Tack för upplysningen. Har rättat mitt inlägg.
Tältkåta
- Trådstartare chinerunner
- Start datum
-
- Taggar
- kåtaälskare spatiös tungpackning
Tack för upplysningen. Har rättat mitt inlägg.
God kväll
Jag snubblade över denna kamin när jag slösurfade. http://www.walltentshop.com/RileyPellet.html
Någon som testat denna? Jag hittade ganska mycke info på google och sitter just och och funderar på att tillverka en egen. Tror att den går att göra väldigt kompakt men ändå få bra värme effekt
Är lite orolig över pelletsens värmeutveckling, vill inte få härdsmälta i tältet
http://www.walltentshop.com/RileyPellet.html
Jag snubblade över denna kamin när jag slösurfade. http://www.walltentshop.com/RileyPellet.html
Någon som testat denna? Jag hittade ganska mycke info på google och sitter just och och funderar på att tillverka en egen. Tror att den går att göra väldigt kompakt men ändå få bra värme effekt
Är lite orolig över pelletsens värmeutveckling, vill inte få härdsmälta i tältet
http://www.walltentshop.com/RileyPellet.html
Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
Har återvänt efter en trevlig övernattning i min kåta, och har två nya lärdomar att dela med mig utav.
Vedbriketter/värmelogs
"Jättepellets" på ca 1 liter styck. Finns på både biltema och jula för 30kr/säcken (10kg och ska enligt etiketten motsvara 40liter ved).
Har tidigare testat dessa och konstaterat att de inte alls brinner i en öppen eld, men brinner fint i kamin. Här kommer nya reflektioner.
Temperaturen var kring -13 när vi började elda i kaminen, och framåt kvällen hade kvicksilvret (eller spriten, då det är en modern termometer) sjunkit till -24. Vi eldade så att vi hade kring 15-25 grader strålningsvärme, och 10-15 grader i luften. Behaglig temperatur helt enkelt.
Briketterna verkade vara betydligt mindre känsliga än vanlig ved med avseende på syretillförseln, och det gick att reglera effekten riktigt bra utan att få syrebrist.
Initialt gick det åt ganska mycket briketter, och första säcken räckte ganska precis 4 timmar.
Med tiden ackumulerades en tjock och fluffig glödbädd som minskade åtgången något.
Briketterna gav en mycket jämn värme, men det var svårt att elda hårt. Genom att slå sönder de förkolnade och halvbrunna briketterna kunde man får litet mer fart, men att glödga kaminen var i stort sett omöjligt.
Efter 7-8 timmars eldande började glödbädden bli problematisk, då den helt enkelt tog upp mer än halva kaminen. Å andra sidan blev värmen jämnare ju tjockare glödbädden blev. Klockan var nu strax efter 22.
Morgonen efter (kl 0630) vaknade jag upp och kunde konstatera att kaminen fortfarande var ljummen. Det fanns även små mängder glöd kvar. Asktäcket var betydligt tjockare jämfört mot vad vanlig ved brukar ge efter en hel natt.
Temperaturen, såväl ute som inne, var -13 grader. Troligtvis hade den rejäla glödbädden hållit uppe temperaturen under natten ganska länge, vilket man får se som ett "plus".
Slutsats.
Kompakt och ganska billigt bränsle som ger jämn värme och ordentlig och långlivad glödbädd.
Svårt att hårdelda, och briketterna tål naturligtvis inte alls väta.
Något knepiga att tända. "Tändkuber" eller motsvarande rekommenderas om man inte vill slösa tändstickor.
Handhavandet är dock enkelt. Inget späntande behövs.
Uppblåsbart liggunderlag
Jag har i min ägo ett svindyrt men mycket bekvämt och varmt Exped Synmat 7LW. Jag har varit skeptisk till att använda detta i kåtan då luft har en, i detta fall, irriterande tendens att ändra sin volym i takt med temperaturen.
Att pumpa lagom i +20 grader medför att liggunderlaget är platt i -20 grader.
Att pumpa utanför kåtan i -20 grader medför att liggunderlaget utsätts för högt tryck när man tar in det i värmen.
