Sulidälbmá: Stortoppen.se?
- Trådstartare LRC
- Start datum
Ganska lång sträcka till fjällets fot. Jag var trött när jag kom tillbaka till tältet vid bron nära Sorjosjavri (6 km borta).
Jag har varit uppe på svensktoppen där två gånger. Första gången 1999, då gick jag ensam upp just norr ifrån Sårsåjaure. Det är brant faktiskt. Man går först på en kam bredvid längsmed’ glaciären. En hel del lös liggande sten i brant lutning stora block dessutom.. Det är dessutom halt och isigt längre upp på snöfälten. Går man själv är det inget att leka med.
Det är jobbigt faktiskt och ruggigt brant.upp kommer man, men sedan att gå ner på dom där blocken som rör sig.
-------------------------------------------------------
Går man i från Söder, alltså nerifrån Lairojokken (jag gjorde det 2006)så är det änn’ längre nästan helvetiskt långt, även om du tältar där, dessutom måste man vada två strida isjokkar...Denna vandring är ännu jobbigare eftersom det är långt och går man ensam och ramlar, lär man nog få ligga där ett tag..
---------------------------------------------
Att gå ifrån Sårsåjaure är fint ändå.. Även om en topptur oftast får inhiberas finns det liksom alltid nått annat som kan kompensera.. Något som är även det ‘fint’ är själva glaciärsjön och även den andra där, den lilla intill
Andra gånger jag varit där och det då varit soligt, har själva topparna just varit insvept i ett jättemoln, hur mycket klar himmel det varit runtom. Sulitelma har liksom ett eget väder, hur än vädret är, runtom, är det inget som gäller där.
Jag håller Sulitelma för det absolut vackraste som finns i fjällen. Det finns hur mycket som helst att upptäcka där. typ:Går du bort mot öster sedan om du kollat sjön, finns en annan sjö. tv ö. om ryggen 1283 som spärrar det hela ned mot Mietjevagge. Det är här denna stora svarta slätt ligger med det svarta gabbrogruset och där styvstarren växer..
Men som sagt området kan utforskas kors och tvärs runtom och hit & dit. Det borde skrivas en bok om bergen där.
Själv upptäckte jag en kollapsad fossil grotta ungefär därvid Stataksjön slutar, med stalaktiter i som antagligen måste ha förstörts av is någon gång i forntiden..
Men kontrasterna är just grejen med att gå där.. Svart grus, fläskiga grässvålar med blomängar. Glaciärisar hit och dit, branta toppar..
Det är jobbigt faktiskt och ruggigt brant.upp kommer man, men sedan att gå ner på dom där blocken som rör sig.
-------------------------------------------------------
Går man i från Söder, alltså nerifrån Lairojokken (jag gjorde det 2006)så är det änn’ längre nästan helvetiskt långt, även om du tältar där, dessutom måste man vada två strida isjokkar...Denna vandring är ännu jobbigare eftersom det är långt och går man ensam och ramlar, lär man nog få ligga där ett tag..
---------------------------------------------
Att gå ifrån Sårsåjaure är fint ändå.. Även om en topptur oftast får inhiberas finns det liksom alltid nått annat som kan kompensera.. Något som är även det ‘fint’ är själva glaciärsjön och även den andra där, den lilla intill
Andra gånger jag varit där och det då varit soligt, har själva topparna just varit insvept i ett jättemoln, hur mycket klar himmel det varit runtom. Sulitelma har liksom ett eget väder, hur än vädret är, runtom, är det inget som gäller där.
Jag håller Sulitelma för det absolut vackraste som finns i fjällen. Det finns hur mycket som helst att upptäcka där. typ:Går du bort mot öster sedan om du kollat sjön, finns en annan sjö. tv ö. om ryggen 1283 som spärrar det hela ned mot Mietjevagge. Det är här denna stora svarta slätt ligger med det svarta gabbrogruset och där styvstarren växer..
Men som sagt området kan utforskas kors och tvärs runtom och hit & dit. Det borde skrivas en bok om bergen där.
Själv upptäckte jag en kollapsad fossil grotta ungefär därvid Stataksjön slutar, med stalaktiter i som antagligen måste ha förstörts av is någon gång i forntiden..
Men kontrasterna är just grejen med att gå där.. Svart grus, fläskiga grässvålar med blomängar. Glaciärisar hit och dit, branta toppar..
Rasta vid Stadak
Jag ber att få gratulera till valet av vandringsprojekt. Men Sulidälbma kräver att man närmar sig detta väldiga fjällmassiv med "andakt!". Det är ingen idé att forcera fram en bestigning av den svenska Stortoppen från Konsul Perssons stuga, utan stanna och njut och gör gärna en övernattning vid bergets fot. Att vakna med Stortoppen inom behagligt gångavstånd, hör faktiskt till en av de mer storslagna upplevelserna i den svenska fjällvärlden.
Jag ber att få gratulera till valet av vandringsprojekt. Men Sulidälbma kräver att man närmar sig detta väldiga fjällmassiv med "andakt!". Det är ingen idé att forcera fram en bestigning av den svenska Stortoppen från Konsul Perssons stuga, utan stanna och njut och gör gärna en övernattning vid bergets fot. Att vakna med Stortoppen inom behagligt gångavstånd, hör faktiskt till en av de mer storslagna upplevelserna i den svenska fjällvärlden.
Jag tältade den andra gången vid bergets fot (stranden av Statak). Jag provade Dag Hammarskjölds rutt och den var mycket lätt att bestiga, Jag rekommenderar den (från ost) kammen mellan glaciärer. Jag nära nog promenerade uppe.
Majestätiskt
Jag ber om ursäkt, "kauheamies", men jag måste få anvisa en länk till Din fantastiska Sulidälbmasida, http://picasaweb.google.com/kauheamies/SulitelmaJaGRro#5232160289290944306 Den här bilden är faktiskt en av mina absoluta favoriter. Kompositionen är sanslöst bra - sträng, majestätisk! Om det görs en kanon om vår fjällvärld, måste detta fotografi pryda omslaget.
Jag ber om ursäkt, "kauheamies", men jag måste få anvisa en länk till Din fantastiska Sulidälbmasida, http://picasaweb.google.com/kauheamies/SulitelmaJaGRro#5232160289290944306 Den här bilden är faktiskt en av mina absoluta favoriter. Kompositionen är sanslöst bra - sträng, majestätisk! Om det görs en kanon om vår fjällvärld, måste detta fotografi pryda omslaget.
