Trender i fordonsnavigatorer

[jonasolof]

På Cebit i mars var två trender tydliga, dels att mobiltelefoner förses med nav programvara, dels att de fristående All in One navigatorerna blir mer och mer sofistikerade. NavN'Go som står bakom iGO programmet visade iGO 8 som är imponerande, bårde grafiskt och för sin snabbhet. Mio använder iGO under namnet Miomap.

iGOs representanter menade att mobiltelefonernas processorer ställer för stora begränsningar för det grafiska gränssnittet plus att skärmarna naturligtvis är små. Dets som kommer nu är 3D inkl topografiska effekter (dalar, berg, byggnader) och framför allt reality view där man ser vilken fil man ska köra i och dessutom den skylt man ska följa. Framför allt värdefullt när röstkommandon är för begränsade om vägen delar sig flera gånger och med flerfaldiga avfarter i tät följd (välkomna till Ringen runt Bryssel och avfarten mot Gent mm).

I Asien är navigation med mobiltelefon ingen hit. Den marknaden går mot stora skärmar som också kan användas för TV. Det fanns mängder med sådana mottagare på Cebit, men knappast några med inriktning på den europeiska marknaden.

Intressant är denna klonade Mio 517, en förstorad variant av c520 inkl 7 tums skärm och TV. Burken innehåller den nya iGO 8 eller ngt mycket snarlikt:

http://aving.net/usa/news/default.asp?mode=read&c_num=49913&C_Code=01&SP_Num=0

Priset motsv. 429 USD för denna sjutummare är ju fortfarande betydligt lägre än t ex en Garmin Nüvi 660.
[Ändrat av jonasolof 2007-06-23 kl 15:22]

 

[buster23]

Intressant!- Jag är helnöjd med min lilla Nokia E60 som navigator och smaken är ju som bekant som baken delad.
Mobiltelefonen funkar ju med sjökort oxå och även där är jag nöjd då jag använder pappersjökortet i huvudsak och slipper pejla vad jag är nånstans
Läste att 7 bilar länsats på sk "på rutan hängande navigatorer" på Sturup härom natten- mobilen tar man ju med sig....
Jag föredrar att ha allt i ett i mobilen worldwide..

Om man kommit långt på lärkurvan att använda navhjälpmedel inser att man inte behöver navigatorn för jämnan utan bara då och då.
Min åsikt är att denna typ av undersökningar Du refererar till visar vad nybörjarna väljer då det är en boom på denna typ av navutrustning fn.

Vi som varit med ett tag går över till telefonen för eller senare om vi inte har extrema krav att hitta rätt ofta tex i yrket då kan en större skärm vara en fördel!
Fortsatt glad midsommar

Bengt

 

[ALj]

Som baken

Det är lustigt att man kan mogna på så olika sätt. Bigben finner sitt Nirvana i att få röstkommandon från en mobil som ligger gömd i en ficka.

Själv går jag i rakt motsatt riktning. Jag blir alltmer less på att störas av tjatiga navigeringsröster. I bilen ska det antingen vara tyst (så att jag kan höra min femcylindriga motor puttra angenämt), eller så ska det ljuda god musik.

(Förr kunde man höra på P1 i radio också, men nu har Journalisterna tagit över så att man bara får höra samma nyheter och samma kommentarer rabblade om och om igen hela dygnet, varvade med "samhällskritiska" program.)

När man hör på god musik vill man naturligtvis inte bli störd. Tänk er t.ex. att man lyssnar på en intrikat fuga av Bach. Just när han börjar trångföra den, och den musikaliska spänningen stiger till nästan olidlig nivå, hör man en metallisk stämma säga "Please prepare to turn left in eight hundred meters". Hela upplevelsen går naturligtvis förlorad, och man kan nästan lika gärna vända och åka hem igen.

Tittar gör jag dock hela tiden -- inte minst i eget intresse. Det räcker ofta fullt ut att bara få visuell information om hur många meter det är till nästa avfart, och hur den ser ut (och i vissa fall hur nästa avfart ser ut). Någon röst som med jämna mellanrum talar om samma sak behövs inte. Möjligen kan man tänka sig att man får en diskret varning om man kört förbi avfarten.