Att ligga på snö med vanligt liggunderlag är dock ingen höjdare heller. Kängor, bakdelar och varierande värme gör snabbt snötäcket stenhårt och ojämnt, och det blir helt enkelt obekvämt att ligga på.
Jag bestämde mig för att prova mitt uppblåsbara denna gång.
Jag pumpade det lagom inne i värmen. När det var dags att sova (kaminen hade nu fått kvällssvalna litet) tog jag med liggunderlaget ut på kvällspink.
Det var som sagt -24 grader nu, och efter 3-5 minuter var liggunderlaget ganska slappt. jag pumpade det lagom hårt och tog in det igen.
Jag höll litet koll på tryckökningen, men det blev dessbättre inte oroväckande hårt.
Jag sov som en kung kan tilläggas. Aldrig mer cellplast om vintern =)
Vedbriketter/värmelogs
"Jättepellets" på ca 1 liter styck. Finns på både biltema och jula för 30kr/säcken (10kg och ska enligt etiketten motsvara 40liter ved).
Har tidigare testat dessa och konstaterat att de inte alls brinner i en öppen eld, men brinner fint i kamin. Här kommer nya reflektioner.
Temperaturen var kring -13 när vi började elda i kaminen, och framåt kvällen hade kvicksilvret (eller spriten, då det är en modern termometer) sjunkit till -24. Vi eldade så att vi hade kring 15-25 grader strålningsvärme, och 10-15 grader i luften. Behaglig temperatur helt enkelt.
Briketterna verkade vara betydligt mindre känsliga än vanlig ved med avseende på syretillförseln, och det gick att reglera effekten riktigt bra utan att få syrebrist.
Initialt gick det åt ganska mycket briketter, och första säcken räckte ganska precis 4 timmar.
Med tiden ackumulerades en tjock och fluffig glödbädd som minskade åtgången något.
Briketterna gav en mycket jämn värme, men det var svårt att elda hårt. Genom att slå sönder de förkolnade och halvbrunna briketterna kunde man får litet mer fart, men att glödga kaminen var i stort sett omöjligt.
Efter 7-8 timmars eldande började glödbädden bli problematisk, då den helt enkelt tog upp mer än halva kaminen. Å andra sidan blev värmen jämnare ju tjockare glödbädden blev. Klockan var nu strax efter 22.
Morgonen efter (kl 0630) vaknade jag upp och kunde konstatera att kaminen fortfarande var ljummen. Det fanns även små mängder glöd kvar. Asktäcket var betydligt tjockare jämfört mot vad vanlig ved brukar ge efter en hel natt.
Temperaturen, såväl ute som inne, var -13 grader. Troligtvis hade den rejäla glödbädden hållit uppe temperaturen under natten ganska länge, vilket man får se som ett "plus".
Slutsats.
Kompakt och ganska billigt bränsle som ger jämn värme och ordentlig och långlivad glödbädd.
Svårt att hårdelda, och briketterna tål naturligtvis inte alls väta.
Något knepiga att tända. "Tändkuber" eller motsvarande rekommenderas om man inte vill slösa tändstickor.
Handhavandet är dock enkelt. Inget späntande behövs.
Uppblåsbart liggunderlag
Jag har i min ägo ett svindyrt men mycket bekvämt och varmt Exped Synmat 7LW. Jag har varit skeptisk till att använda detta i kåtan då luft har en, i detta fall, irriterande tendens att ändra sin volym i takt med temperaturen.
Att pumpa lagom i +20 grader medför att liggunderlaget är platt i -20 grader.
Att pumpa utanför kåtan i -20 grader medför att liggunderlaget utsätts för högt tryck när man tar in det i värmen.
Att ligga på snö med vanligt liggunderlag är dock ingen höjdare heller. Kängor, bakdelar och varierande värme gör snabbt snötäcket stenhårt och ojämnt, och det blir helt enkelt obekvämt att ligga på.
Jag bestämde mig för att prova mitt uppblåsbara denna gång.
Jag pumpade det lagom inne i värmen. När det var dags att sova (kaminen hade nu fått kvällssvalna litet) tog jag med liggunderlaget ut på kvällspink.
Det var som sagt -24 grader nu, och efter 3-5 minuter var liggunderlaget ganska slappt. jag pumpade det lagom hårt och tog in det igen.
