Smältvattensformationer?
- Trådstartare millimeter
- Start datum
Har sett liknande även nere i skogslandet bl.a. runt Jokkmokk, men varför de ser ut som de gör undrar även jag. Kan det vara så att de har legat så där sen istiden, och att den hårda tjälen i trakten får stenarna att röra sig så mycket att inget kan slå rot däremellan?
Bara en teori, troligen felaktig!
Bara en teori, troligen felaktig!
Lästips
ANNONS
Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro
Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...
Det är väldigt svårt att säga eller ge svar på din bild. Men någon smältvattenström med rasade block är det inte. Väldigt mycket är väldigt gammalt i fjällen. Lite sådär obegripligt, och bildats under en lång tid. Det kan i det här fallet röra sig om ett blockhav på villovägar (alltså något vi bara ser) som ‘forslats ned’ eller en gammal fåra av något. På så vis kan det vara en gammal ström. Visst, mycket har bildats av inlandsisarna under de tider de legat, men mycket är mycket äldre än så.
Mycket tenderar vi att se som istidsbildningar, men som sagt mycket är ännu äldre än så. 10 -20 miljoner års frostsprängningar har säkert bidragit.
Blockhav är väldigt olika och åldersmässigt svåra att bestämma. Is och frost spränger sten när dom bara ligger stilla.
Vi har som sagt svårt att se ‘tid’ i fjällen. Block rasar ner, vandrar vidare, och lägger sig där dom hamnar.
Mycket tenderar vi att se som istidsbildningar, men som sagt mycket är ännu äldre än så. 10 -20 miljoner års frostsprängningar har säkert bidragit.
Blockhav är väldigt olika och åldersmässigt svåra att bestämma. Is och frost spränger sten när dom bara ligger stilla.
Vi har som sagt svårt att se ‘tid’ i fjällen. Block rasar ner, vandrar vidare, och lägger sig där dom hamnar.
Anders: men om de legat på samma vis i miljoner år så borde de bli övervuxna av lavar, mossor, gräs, ris och björkar?
Det är mer komplicerat än så.. Den frågan du nu ställer handlar om olika biotopers växtförmåga. Det kan finnas en liknande miljö bara några tiotals meter ifrån den här platsen och den kan vara fullständigt överväxt med tät björkskog, just i blockmarkerna.
Ett gynnsamt lokalklimat under en viss tid (ta tiotusentals år -men ändå en kort tid) kan ha gynnat just den andra platsen, bristen på humusämnen.. Sol, nederbörd, vindriktning och annat, Naturen är nyckfull, evolutionen väldigt närsynt.. just när det gäller var växter finns. Fjällen är och i den lilla dimensionen spännande. Än mer spännande är att läsa dessa spår.
Du och andra här fjällintresserade som klampar runt bör ju veta att det minst har varit tjugo nedisningar i fjällen med intervaller om’ 100 000 år, på en period av 2,5 miljoner år. Visst, de tydligaste spåren ser vi av den senaste nedisningen. Men mycket är kvar av de andra istiderna ändå.
Det tar lång tid för ett stort blockhav i en stor dal som Ladjovagge att bildas och de stora blockhav vi ser och tvingas gå på, är väldigt, väldigt, väldigt gamla.
Den senaste istiden plogade naturligtvis bort väldigt mycket av äldre former, men samtidigt fanns det så mycket stenar kvar att dom ändå måste hamna någonstans. Nyckfyllt för oss, som bara ser till ‘den korta tid’ vi ju vet- men, fjällen är oerhört gamla och rester av äldre vittringsprocesser och nedbrytningar finns ändå kvar.
Föreställ dig fjällen 20 /30 miljoner år då är det i princip bara en högslätt. Det ser ut som ett ökenlandskap ungefär som i Marocko med högplatåer och vittrat grus. Fjällen ligger ungefär på samma breddgrad då. Ta sedan bort fyra/fem kilometrar av ovanliggande yta.. Det blir en massa sten, eller hur? Ifrån denna yta har sedan istider mejslat bort och gröpt ur dalar och skapat höga berg. Frostsprängning i ett ökenklimat är väldigt starka processer.
Weichelistiden (den senaste) var visserligen väldigt lång, men i fjällen eroderade den inte vidare mycket. Väldiga områden är mycket äldre än det resultat den ådstakom. Vad den gjorde var istället att den avsatte grus, bildade sjöar och säkert som i detta fall gjorde jätteälvar/jokkar som sköljde bort jord och kvar blev kalt grus och rena stenar. Men, stora dalar som Vistas’ och Rapadalen är så vansinnigt mycket äldre än just ifrån den istiden. För att skapa dessa stora miljöer krävs det lång tid. Var är alla dessa stenar sedan? Ja dom liksom ligger på utvalda platser här och där.
Under Dramaten’ i Stockholm hittade man ju en mammutbete när den byggdes, som daterades till 80 000 år gammal, alltså före den senaste istiden. Man kan ju tycka att den borde ha antingen krossats, spolats bort eller på annat sätt försvunnit men så var inte fallet. I norra Finland har man ju hittat Neanderthalgrottor med skelett ifrån 250 000 år sedan. dessa har ju isen mer ‘bevarat’ än karvat bort.
Visst är ditt blockhav säkerligen ifrån den senaste istiden. Det tror jag med.
Men exempelvis blockhaven uppe i Kaskasavagge i Kebnekaise är flera hundra meter djupa. De är väldigt gamla. Just för att det funnit så mycket is där under årtusenenda. ’Lager på lager’ har rutschad ner och lagt sig på varandra. Nya ismassor och senare glaciärer har liksom glidit ovanpå dessa lagringar.