För denna information behöver man en skärm som inte behöver vara alltför stor. Däremot kan man alltsom oftast ha glädje av en större skärm. Mer härom en annan gång.

AndersLj

 

[gundj]

Multiverktyg fungerar till nöds.
Min leatherman är bra, när jag inget annat har och något är trasigt, men har jag en riktig skruvmejsel och en riktig ringnyckel använder jag dom.
Det samma med prylar. Jag vill ha en bra mobiltelefon, helst en som min kära hajfena, lätt att se displayen, inget tjafs och tål ett dopp.
I bilen vill jag ha stor display, TMC när det funkar, gärna tydlig röstvägledning oxå, jag lyssnar ju så sällan på klassisk musik.
När jag är i skogen står valet mellan en liten modell, t ex foretrex eller en med friluftskartan i.
I båda fallen prioriteras batteritid/batteribyte och stryktålighet.

Inte i något fall känner jag mig mogen för en ömtålig alltiett-navigatortelefon som ger mig minimal display, ingen TMC, ingen friluftskarta och förmodligen inte fritt val av presenterat koordinatsystem. Och den går i bästa fall någon timme eller två, sen måste jag ha två hål i väggen, eller har den inbyggd generator oxå? I så fall kan den få följa med, och ladda mina andra saker.

Man kan nog konstatera att mognad kan resultera i ett ruttet äpple kvar på grenen oxå, och där hänger nog mobilnavigatorn strax brevid något år till.

 

[apersson850]

Allt beror på hur man använder den. Läser man Bengts inlägg noga ser man att han gång på gång skriver att hans telefon fungerar perfekt som navigator, och sen skriver han att han använder traditionella bilkartor eller sjökort eller vad det är, för att hitta dit han ska. Telefonen är ett komplement, ett stöd i kanten.

För de av oss som vill att navigatorn ska lösa hela problemet är det inte konstigt att preferenserna blir annorlunda.

Anders

 

[gundj]

Nu hör jag väl till den minskande grupp människor som tycker om kartor, papperskartor.
Jag har alltid en bra bilkarta i bilen, alltid terrängkartan i benfickan osv osv.
Jag sitter gärna vid köksbordet och planerar mina utflykter på kartan och det är för mig halva nöjet.
Att sedan ta sig till den på kartan funna platsen/orten ger mig möjligheten att tillfredställa mitt leklynne.
Navigatorn är en kul grej, men jag skulle inte gärna förlita mig på den till 100% för att ta mig till en okänd plats längs en okänd sträcka, om det är viktigt att jag kommer fram.
Men, man behöver ju inte göra osäkerheten/risken större genom att välja en produkt med uppenbara brister i funktion och prestanda.

 

[ALj]

Tillbaka till skärmen

Det var faktiskt inte min mening att dra igång debatten om GPS i mobilen igen, utan att propagera för tyst navigering. När jag har passagerare visar det sig att de har ännu bättre omdöme än jag, så de ber mig att stänga av rösten omedelbart.

Åter till Jonas inlägg, istället. Att det skulle komma större skärmar var ingen överraskning. Snarare är det konstigt att det inte kommit snabbare. Halvledarindustrin har i ett par år förutspått (och sett sin framtida överlevnad i) att nästa stora konsumentprodukt skall vara den "personliga multimediaspelaren". Den ska bli lika populär som MP3-spelaren, och eftersom den innehåller mycket mer kiselyta (som ju är vad halvledarindustrin innerst inne tjänar pengar på) skall de ge branschen fortsatt lönsamhet.

Det har börjat komma läckra sådana spelare. Archos har en ny 7-tums som ser riktigt trevlig ut, dock fortfarande till ett pris som inte är riktigt lockande. Andra kommer helt säkert efter snart, och priserna kommer säkert att sjunka rejält.

En intressant fråga ur GPS-synvinkel är om dessa multimediaspelare kommer att bli så spridda att det blir mer lönsamt för GPS-företagen att ta fram mjukvara till dem, istället för att utveckla dedicerade GPS-apparater. Troligen kommer man med tiden att kunna köpa multimediaspelaren mycket billigt på macken eller i livsmedelsbutiken, ungefär som med MP3-spelaren idag.

