Slipa kniv

[dePaul]

Nej då, den är klar så! Jag ska inte raka mig med den
Skämt å sido, jag hade inget finare papper hemma och den är inte så grovt slipad som det ser ut på bilden.
Slutade med 400 papper, det räcker för mig på en brukskniv, den skär jättefint med den microtandade eggen.

Fattar. Ser bra ut, hur som helst .

~Paul~

 

[Maskinisten]

Behändig strigel

Hej.

Om man skall slipa vasst och man avslutar med strigel, har jag hittat (av slump) ett smidigt och billigt alternativ till strigel. Ett gammalt spänband av nylon funkar aldeles förträffligt, nästan bättre än en strigel av läder. Dock moste det vara ett ganska hårt vävd/slagen bit spänband, de fluffiga/mjuka varianter som man allt för ofta hittar i lågprisvaruhusens hyllor är inget bra.

Solsken / G

 

[lortopalt]

Jobbarkniven, en Mora, slipar jag av med vinkelslipen och brynar med en svetspinne, funkar alldeles utmärkt till det man använder kniven till på jobbet. Råegg? Jodå.

 

[seobserver]

Plattfil behöver man till yxan och med några dm slipband i medelgrov och extra fin klarar du av de flesta knivar med, när utrustningen måste vara kompakt och medförbar.
3e handen är många gånger viktigare, titta efter Zyliss i verktygsboden. Alla gånger kan man ju inte ha sitt 9 kg smidda skruvstycke med sig.

 

[Cannonball]

Jag har faktiskt aldrig haft med mig något smitt skruvstycke! Kanske man borde testa! Det kan ju tjäna som ankare också!

 

[supergeten]

Slänger iväg en fråga till alla slipexperter på detta forum, kan dessa arkeologiska mysterium förklaras med slipning? Har man slipat yxor/svärd här?

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Gantofta1.jpg?uselang=sv

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Hajdeby_slipr%C3%A4nnor_2.JPG?
uselang=sv

http://www.nordicacademicpress.com/o.o.i.s?id=43&vid=402


Jag är skeptisk till slipteorin och astronomiteorin är befängd, men vad tror ni? Nån som brukar slipa svärd och yxor?


Hursom; en arkeologisk gåta som retar mitt sinne...

 

[seobserver]

Senast svärd slipades i Sverige torde varit i samband med mobiliseringen 1939. Eu kördes 700 mm vattensten, i flera exemplar, dygnet om i en vecka på mitt gamla regemente.
Både ved och slaktyxor var rätt krumma om eggen fordom, så slipgropar än ingen dum ide, bronssvärd 40-60 cm och korta järnsvärd ger dylika gropar i sandsten när de slipas sålunda.
Institutionen för forntida teknik och diverse universitet brukar ha olika uppfattningar av naturliga orsaker. Tekniker och humanister brukar likaledes skilja sig åt ifråga om uppfattningar.
Rester av ställningar är alltid en orsak till att ställa sig tvivlande till utgrävningar fått företas.
Mycket gjordes på fri säker hand, praktisk yrkesskicklighet.

 

[lasse bergman]

Även slipstenar må slipas...

Slänger iväg en fråga till alla...

...Nån som brukar slipa svärd och yxor? ...

Även slipstenar och fickbrynen ska slipas.

Av gammal tradition är t ex brynen till liar långsmala, avsmalnande i ändarna och ofta med konvexa ytor. Av praktiska skäl långsmala. Någonstans har den typen av redskap tillverkats.
Skulle kunna förklara en del spår som inte stämmer på eggverktygen.
/Lasse

 

[supergeten]

Även slipstenar och fickbrynen ska slipas.

Av gammal tradition är t ex brynen till liar långsmala, avsmalnande i ändarna och ofta med konvexa ytor. Av praktiska skäl långsmala. Någonstans har den typen av redskap tillverkats.
Skulle kunna förklara en del spår som inte stämmer på eggverktygen.
/Lasse

Tackar! Det verkar som om du har helt rätt - detta dök upp på ett annat forum, idag, ang dessa rännor:

År 1923 sammanträffade jag emellertid med en person, som kunde
giva en acceptabel förklaring av sliprännorna. Det var den då 80-
årige lantbrukaren Lars Jönsson i Vikens Ry, ägare till den gård,
vid vilken ovannämnda stora häll är belägen. Hans uppgifter voro
överraskande, då det visade sig, att rännorna varit i praktiskt bruk
ännu under hans livstid. Förklaringen var emellertid, som ofta i
dylika fall, enkel nog. Min sagesman berättade, att i hans ungdom
folk brukade komma till hällen för att genom avslipning på den
samma putsa till sina »vädjestenar», d. v. s. brynstenar för liar. Det
var icke blott fråga om de närmaste grannarna; från flera ställen i
Kullen — som i denna trakt icke betecknar Kullaberg, utan hela
halvön mellan Öresund och Skelderviken — kom man för detta ändamål.
Uppgifterna ha senare bekräftats av hans son, lantbrukaren
Janne Larsson i Viken, som i sin barndom också hade sett huru folk
slipade sina vädjestenar på hällen.

...rätt häftigt, folk vallfärdade dit för att skärpa stenarna.