Nu tar växtligheten nytt spjärn och växer upp så det knakar. Jag har nyligen sett under bara min mansålder hur växtlighet liksom invaderar kalfjället som aldrig förr. Säkert kanske även den har stenströmmen du har på din bild att bli täckt med någon form av vegetation under de kommande fyrti/femtio åren.
Tidsperspektivet i fjällen är kort, hårt och obevekligt.
Men som svar på din fråga. Ditt stenfält är inte direkt många miljoner år gammalt utan kanske bara 3000 tusen år gammalt. Det kanske har bildats av ett utsläpp ifrån någon fördämning under en kort tid. En jokk som kanske forslade ut stenarna under ett strakt flöde i ett par hundra år. Det kanske är miljön runtom detta stenfält som är väldigt gammalt.
Ett gynnsamt lokalklimat under en viss tid (ta tiotusentals år -men ändå en kort tid) kan ha gynnat just den andra platsen, bristen på humusämnen.. Sol, nederbörd, vindriktning och annat, Naturen är nyckfull, evolutionen väldigt närsynt.. just när det gäller var växter finns. Fjällen är och i den lilla dimensionen spännande. Än mer spännande är att läsa dessa spår.
Du och andra här fjällintresserade som klampar runt bör ju veta att det minst har varit tjugo nedisningar i fjällen med intervaller om’ 100 000 år, på en period av 2,5 miljoner år. Visst, de tydligaste spåren ser vi av den senaste nedisningen. Men mycket är kvar av de andra istiderna ändå.
Det tar lång tid för ett stort blockhav i en stor dal som Ladjovagge att bildas och de stora blockhav vi ser och tvingas gå på, är väldigt, väldigt, väldigt gamla.
Den senaste istiden plogade naturligtvis bort väldigt mycket av äldre former, men samtidigt fanns det så mycket stenar kvar att dom ändå måste hamna någonstans. Nyckfyllt för oss, som bara ser till ‘den korta tid’ vi ju vet- men, fjällen är oerhört gamla och rester av äldre vittringsprocesser och nedbrytningar finns ändå kvar.
Föreställ dig fjällen 20 /30 miljoner år då är det i princip bara en högslätt. Det ser ut som ett ökenlandskap ungefär som i Marocko med högplatåer och vittrat grus. Fjällen ligger ungefär på samma breddgrad då. Ta sedan bort fyra/fem kilometrar av ovanliggande yta.. Det blir en massa sten, eller hur? Ifrån denna yta har sedan istider mejslat bort och gröpt ur dalar och skapat höga berg. Frostsprängning i ett ökenklimat är väldigt starka processer.
Weichelistiden (den senaste) var visserligen väldigt lång, men i fjällen eroderade den inte vidare mycket. Väldiga områden är mycket äldre än det resultat den ådstakom. Vad den gjorde var istället att den avsatte grus, bildade sjöar och säkert som i detta fall gjorde jätteälvar/jokkar som sköljde bort jord och kvar blev kalt grus och rena stenar. Men, stora dalar som Vistas’ och Rapadalen är så vansinnigt mycket äldre än just ifrån den istiden. För att skapa dessa stora miljöer krävs det lång tid. Var är alla dessa stenar sedan? Ja dom liksom ligger på utvalda platser här och där.
Under Dramaten’ i Stockholm hittade man ju en mammutbete när den byggdes, som daterades till 80 000 år gammal, alltså före den senaste istiden. Man kan ju tycka att den borde ha antingen krossats, spolats bort eller på annat sätt försvunnit men så var inte fallet. I norra Finland har man ju hittat Neanderthalgrottor med skelett ifrån 250 000 år sedan. dessa har ju isen mer ‘bevarat’ än karvat bort.
Visst är ditt blockhav säkerligen ifrån den senaste istiden. Det tror jag med.
Men exempelvis blockhaven uppe i Kaskasavagge i Kebnekaise är flera hundra meter djupa. De är väldigt gamla. Just för att det funnit så mycket is där under årtusenenda. ’Lager på lager’ har rutschad ner och lagt sig på varandra. Nya ismassor och senare glaciärer har liksom glidit ovanpå dessa lagringar.
Nu tar växtligheten nytt spjärn och växer upp så det knakar. Jag har nyligen sett under bara min mansålder hur växtlighet liksom invaderar kalfjället som aldrig förr. Säkert kanske även den har stenströmmen du har på din bild att bli täckt med någon form av vegetation under de kommande fyrti/femtio åren.
Tidsperspektivet i fjällen är kort, hårt och obevekligt.
Men som svar på din fråga. Ditt stenfält är inte direkt många miljoner år gammalt utan kanske bara 3000 tusen år gammalt. Det kanske har bildats av ett utsläpp ifrån någon fördämning under en kort tid. En jokk som kanske forslade ut stenarna under ett strakt flöde i ett par hundra år. Det kanske är miljön runtom detta stenfält som är väldigt gammalt.
Se även blocksänkor
Tack för svaren!
graylingman: jag tänkte mig av nån anledning att blocksänkor alltid var mindre, kring en eller ett par meter i diameter, eftersom jag aldrig sett någon blocksänka som varit såhär stor..
(Jag vet! Ett cirkelresonemang..)
graylingman: jag tänkte mig av nån anledning att blocksänkor alltid var mindre, kring en eller ett par meter i diameter, eftersom jag aldrig sett någon blocksänka som varit såhär stor..
(Jag vet! Ett cirkelresonemang..)