Jag höll litet koll på tryckökningen, men det blev dessbättre inte oroväckande hårt.
Jag sov som en kung kan tilläggas. Aldrig mer cellplast om vintern =)
Den här tråden är ju nu så lång så den har blivit som ett forum i sig, för frågor kring tältkåtor. Så jag startar ingen ny tråd utan slänger in en fråga här utan att kolla om det redan har stått i tråden. Det har blivit några inlägg som får gås igenom i så fall.
Jag försöker få familjen att gå med på ett köp av kåta inför bilsemestern. En fördel med husvagn/husbil som vi ser (vi som inte har någotdera) när vi är ute är att ha ett krypin vid raster om vädret är dåligt så att man inte är hänvisad till bensinmackar eller sitta kvar i bilen. En kåta går väl ganska snabbt att sätta upp? Speciellt om man inte använder golvet så borde det inte vara så svårt. Är det samma teknik som de militära tälten, som vi la ut på marken först och fäste markfästena för att sedan gå in med skortstenen och resa mitten?
Jag försöker få familjen att gå med på ett köp av kåta inför bilsemestern. En fördel med husvagn/husbil som vi ser (vi som inte har någotdera) när vi är ute är att ha ett krypin vid raster om vädret är dåligt så att man inte är hänvisad till bensinmackar eller sitta kvar i bilen. En kåta går väl ganska snabbt att sätta upp? Speciellt om man inte använder golvet så borde det inte vara så svårt. Är det samma teknik som de militära tälten, som vi la ut på marken först och fäste markfästena för att sedan gå in med skortstenen och resa mitten?
Ja det är samma teknik, bortsett från att man sätter ut spikarna först och sedan lägger över duken.
Ut med pinnarna (8st), lägg på och fäst duken, in med mittstolpen och lyft. Spänn kåtan med spännarna som sitter vid varje pinnfäste.
Har du original-golvet kan du låta det sitta kvar när du viker ihop kåtan, varpå det är färdigmonterat nästa gång du reser kåtan.
Tidsåtgången är individuell.
Är ni 2-3 personer går det undan. En person sätter ut pinnarna, en annan går efter och slår/trycker ner dem, och den tredje slänger ut tältet och vikter ihop mittstången.
Tentipi säger 5 minuter, och det stämmer ganska bra på 1 person som sätter upp kåtan på bra mark.
Ska man sätta upp stormlinorna tillkommer en del tid.
Om man bilar har man även möjligheten att bara kasta in kåtan i kofferten, så att man slipper lägga tid på att vika ihop den till ett litet paket =)
Det medföljer en tygbit med 8 linjer som du fäster i marken med en pinne (där du vill ha kåtans centrum). Det medföljer också ett snöre med kåtans radie, vilket du sedan roterar kring mittpinnen och sätter ut spikar varje gång snöret ligger över en utav linjerna på tygbiten.
Fotogenvärmare
Kompisgänget ska ut i påskhelgen med en Helsport Varanger 8-10. Vi tänkte värma upp kåtan med Julas fotogenvärmare. Någon som har några erfarenheter av den? Effwkten ligger på 2200 W, hur varmt skulle ni tro att man kan få det med ca -8 utanför?
http://m.jula.se/fotogenvarmare-2200-w-418016
Kompisgänget ska ut i påskhelgen med en Helsport Varanger 8-10. Vi tänkte värma upp kåtan med Julas fotogenvärmare. Någon som har några erfarenheter av den? Effwkten ligger på 2200 W, hur varmt skulle ni tro att man kan få det med ca -8 utanför?
http://m.jula.se/fotogenvarmare-2200-w-418016
multifuel värmare
Tja är det någon som har eller har funderat på att skaffa amerikanska armens multifuel värmare?
har hittat lite olika på ebay men vet inte om man ska slå till eller inte.
http://www.ebay.co.uk/itm/Heater-Sp...686?pt=LH_DefaultDomain_0&hash=item1e77dd7f86
Tja är det någon som har eller har funderat på att skaffa amerikanska armens multifuel värmare?
har hittat lite olika på ebay men vet inte om man ska slå till eller inte.
http://www.ebay.co.uk/itm/Heater-Sp...686?pt=LH_DefaultDomain_0&hash=item1e77dd7f86
Ja du.
