Tråd för klimatdebatt

[GustavOh]

Två frågor, du som har koll:
1. Var kommer syret in i trädens upptagande av koldioxid?
2. Hur ser du på tidsaspekten gällande trädens koldioxid- och syrgashantering?

Jag saknar någonting i din text om syre.

Förklara gärna. Tror fler än jag undrar.

Den kemiska formeln för koldioxid är CO2, dvs en kolatom och två syreatomer.
I fotosyntesen bildas glukos som har den kemiska formeln C6H12O6, dvs sex kolatomer, sex syreatomer och tolv väteatomer.

Så för att bilda en glukosmolekyl går det åt sex koldioxidmolekyler för att få ihop kolet.
Du behöver också tolv väteatomer. De tar vi från sex vattenmolekyler (H2O)
Så när glukosmolekylen är klar så blir det tolv syreatomer över, dvs sex syrgasmolekyler (O2)

Dvs 6 * CO2 + 6 * H2O = 1 * C6H12O6 + 6 * O2

Tidsaspekten... Hm, det var en stor och öppen fråga.

Det som spelar roll här (grovt förenklat) är ju den globala balansen mellan atmosfärisk koldioxid och kol bundet i organiska föreningar.
På tillräckligt lång sikt fixar jorden till det hela, med eller utan oss.
På tillräckligt kort sikt märker vi inga förändringar.

Den brännande frågan är om de förändringar som vi själva orsakar och kan styra över har tillräckligt stora konsekvenser på tillräckligt kort sikt för att vi behöver göra något.

 

[Totteman]

Den kemiska formeln för koldioxid är CO2, dvs en kolatom och två syreatomer.
I fotosyntesen bildas glukos som har den kemiska formeln C6H12O6, dvs sex kolatomer, sex syreatomer och tolv väteatomer.

Så för att bilda en glukosmolekyl går det åt sex koldioxidmolekyler för att få ihop kolet.
Du behöver också tolv väteatomer. De tar vi från sex vattenmolekyler (H2O)
Så när glukosmolekylen är klar så blir det tolv syreatomer över, dvs sex syrgasmolekyler (O2)

Dvs 6 * CO2 + 6 * H2O = 1 * C6H12O6 + 6 * O2

Tidsaspekten... Hm, det var en stor och öppen fråga.

Det som spelar roll här (grovt förenklat) är ju den globala balansen mellan atmosfärisk koldioxid och kol bundet i organiska föreningar.
På tillräckligt lång sikt fixar jorden till det hela, med eller utan oss.
På tillräckligt kort sikt märker vi inga förändringar.

Den brännande frågan är om de förändringar som vi själva orsakar och kan styra över har tillräckligt stora konsekvenser på tillräckligt kort sikt för att vi behöver göra något.

Så...6 st CO2 blir glukos och 6 st O2?

Med tiden menade jag trädens livscykel.

 

[tango]

Så...6 st CO2 blir glukos och 6 st O2?

Med tiden menade jag trädens livscykel.

I växter så ta CO2 och vatten och solenergi (inte med i GUstavs annars korrekta formel) och kolet lagras in i växterna som glukos och det avges även syrgas.

Vid nedbrytning t ex en människa som äter en växt kör formeln baklänges: Människokroppen tar upp glukos och andas i syrgas och detta förbränns i kroppen och avger CO2 och vatten samt energi som gör att vi håller oss varma och kan röra oss.
Detta lärde vi nog oss alla i högstadiets biologi och kemi/No.

https://app.binogi.se/l/kolets-kretslopp

/Patrik

 

[Totteman]

I växter så ta CO2 och vatten och solenergi (inte med i GUstavs annars korrekta formel) och kolet lagras in i växterna som glukos och det avges även syrgas.

Vid nedbrytning t ex en människa som äter en växt kör formeln baklänges: Människokroppen tar upp glukos och andas i syrgas och detta förbränns i kroppen och avger CO2 och vatten samt energi som gör att vi håller oss varma och kan röra oss.
Detta lärde vi nog oss alla i högstadiets biologi och kemi/No.

https://app.binogi.se/l/kolets-kretslopp

/Patrik

Jepp. Det stämmer säkert.

 

[GustavOh]

Tidsaspekten beror ju mycket på hur du vill räkna.
Just för glukosen är livscykeln rätt kort. Den används snart av växten som bränsle och byggmaterial. Vi talar om timmar här.
Så en andel av den glukos som bildades i fotosyntesen förbränns av växten själv och blir åter vatten, koldioxid plus energi. En annan andel omvandlas till stärkelsearter för kommande behov. (Näring över vintern exempelvis) En tredje del omvandlas till cellulosa och liknande för växtens tillväxt.

Så stora delar av den infångade koldioxiden återgår till atmosfären inom ett dygn. Andra delar lagras och används normalt inom ett år. Den verkligt långlagrade delen är den som omvanlats till cellulosa, eller ved i dagligt tal. Den förblir i bunden form tills trädet huggs ned och används.

Den enda andel som på allvar innebär "minusutsläpp" är växter som bryts ned i syrefattiga miljöer (sjöbottnar, torvmossar och liknande) och till slut bildar nya fossila bränslen.

Så långt biologi och kemi.
Hur man sedan i den ekonomiska och politiska sfären vill bokföra detta är en annan fråga.

 

[tango]

Tidsaspekten beror ju mycket på hur du vill räkna.
Just för glukosen är livscykeln rätt kort. Den används snart av växten som bränsle och byggmaterial. Vi talar om timmar här.
Så en andel av den glukos som bildades i fotosyntesen förbränns av växten själv och blir åter vatten, koldioxid plus energi. En annan andel omvandlas till stärkelsearter för kommande behov. (Näring över vintern exempelvis) En tredje del omvandlas till cellulosa och liknande för växtens tillväxt.

