15 år sedan. Produktionskedjan är kanske även tveksam, moraliskt sett.
Betalar vi dyrt innebär det inte alltid att pengarna går till stormrika ägare, utan det kan innebära rättvisa löner, kollektivavtal, etc.
Tillverkning i Sverige är ofta dyrt.