Jag har vid ett flertal gånger kört min Coronavärmare i min Safir 7, vilken jag tror är i samma storlek. Den värmaren är på 3,2 eller 4kW (minns inte riktigt).
En gång var det -15 och temperaturen gick upp till +12 (50cm ovanför marknivå) efter en stunds eldande. Jag tog in termometern, av typen långsam, alldeles för sent, så den steg fortfarande när vi släckte ner och lämnade kåtan. Gissningsvis drygt 15 plusgrader alltså.
En gång var det kring 2-5 minusgrader, och då var det rumstemp med råge i kåtan.
En nackdel med Coronan är att den är plåtkapslad och enbart värmer uppåt. Det blir ingen strålningsvärme alls åt sidorna. Julas variant ser ut att kunna ge en del strålningsvärme, vilket är en fördel.
Sen är frågan vilket typ av duk som är att föredra i detta fall. En bp-duk isolerar ju givetvis bättre, men "andas" samtidigt ut en del värme.
Syntetduken på Varanger håller kanske kvar värmen bättre?
Ni lär åtminstone få plusgrader i kåtan, men hur många är svårt att gissa. Jag skulle tippa på 5, kanske 10 grader.
Jag ser fram emot en rapport =)
http://www.hdtglobal.com/site_media...ts/tech_manuals/product/TM_9-4520-257-12P.pdf
*20-45kBTU / 6-13kW
*Ca 30kg (exkl. bränsle och dunk)
*2,3l/h på högsta värme, vilket borde ge kring 1l/h på lägsta.
*62x47cm (HxB).
Höjd med skorsten híttade jag inget om, men jag slängde iväg en fråga till säljaren om detta.
En fotogenvärmare med skorsten är ju ganska smidig värmekälla. Energieffektiv, sköter sig själv och inga avgaser i tältet. 30kg buffrar dessutom en hel del värme.
Några små funderingar...
Det ska anslutas en jeepdunk, vilken ska stå upp-och-ner på ett stativ. Rimligtvis har de väl lyckats göra en tät anslutning för detta, men ni vet - "jeepdunk" och "tät", det är två ord som sällan nämns i samma mening =)
Sen undrar jag om den inte är väl så stor, samt om effekten inte är litet väl hög.
Om man jämför mot min 3-4kW fotogenvärmare som håller 15 plusgrader i 15 graders kyla, vad händer då med 6kW i 5 minusgrader? Risken finns att det blir nog så varmt, och hur mår en fotogenbrännare av att gå och snåla på lägsta fart under längre tid?
En tunna med de måtten tar upp ganska mycket utrymme i kåtan också, men det beror ju på hur stor kåta man har.
Modellen heter ju Large. Finns det en kanske även en mindre modell?
Nu vet du redan, här kommer mer.
Här finns en instruktionsfilm i att sätta upp en mittstångskåta:
http://www.youtube.com/watch?v=HvlODHO8D9o
Jag har provat många sätt att få kåtan uppsatt både snabbt och symmetriskt. Bäst tycker jag är att ha en mätlina med en ögla i ena änden och en markörknut som mäter ut radien. Efter markörknuten fortsätter linan och mäter ut avståndet till nästa markpinne med en ögla i andra änden av linan.
Det är bara att trä radieöglan på en pinne där mittstången ska stå, mäta ut radien för första markpinnen med markörknuten och trycka ner markpinnen. Sedan på med öglan i andra änden av linan, som mäter ut avståndet till nästa markpinne, på den första markpinnen , Därefter anger markörknuten simultant radien och optimala avståndert till nästa markpinne. Bara att fortsätta varvet runt. Blir bra varje gång.
Mätsnöret ska vara så lite elastiskt som möjligt. Lite fel systematisk runtom ackumullerar. Skillnaden mellan en sträckt duk och en som bara slackar litegrann, blir stor när vinden drar på.. Dessutom ska kåtan vara snyggt uppsatt
Radien är given. Optimala avståndet mellan markpinnarna, givet radien, fås via sinussatsen.
Raskesven