Så stora delar av den infångade koldioxiden återgår till atmosfären inom ett dygn. Andra delar lagras och används normalt inom ett år. Den verkligt långlagrade delen är den som omvanlats till cellulosa, eller ved i dagligt tal. Den förblir i bunden form tills trädet huggs ned och används.

Den enda andel som på allvar innebär "minusutsläpp" är växter som bryts ned i syrefattiga miljöer (sjöbottnar, torvmossar och liknande) och till slut bildar nya fossila bränslen.

Så långt biologi och kemi.
Hur man sedan i den ekonomiska och politiska sfären vill bokföra detta är en annan fråga.

Ja, ser man över väldigt långa tidperioder så är ju t ex solenergi en ändlig resurs, för någon gång kolapsar nog solen, som stjärnor gör. Och olja och naturgas nybildas ju, om än i betydligt långsammare takt än dagens förbrukning men få kallar olja för förnybart bränsle och nej det gör inte jag heller.

/Patrik

 

[StorUgglan]

Man får ju hoppas att dom som beräknar statistiken gör rätt. Den Co2 som tas upp av växter ur atmosfären per år för att växa på ena kontot.
Sen den Co2 som trävaror och träd återför pga att dom eldas upp eller förmultnar på andra kontot. Sen är det såklart uppskattningar med mer eller mindre stora fel.

 

[GustavOh]

Man får ju hoppas att dom som beräknar statistiken gör rätt. Den Co2 som tas upp av växter ur atmosfären per år för att växa på ena kontot.
Sen den Co2 som trävaror och träd återför pga att dom eldas upp eller förmultnar på andra kontot. Sen är det såklart uppskattningar med mer eller mindre stora fel.

Statistik kan ju vara fullständigt korrekt, men ändå missvisande för den som inte förstår hur den beräknats. I fallet med kol bunden i biomassa så är det svåra inte att uppskatta hur mycket balansen mellan bundet kol och atmosfärisk koldioxid förändras totalt sett, utan att enas om vilket lands konto plus och minusposterna ska bokföras på. Detta eftersom alla länder givetvis har intresse av att modelen skall gynna just dem så mycket som möjligt.

 

[ulflar]

Väldigt många konstigheter och felaktigheter i de senaste inläggen i denna tråd.

Om man nu ska hålla sig till svenskars utsläpp av växthusgaser är ju det intressanta hur mycket utsläpp de förorsakar oavsett var på klotet det släpps ut. Vilket inte anges i Naturvårdsverkets statistik som refererats till. Alla utsläpp är globala och drabbar alla på planeten.

För det andra ger det inte svenskar någon rätt att släppa ut mer växthusgaser bara för att vi i Sverige råkar ha en massa skog. Istället för länder skulle man lika gärna kunna använda någon annan geografisk indelning, t ex kommun eller naturgeografiskt område. I analogi med sådana resonemang skulle man i så fall kunna hävda att personer boendes i Jokkmokk eller norra Palearktis skulle få orsaka större utsläpp än folkbokförda i Sundbyberg eller invånare i norra Afrika. Vilket är absurt. I de filosofiska resonemangen bör också tas hänsyn till de historiska utsläppen från Sverige, vilka byggt upp vårt välstånd som alla nu levande svenskar skördar.

För det tredje är det utsläppen av fossil co2 i atmosfären som är problematisk. Förr eller senare blir det co2-utsläpp av konstruktionsvirke i ett höghus också.

För det fjärde upptar inte brukade skogar mer co2 än urskogar. Det är inte "korrekt". Det är precis tvärtom. I en nyligen presenterad studie - där man varit ute och mätt, istället för att anta - visar det sig att urskogar "lagrar 78 till 89 procent mer kol än brukade skogar – i levande träd, död ved och i jorden, till ett djup upp av 60 centimeter."
Länk: https://forskning.se/2026/03/20/urskogar-lagrar-mycket-mer-kol-an-brukade-skogar/

 

[StorUgglan]

Ja miljöalarmister och media är alltid ute efter att framställa Sverige så dåligt som möjligt, när det i själva verket är tvärtom. Vi är i stort sätt bäst i EU. Vilket framgår av tidigare inlägg och resonemang.

 

[GustavOh]

Ja miljöalarmister och media är alltid ute efter att framställa Sverige så dåligt som möjligt, när det i själva verket är tvärtom. Vi är i stort sätt bäst i EU. Vilket framgår av tidigare inlägg och resonemang.

Nja...
Vi är bättre än EU-snittet, men exempelvis Danmark, Portugal, Nederländerna och Litauen rankar högre än vi.

Utanför EU men i vår närhet är Norge bättre liksom även (intressant på grund av storlek och inflytande) Storbrittannien.

Ranking | Climate Change Performance Index

ccpi.org

Nu kan du ifrågasätta just ccpi:s metoder om du vill, men det känns inte så sannolikt att de är ute efter att framställa just Sverige som sämre än andra.

 

[StorUgglan]

Vi är bäst såklart, syns i nyligen publicerade diagram. Bland dom lägsta utsläppen pp i EU, och i princip allt tas upp av skogen. Finemang, vi behöver inte göra ett skit mer än vi redan gör.

Man ska såklart använda officiell statistik, inte från någon miljöorg - dom försöker som sagt att visa så dåliga siffror dom kan.