Min gissning (eller kanske en av mina gissningar) är att hårdvaran kommer att gå mot en standardlösning, kanske baserad på någon Windows CE-variant. Bland de kanske obligatoriska finesserna kommer det att ingå ett GPS-chip.

Då kan vi nog se en snabb tillväxt av helt nya aktörer. Har man en tillräckligt stor användarbas kan man kosta på sig att utveckla helt nya program. I viss mån har så redan skett, se t ex på i'GO och Navigon. De har visserligen bara haft PocketPC som allmän plattform, och den har ju inga mängder av användare.

Men om/när folk kan köpa en billig multimediaspelare med GPS för en spottstyver på macken, då kan det snabbt komma mängder av nya företag och nya idéer. Och det finns mycket skojigt man kan göra med en GPS om den har en bra skärm.

AndersLj

 

[jonasolof]

De asiatiska representanterna på CeBit skulle nog helhjärtat instämma i det senaste inlägget. Minst 7 tum ska det vara och mycket TV. Nav programmet ska vara grafiskt avancerat som ett dataspel och det ska vara mycket action. Då ökar familjens acceptans för nördfarsans inköp.

Sjäkv tycker jag det vore en mardröm med TV igång samtidigt som jag kör och inte minst pga sönernas val av program. Håller med om finessen med tystnad som fond till den klassiska musiken.

Dock är det rätt kul med den snobbigt brittiska mansrösten i Mioc520 om man använder engelska som manöverspråk.

För dem som föredrar visuell info framför röstinfo blir nog skyltvisning, så kallad reality view, och utstakade filkörningsspår en bra grej.

Men man kan ju behöva en akustisk varning om snar sväng. Kanske kommer varningen som en liten vibration i stolsitsen för att inte störa musiken.

 

[ALj]

Dock är det rätt kul med den snobbigt brittiska mansrösten i Mioc520 om man använder engelska som manöverspråk.

Ett litet tag...

Men om man kommer ut på en väg och ska svänga av efter 350 meter kommer rösten att först informera om att man ska svänga av om 350 meter, därefter varna om att man ska svänga av om 300 meter för att sedan återkomma med en varning 100 meter före avfarten. Om man inte kan åka hela den sista biten fram direkt, utan hindras av trafik, kommer man att få minst en maning till om att svänga av. Då kan det bli 4-5 varningar under en halv minut. Sådant tär på nerverna.

Jag använder som regel engelska, dels för att det språket har en grammatik som tillåter ett "kompakt" kommandospråk utan onödiga prepositioner, och dels för att jag har arbetat med lokalisering av dataprogram och insett vilka problem denna process kan åstadkomma.

Jag föredrar för övrigt den charmerande damen i iQue före den korrekte herren i Mio. En smaksak.

AndersLj

 

[jonasolof]

Då förstår jag varför framförallt fransmän väljer att avlägsna trehundrametersvarningen i Mion. Den har ett öppet gränssnitt som folk kan hålla på och modellera efter egen façon.

 

[buster23]

han använder traditionella bilkartor eller sjökort eller vad det är, för att hitta dit han ska. Telefonen är ett komplement, ett stöd i kanten.

För de av oss som vill att navigatorn ska lösa hela problemet är det inte konstigt att preferenserna blir annorlunda.

Anders

Jo visst är det så Anders-jag har tillämpat den nya tekniken med mobilen praktiskt i kombination med andra hjälpmedel i form av kartmaterial gjorde även så med PDAn med sjökorten-
Men för mig är det de traditionella sjökorten och kartorna som är komplementeten och stödet i kanten för moving map- för ruttprogrammen behövs de inte mer än för andra liknande apparater.
-Förvånar mig att du tror tvärtom ?? Du kanske inte använt en PDA på havet och okända vatten själv utan mest på vägen då är ju behovet av kartor för överblick av större område eller bacup mindre.
[Ändrat av bigben 2007-06-28 kl 23:08]

 

[apersson850]

Nä, på havet har jag inte navigerat. Det kräver båt, om det ska vara praktiskt genomförbart. Men jag tillhör de som anser att vän med båt är bättre än båt.

Att jag tror, eller om det nu ska vara trodde, som jag gjorde berodde på att jag läst dina inlägg, Bengt. Men de som du skrev tidigare var inte så sakliga som de i denna tråden, så det var inte så lätt att följa din tankegång då.

Anders